I mina förfäders fotspår

080606

Efter mitt blogginlägg igår så fick jag en hel drös med mail från läsare som undrade vart mitt virkade överkast kommer ifrån och om jag vet vart det går att få tag på mönstret. Jag blev så himla glad att folk ens la märke till det! Jag tycker det är så roligt att ni har ögon för sådana detaljer.

080601

Det värmde lite extra i hjärtat att det virkade överkastet drog till sig uppmärksamhet, så att jag nu får en möjlighet att berätta om vart det kommer ifrån. Det är faktiskt min gammelmormor Lilly, som bodde här i Grundtjärn, som virkat överkastet. Men sorgligt nog dog hon innan det blev helt klart. Men min mormor Iris virkade klart de sista längderna. När min mamma var i min ålder så fick hon ärva det av min mormor. Och nu har jag ärvt det av min mamma.

Det var några som frågade om mönster till det, och tyvärr har jag inte det. Men jag tänkte visa er närbilder av överkastet så att ni som är duktiga kanske kan klura ut mönstret. Min mamma berättade att det är virkat i längder. Och varje längd är ca 14 cm bred. Och det ser ut som om det är gjort av stolpar och luftmaskor.
080602 080604

080609

Ute på ängen idag i min mormors kjol.

080603
080605Det känns så fint att få ha ett överkast som min gammelmormor och mormor gjort. Det betyder mycket för mig. Jag har alltid tyckt om saker som gått i arv och som jag vet har en historia. Nästan alla mina saker i mitt hem är saker jag ärvt från olika håll. Jag gillar att veta att det ligger kärlek och tid bakom föremålen. Inte bara något som gjorts i en fabrik.

Som det här överkastet. Tänk vilken tid det ligger bakom det. Jag tycker om att tänka mig hur det såg ut när gammelmormor satt och virkade längderna. Hur hon satt bredvid vedspisen en kylig decemberkväll här i Grundtjärn, lyssnade på radion och drack kokkaffe. Jag fick aldrig träffa Lilly, men jag önskar så att jag hade fått gjort det. Mamma och mormor har berättat att vi var lite lika. Hon älskade att skriva och om hon hade levt nu hade hon säkert bloggat också : ) Jag gillar att tänka att jag fått mitt skrivande ifrån henne.

Det hade kanske kunnat varit min gammelmormor Lilly :)

Det hade kanske kunnat varit min gammelmormor Lilly 🙂

Jag tänker väldigt ofta på mina förfäder som bodde här, eftersom vi från min mormors sida härstammar i ett rakt led från Grundtjärns begynnelse.  Det har funnits här, gått på grusvägarna, brukat jorden, vallat kor, jobbat i skogen, byggt husen. För mig betyder rötterna otroligt mycket. Jag tror jag kände det redan när jag var liten, att det här var mitt hem. Lukterna, namnen på byarna, känslan av att gå barfota på grusvägarna. Allting berörde mig så starkt redan när jag var några år gammal.

Jag brukar tänka på hur det hade varit att träffa alla. Att få spola tillbaks tiden 70 år och få gå runt här i Grundtjärn, som då var en levande by med affär, skola och posthus. Vilken känsla det vore. Nu är vi bara tio personer som bor här året om och det finns inte mycket kvar som påminner om allt liv som en gång fanns här.

Men jag bär med mig det i mitt hjärta och tänker att det som en gång varit ändå alltid finns kvar. För de lever vidare i oss.

080610