Tänker tillbaka

Nu är det två månader sedan jag flyttade från den gamla skolan till huset jag bor i nu. Det känns så konstigt på något sätt, att jag faktiskt bodde där för bara två månader sedan. Nu känns det så förflutet, som om det var jättelängesedan jag bodde där. Jag anpassade mig väldigt fort till mitt nya boende. När jag först bestämde mig för att flytta från skolan kändes det inte bra alls. Ville absolut inte lämna skolan men kände ändå att det vore det bästa. När jag väl hade flyttat kändes det helt självklart och jag var så glad över att jag tog det beslutet.

Jag kan sakna den gamla skolan ibland. Det var ett alldeles speciellt hus, där tidens mystik gjorde sig påmind i varenda detalj. Allt är så vackert där. Så mäktigt. Stora vackra, vita fönster med handblåst glas. Stora salongsdörrar in till den gamla skolsalen, och 4 meter upp till taket. Jag kände det som att det var lätt att andas där. Så luftigt och rymligt.

Men trots min starka kärlek till den gamla skolan känner jag ändå ganska starkt hur mycket bättre jag mår nu när jag flyttat hit. Skolan är underbar på alla sätt, men jag har fått det så otroligt mycket bekvämare här. Här är det mycket lättare att värma upp eftersom det är mycket mindre rum och lägre i tak. I skolan var det på vissa ställen 4 meter upp till taket. Skolan var vacker, men huset jag bor i nu är mer mysigt. Som en riktigt stuga. Det är en helt annan planlösning och känns mycket mer som ett riktigt hem. Det var svårt att inreda en stor skolsal och få det att se hemtrevligt ut 🙂
Dessutom känner jag mig så mycket tryggare här på något konstigt vis. Skolan var allt lite mystisk, men det är först när jag flyttade hit som jag märkte vilken skillnad det blev. Varken jag eller Nanook sov särskilt bra i skolan. Nästan varje natt de sista månaderna var Nanook jätteorolig på nätterna, morrade och skällde åt ingenting. Ni kan ju tänka er hur rädd man blir om ens hund står och morrar åt något man själv inte ser. Speciellt inte när det är i en mörk, stor skolsal från 1800 talet haha. Jag skrämde upp mig själv tills jag knappt vågade sova alls!

Så det biten känns också skön att slippa. Här sover jag jättegott, och det gör oftast Nanook också. Men jag är så glad att jag fick uppleva hur det var att bo i den gamla skolan. Det var en riktig livsupplevelse. Jag har så mycket starka minnen från min tid där. Men det känns ändå helt rätt att jag bor här nu 🙂

Här kommer några olika bilder från min tid i den gamla skolan.

Den vackra gamla skolan. Jag och Nanook var ute och skakade mattor 🙂

Gör upp eld i kaminen i hallen, som var den viktigaste värmekällan.

I april målade jag om hallen. Det hade varit vitt för länge sedan 😉

Köket

Köket från andra hållet

Hallen, efter att jag målat om 🙂

En bild innifrån salen, när jag höll på att möblera om 🙂

En vacker junimorgon

Värmer fötterna i vedspisens ugn en kall vinterdag

Vid samma vedspis, fast en natt i juli

Vid det vackra fönstret i köket

Nyinflyttad och glad, sittandes på skolans stentrappa

Att ta ett varmt bad en kall vinternatt och sedan torka vid kaminen var det bästa jag visste.

Planterar några blommor en tidig vårdag, och satte ut de vita, vackra utemöblerna som jag hade hittat i den gamla vedboden.

 

Nu tänker jag klaga lite

Godmorgon på er!
Åh det blev en tråkig start i morse. Jag skulle ju vara med i P4 morgon 08:15 men missade allt eftersom det inte fanns någon mobiltäckning där mobilen låg, och det hade jag inte märkt. Det finns bara ett ställe här inne i stugan där det går att få täckning, och det är i det ena köksfönstret. Om man sätter sig på fönsterbrädan och trycker halva ansiktet mot glasrutan så brukar det gå att prata i mobil här inne. Nu låg mobilen vid fönstret men antagligen inte vid den exakta punkten. Jag gick och väntade och väntade på att de skulle ringa upp, och trodde att det antagligen hade kommit något annat i vägen, tills jag tittade på mobilen och såg symbolen för ingen täckning. Jag fick panik och insåg att jag missat samtalet med Cicci och Harald på grund av att mobilen inte hade täckning.
Det kändes minst sagt trist!

Sist jag var med stod jag ute på en sten på ängen för att vara helt hundra på att inte störas av dålig täckning. Denna gången tänkte jag att det nog skulle gå bra att prata inifrån köket. Men det är nog bäst att inte chansa på det om man väntar samtal.

Säkert har ni också hört talats om både på tv och radio om hur det diskuterats kring att det fastna nätet i många byar lagts ner nu den sista september. Grundtjärn hör till en av de byarna, konstigt nog, eftersom det här i princip inte finns någon mobiltäckning. Så alla som bor här har nu fått sin fasta telefon utbytt mot en telefon som går över det mobila nätet, och med en antenn på huset. Trots antennen så är det många gånger som det inte finns någon täckning, och det innebär ju att man aldrig kan vara säker på att kunna ringa t.ex ambulansen om något skulle hända.

Internet är också på gränsen till att inte gå att använda. Det finns ett enda bolag som vi kan använda oss av, och det är Net1, som har internet över Telias gamla NMT-nät. Har vi tur så kan vi komma upp i 0,5 Mbit per sekund. Många gånger så fungerar inte det heller, för är det dålig väder eller blåsigt så kan man räkna med att internet försvinner ett tag.
Ni anar inte vad många tokiga berättelser jag har från när jag sprungit runt och letat både mobiltäckning och internet. När jag bodde i den gamla skolan var internet ännu sämre än vad det är nu, och ibland tog det flera timmar för mig att få ut ett enda blogginlägg. Haha jag kan inte låta bli att skratta när jag tänker på hur jag ibland mitt i natten skulle ladda upp bilder på bloggen men tappade tålamodet och i rasande fart sprang ut med datorn i pyjamas och stövlar och satte mig på gräset utanför mammas hus (hon har bättre internet). Jag önskar jag hade tagit med mig kameran då 😀

Det här med mobil och internet är den enda nackdelen med att bo såhär ute på landet. För att fler människor ska kunna flytta från stan och leva ute på landet så är det ett måste att mobil och internet fungerar bra. I dagens läge finns det möjlighet för många att bo var som helst, eftersom många sköter sina arbeten över internet, bland annat jag, som bloggar och snart ska öppna en webbutik på nätet. Människor som skulle vilja bo såhär och jobba över internet kan inte alltid göra det på grund av bristande internet och mobilnät. Och därför väljer nog många bort landsbygden som ett alternativ och bor nära eller i stan istället.

Åh jösses jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om det här. Det är ju något jag kämpar med varje dag så nu kom alla känslor ut på en och samma gång, nu får jag hejda mig haha!
Hoppas ni inte somnat innan ni läst färdigt allt! 😉

Kram på er!

Den här bilden har jag laddat upp förut, men det är såhär det ser ut om man ska försöka nå omvärlden från Grundtjärn 😀