Godkväll på er läsare!
Det är fredagkväll och återigen känns det som kvällen varit evigt lång då mörkret kommer så fort nu. Idag har jag varit till Näsåker för att vara med morfar på en liten minnesstund för mormor. De har en minnesstund för alla som gick bort på äldreboendet Lissgården under 2012. Det var en fin liten tillställning tycker jag. Och i morgon på kvällen är det en minnesstund i kyrkan i Sollefteå, så jag ska köra dit med morfar och mamma. Och sedan tända ett ljus på graven. Det kändes så konstigt när de sa hennes namn under minnesstunden idag. Ibland känns det som det var jättelänge sedan hon gick bort, och ibland så kan jag bli chockad när jag tänker på att hon har dött och får nästan panik och gråter ohejdat i en timma. Man kommer nog aldrig riktigt förstå det där med döden. Det är det mest naturliga i livet men ändå så overkligt.
Om jag får tid i kväll så ska jag kolla igenom lite mobilfilmer som jag filmat när hon levde, och klippa ihop en liten film. Det hade varit så fint att ha en liten film med några glada minnen från när vi satt i köket och skrattade på kvällarna 🙂
På vägen hem från Näsåker köpte jag med mig lite godis. Polkagrisar 🙂 Det påminner mig så mycket om när jag var liten och var här i Grundtjärn med mormor och morfar. På den tiden levde det en gammal man vid namn Ferdinand här, och jag har så starka minnen av hur jag sitter i hans kök och äter polkagrisar och tittar i en kikare som han hade i fönstret.
Köpte även ett packet med Messmör. Det är så himla gott tycker jag! Och mormor hade alltid messmör hemma. Minns till och med allra första gången jag åt det, när jag var runt 3-4 år. Hon frågade mig om jag ville ha messmör och jag trodde hon sa “Vill du ha mer smör?“, fasten jag redan smörat mackan.
Så i kväll blir det en “fika a la norrlandsminnen” 🙂
Förresten har vattnet kommit tillbaks nu! De hittade läckan där ledningarna hade fryst i ett av husen i byn. Jag hoppas att det ordnar sig med det.
Jag är glad att vattnet är tillbaks igen. Har nog aldrig varit så törstig som igår, bara för att jag visste att jag inte hade oändligt med vatten 🙂
Ha en underbar fredagkväll allihopa! Bambsekramar till er <3
Lite myskväll så här på fredagkvällen 🙂
Om vi förstod det där med döden mer än att vi alla drabbas. Så skulle vi vara något inte jag kan sätta namn på i alla fall.
Min morfar åt alltid messmör, en äkta Sollefteåbo i botten var han 🙂
Det ser ut som om ni har en mysig fredagskväll i stugan.
Själv ska jag fylla en dunk med vatten inför morgondagen. Vi har också en vattenläcka någonstans här i området så dom skall stänga av vattnet bit för bit för att försöka hitta den.
Kram!
haha, man kan inte missa vad nanook tänker på iaf
mumsigt med messmör och döden är hemsk. det är så hemskt när någon man tycker om så mycket går bort men minnena lever ju alltid kvar och tur är väl det. ha en gosig fredagskväll fina jonna! 🙂
Men messmör: Nej. De är inte gott. Det är faktiskt riktigt räligt (Skånskt). Så du får mitt också:)
Döden är verkligen ofattbar, så slutgiltigt. En människa man älskat och umgåtts så mycket med är plötsligt borta.
Messmör gillar jag också och tänker alltid på min farmor i messmörssammanhang. Fick faktiskt tag i det på Skandinaviska kyrkans julbazaar här i Aten förra året!
Ha en fin helg, Jonna!
O Jonna, en bamsekram till dig och alla rara Norrlandsflickor. Min mormor hade ocksâ messmör pâ bordet varje dag. Visste inte att det fortfarande fanns i butiken. Om man kokar en burk med kondenserad mjölk i vattenbad en timma fâr man nâgot liknande messmôr/kola som pa franska kallas confiture de lait (mjölksylt). I Argentina är det mycket vanligt “Dulce de leche”. Kärt barn har mânga namn !
Ha en fin helg !
Hej Jonna!
Vilken fin blogg Du har.
Bor själv i södra Norrland så vi har likvärdigt väder och temperatur.
Jag bara älskar messmör och när jag får smeta messmör på en
kall prinskorv då njuter jag. Det finns ingen i min bekantskapskrets som
gillar det. Alla säger bara usch och fy. Haha. Testa Du oxå Jonna och se om
Du gillar det.
Kramar från Anki
Ja Messmör är jätte gott! Roligt namn också 😀
Jorå, lite fjantsmör på en varm toast ä inte fy skam 😛
Halka inte på Nanooks dregelpöl sen bara 😛
Ja det var ett tag sedan man åt Geekbutter eller den hårda Geekcheese 😀
Trevlig helg
messmör är gott, bättre än vanligt smör tycker jag.
stor Bamsekram på dig.
Vad härligt det såg ut! Riktigt mysigt.
Min mormor lärde oxå mej att äta messmör, jag har inte alltid gillat det.
Det är något speciellt med våra mormödrar..
Vad fint att ha minnesstund sådär tycker jag.
Och vad gullig Nanook va där, han gillar nog oxå messmör 😉
Vill önska dig en fin Allhelgonahelg med min dikt Ängel, tycker den passar bra eftersom du påminner om en ängel;)
Ängel
Kom vid min sida
Vila dina vingar
Viska ditt lov i mitt öra
Svalka min varma kind
Ge tårarna mening
Ge tron näring
Ängel kom
Ängel stanna hos mig
DickScott
Mys kan man aldrig få för mycket av.
Hittade dessa fina bilder från förr!
http://norran.se/wp-content/plugins/norran-gamla-bilden/fullpage/Index.php
Hej Jonna.Hoppas du haft en fin Allhelgonahelg.Det är så fint med alla ljus som lyser på kyrkogården denna helg.Jag tycker man ska minnas dom som lämnat oss dessa dagar och jag gillar inte detta spökande och otäcka monster som har tagit över högtiden.Och messmör gillar jag inte heller.Här i Hälsingland har all snö försvunnit och det är blött och slaskigt.Hoppas du har det varmt och gott i ditt hus.Kram från Färila.
Allt du skriver gör så jag njuter i fulla drag…Tack..För dej <3
Döden är ofrånkomlig, men livet är för evigt. Ingen som dör försvinner. Så länge vi som är i livet tänker på de som gått vidare. Allhelgonadagen är väl en sådan företeelse? Att vi efterlevande inte skall glömma de döda. Jag brukar besöka den Thailändska paviljongen i Utanede (Bispgården, Jämtland) som har byggts som en hyllning till Kung Chulalongkorn. Han besökte Sverige och Sollefteå 1897. Cirka 100 år senare stod paviljongen färdig. Varje år uppmärksammas detta monument numera i mitten på juli varje år. Då bjuds på gåvor (wiskey, cigarr och blommor bland annat). SÅ borde vi vid Alla helgons dag också bjuda in de som inte är i levande livet. En fest för alla de som går på andra stigar än de vi brukar vandra på.
Apropå Messmör, jag hade en norrman som gjorde något som påminde om detta. Han kallade det för “Guam” och bestod av vanlig mjölk och russin som kokades ner till en mersmörsliknande smet som sedan lades på smörgås och breddes ut. Enkelt billigt och egentillverkat. Han visste vad han hade på sin smörgås.
Hyvens!
“Ingen som dör försvinner. Så länge vi som är i livet tänker på de som gått vidare. ”
Precis så är det. Fortfarande, efter 15 år, lever min mor.
Om döden.
Det är det enda som vi med säkerhet vet kommer att inträffa. Visst? Eller?
Den kan ju komma som en blixt från klar himmel, efter långvarigt sjukdom eller som ett
naturligt slut efter ett långt liv.
Jag tänker så här om de båda sistnämnda – att ryckas bort från sina medmänniskor från
en dag till en annan är grymt och upplevs säkert som meningslöst, men det hinner ju
inte ge upphov till egna tankar inför döden.
En sorg är förstås att inte få “vara med” längre. Att inte få deltaga i livet. Att inte
få skratta och gråta tillsammans. Att inte få se hur det går för barn och kanske
barnbarn. Eller om människan någon gång ska förstå om det finns en Mening utöver att
bara leva det liv hon fick.
Den ännu större sorgen tror jag är att vi inte kan dela döden med någon annan. Vi är
ofrånkomligen ensamma om den. Att inte kunna berätta, förklara, dela.
Att inte få veta och att inte kunna berätta, dela, är nog något som jag tror är
väsenskilt för oss människor. Jag tror att det är just berättandet – och medvetenheten
om det egna jaget – som skiljer oss från andra djur.
Vi människor vill DELA. Dela med oss av upplevelser. Delandets glädje och lycka.
Vad är en resa på egen hand om du ingen har att berätta den för?
Faktiskt även en resa tillsammans med vänner om ni aldrig talar om den, minns den?
Du Jonna sitter mitt ute i nästan(!) ingenstans – förstå mig rätt!
Om du inte hade någon – absolut ingen! – att dela dina tankar, dina uppleverser, dina
känslor med – hur vore det då?
Kanske kunde vi en gång för länge, längesedan dela detta med med skogen, bergen, sjöarna och natthimlen, men det var i så fall oerhört längesedan!
Till sist: Din blogg går utanpå allt annat!
Hunamej för messmör, min far kom från Dalarna och där åt som det på smörgåsen, jag vande mig aldrig vid det och långfil eller var det långmjölk det hette? Vad jag visst gillade var hembakat knäckebröd med hemtjärnat smör, det var gott det. Dulce de leche går inte att jämföra med messmör, det är som att jämföra yogurt med ost, båda är gjorda på mjölk men på annorlunda sätt, dulce de leche är som kola sås och inte tycker jag att messmör smakar som kola inte, hunamej, det är ju som kärvt, syrligt, lite sött, lite röksmak, svårt att beskriva messmör. Man ska ha lärt sig att äta det sedan liten för att uppskatta det tror jag, likaså som surströmming hehehehe
Det var fint att dom gjorde en liten minnestund för din mormor, min mor gjorde dom en fin minnestund för i kyrkan där prästen som är väldigt trevlig hade ställt ett tänt ljus för varje person som dött i församlingen under 2012 vid altaret, när gudstjänsten var över fick varje familj hämta ljuset för sin släkting och bära ut och ställa på graven, det tyckte jag var fint, hade velat varit där och sett det men tyvärr bor jag 5000 km från Sverige så jag kunde inte närvara. Men det kändes bra att någon som inte tillhörde släkten brydde sig om mor den dagen. Själv ställde jag ljus och blommor vid min mors fotografi eftersom jag inte kunde göra det på hennes grav, jag hade velat ha hennes grav här men hon ville bli begravd i Sverige på familjegraven ändå fast hon bott i Spanien i 55 år!
Ja du Jonna det är inte lätt att sakna någon som gått bort, ta väl hand om din morfar och spela in många filmer bara på vardagliga saker som att ni sitter i köket och talas vid, ingen tänker på att göra så för det tillhör ju det vardagligsa livet, men sedan är faktiskt det vardagliga livet det som är roligast att ha en filmsnutt på för på filmer som är tagna på högtidsdagar är i allmänhet så uppskruvade och artificiella och alla är så medvetna om kameran
Så mysigt! Hoppas det var gott! 🙂
Förstår verkligen de där med mormor. Hur kan något som är så naturligt kännas så onaturligt? Helt sjukt! Och saknaden kommer aldrig försvinna. Men tiden går fort. Läskigt!
Test att skiv upp falukorv på macka å tomat på korven, de ä gottans de 🙂