Nu är det två månader sedan jag flyttade från den gamla skolan till huset jag bor i nu. Det känns så konstigt på något sätt, att jag faktiskt bodde där för bara två månader sedan. Nu känns det så förflutet, som om det var jättelängesedan jag bodde där. Jag anpassade mig väldigt fort till mitt nya boende. När jag först bestämde mig för att flytta från skolan kändes det inte bra alls. Ville absolut inte lämna skolan men kände ändå att det vore det bästa. När jag väl hade flyttat kändes det helt självklart och jag var så glad över att jag tog det beslutet.
Jag kan sakna den gamla skolan ibland. Det var ett alldeles speciellt hus, där tidens mystik gjorde sig påmind i varenda detalj. Allt är så vackert där. Så mäktigt. Stora vackra, vita fönster med handblåst glas. Stora salongsdörrar in till den gamla skolsalen, och 4 meter upp till taket. Jag kände det som att det var lätt att andas där. Så luftigt och rymligt.
Men trots min starka kärlek till den gamla skolan känner jag ändå ganska starkt hur mycket bättre jag mår nu när jag flyttat hit. Skolan är underbar på alla sätt, men jag har fått det så otroligt mycket bekvämare här. Här är det mycket lättare att värma upp eftersom det är mycket mindre rum och lägre i tak. I skolan var det på vissa ställen 4 meter upp till taket. Skolan var vacker, men huset jag bor i nu är mer mysigt. Som en riktigt stuga. Det är en helt annan planlösning och känns mycket mer som ett riktigt hem. Det var svårt att inreda en stor skolsal och få det att se hemtrevligt ut 🙂
Dessutom känner jag mig så mycket tryggare här på något konstigt vis. Skolan var allt lite mystisk, men det är först när jag flyttade hit som jag märkte vilken skillnad det blev. Varken jag eller Nanook sov särskilt bra i skolan. Nästan varje natt de sista månaderna var Nanook jätteorolig på nätterna, morrade och skällde åt ingenting. Ni kan ju tänka er hur rädd man blir om ens hund står och morrar åt något man själv inte ser. Speciellt inte när det är i en mörk, stor skolsal från 1800 talet haha. Jag skrämde upp mig själv tills jag knappt vågade sova alls!
Så det biten känns också skön att slippa. Här sover jag jättegott, och det gör oftast Nanook också. Men jag är så glad att jag fick uppleva hur det var att bo i den gamla skolan. Det var en riktig livsupplevelse. Jag har så mycket starka minnen från min tid där. Men det känns ändå helt rätt att jag bor här nu 🙂
Här kommer några olika bilder från min tid i den gamla skolan.

Planterar några blommor en tidig vårdag, och satte ut de vita, vackra utemöblerna som jag hade hittat i den gamla vedboden.














