Jag vaknade vid halv fem och blickade ut genom fönstret. Jag kunde se att solen sken där ute och det var många dagar sedan jag såg solsken sist. Istället för att sova och drömma vidare gick jag ut för att möta den nya dagen. Först var jag väldigt, väldigt trött men så fort jag öppnade min ytterdörr och steg ut och tog mitt första andetag av den friska vårluften fick jag energi så jag bara rusade över ängarna.

Det var kallt ute men jag blev varm så fort jag kände solens första strålar mot mitt ansikte.

Allting växer. Allt vaknar till liv. Ja, vi är sena här uppe i norr. När södra Sverige har blommor och sommar har vi precis börjat fått gröna grässtrån. Men åh, vilken känsla det är att se färgerna igen. Lika stor lycka varje gång.

Nere vid tjärnen dansar dimmorna över skogens speglingar i vattnet.

Klockan är 06 på morgonen. Om jag hade valt en annan väg i livet kunde jag just nu ha suttit på en spårvagn in till jobbet med musik i mina hörlurar. Men istället sitter jag på en fallen tall och seglar över morgondimmorna och lyssnar på naturens musik. Oavsett hur lång vägen hit har varit så är det ögonblick som dessa som får mig att känna lycka. Tacksamhet.

De alldeles nykläckta björkknopparna drog mig i håret likt små dagisbarn när jag for genom skogen. 

Alla dessa gröna nyanser. Så vackert ♥

Den här vackra träbron byggde min gammelmorbror Tage i somras. Den är så fin och passar in i omgivningen så bra. Blir glad varje gång jag går på den. Och jag brukar tänka att när jag är 96 år så ska jag berätta för folk att den här bron, den  byggde minsann min gammelmorbror Tage en gång i tiden. 

Jonna was here