Godkväll på er!
Jag skrev inget i bloggen igår och det känns alltid lite konstigt. Känns alltid som något saknas när jag går och lägger mig om jag inte skrivit här och laddat upp dagens foton. Men igår hade jag varit hos mormor på sjukhuset från tidig morgon till sen kväll och när jag kom hem var jag helt slut av någon anledning, och kröp ner i sängen det första jag gjorde när jag kom hem. Vaknade 3 på natten då Nanook började grina och ville ut. I nästan sömnen gick jag upp, ut till den kalla hallen och dum som jag var öppnade dörren och släppte ut honom i tron på att han bara skulle kissa och sedan komma in igen. Han försvann som ett spjut ut i den mörka natten och efter en stund av desperat ropande stängde jag dörren och gick in och värmde mig. I två timmar låg jag vaken och kände mig som en orolig tonårsförälder innan han kom krafsande på dörren och ville in.Vet inte vad han hade gjort ute i två timmar. Säkert jagat någon stackars räv, följt något spår i skogen eller skitit på någon grannes tomt. Bushund. Han kom i alla fall hem oskadd och jag kunde somna om i någon timma till med en trött och kall Nanook bredvid mig 🙂
Idag åkte jag in till sjukhuset igen tillsammans med min mamma och bror. Mormor var så svag idag. Hon sov så djupt. Hon öppnade ögonen en kort stund och jag såg i hennes ögon att hon blev glad när hon såg att vi var så många där och hälsade på. Morfar och mina kusiner och alla.
Jag var lika trött i kväll när jag kom hem, men istället för att gå och lägga mig tog jag mig i kragen och gjorde upp en eld, diskade och satte på lite bra musik. Nu sitter jag här med en kopp thé och bara tar det lite lugnt. Ska nog ändå lägga mig i tid i kväll, men en liten stund till vill jag sitta här och njuta av tisdagskvällen 🙂
Kram på er <3
Här kommer några mobilbilder från dessa två senaste dagarna.

I tidig måndagmorgon på sjukhuset. Dricker en kopp kaffe och tittar på utsikten. Det ser verkligen ut som en vacker vintertavla där ute. Ser ni också det? 🙂

Några timmar senare, med ännu en kopp kaffe 🙂 Mörkret börjar fall över Sollefteå och på bilden kan man se Hallstabacken. Minns att jag åkte skidor där någon gång när jag var ca 3-4 år. Jag ramlade i liften i barnbacken och tappade skidorna hela tiden och pappa försökte hjälpa mig på med dem igen. Det är roliga minnen 🙂 Sen dess har jag faktiskt aldrig åkt skidor i en skidbacke. Det känns som på tiden att jag gör ett nytt försök 😉

Jag vet inte hur många kvällar min bil stått ensam kvar på parkeringen vid Sollefteå sjukhus den senaste tiden. Tog den här bilden i går när jag skulle hem. Då började det även snöa jättemycket och jag var glad att det äntligen blivit mildare 🙂

Jag satt i baksätet och njöt av att inte behöva köra den här gången. Jag är egentligen inte så jätteförtjust i att köra bil. Jag sitter hellre i baksätet och lyssnar på fin musik och tittar ut genom fönstret och känner den där "filmkänslan", när det känns som allt är en enda stor film 🙂

