Funderingar

Mitt rum är fullt av flyttlådor, hela min garderob ligger utspridd på sängen och plötsligt börjar jag nästan förstå vad jag precis är på väg att göra. Jag tror att jag har befunnit mig i något slags chocktillstånd de här senaste dagarna. Ingenting kändes riktigt verkligt och det var som om jag drömde. Jag har pratat i många år om att flytta till Grundtjärn och jag trodde inte att det skulle hända än på några år. Plötsligt så slår mig tanken att om några dagar så lämnar jag den här lägenheten och Göteborg. På riktigt. Jag lämnar livet som jag har här i stan, och flyttar till en stuga i en liten by i norrland.

Närmaste affär ligger i Junsele som är 2 mil därifrån, och det finns varken dusch eller varmvatten i stugan där jag ska bo. Men det oroar mig inte. Jag hade inget problem med det när jag var där i somras. Och som tur är har jag Tage (min mammas morbror) som bor i byn. Han har varmvatten, dusch och tvättmaskin =) Jag kommer väll få springa till honom lite titt som tätt.

Det känns bara så konstigt allting. Jag är på väg att ge mig in i något som jag egentligen inte alls har någon erfarenhet av, och ändå känns det så rätt.

Jaja, jag tänkte bara dela med mig av min tankar kring det här. Mitt i alla de här lyckliga känslorna jag har över att jag äntligen ska uppfylla min dröm så finns det ju trots allt lite oro, rädsla och sorg över att lämna livet här, och inte minst för att jag lämnar människor som jag vill ha nära.

//Jonna Jinton

Flytta?

Jag är tillbaks i Göteborg igen efter 4 underbara veckor i Grundtjärn. Det har verkligen varit helt fantastiskt, mer än jag kunnat drömma om.
När jag kom hem igen för en vecka sedan så kändes kontrasten mellan här och där så extra starkt. All den där energin som jag fick av att vara ute i det fria bara kvädes när jag kom hit i stan igen. Jag kände mig så instängd. Jag gick fram och tillbaks i lägenheten och visste knappt vart jag skulle ta vägen.

Efter så lång tid i Grundtjärn hade jag vant mig med att kunna gå ut och sätta mig på trappan tidigt på morgonen med en kopp te och vakna av doften från blommorna på ängarna och ljudet av tystnaden. Det var så underbart.

Efter några dagar med mycket funderingar så är det bestämt. På fredag kväll flyttar jag till Grundtjärn! Det känns helt galet och overkligt. Jag har inte förstått det än. Har längtat så länge nu. Det kommer kännas jobbigt att lämna alla nära och kära som bor här, men jag kommer komma hit och hälsa på ibland. Och alla som vill får gärna komma och hälsa på mig  =)

Nu ska jag gå och börja packa ner företaget i flyttlådor. Det är mycket som ska göras dom här dagarna eftersom det blev så kort varsel. Men äntligen är man på väg åt rätt håll 🙂

Min favoritplats i Grundtjärn =)

4 veckor i Grundtjärn

Tidigt i morgon bitti är det dags att fara. Då åker vi hela familjen till Sollefteå på semester. Jag kan knappt förstå att det är sant. Så länge jag längtat efter det här. Det som gör det så underbart är att vi ska bo i Grundtjärn i 4 veckor, som ligger 6 mil från Sollefteå.

För mig är Grundtjärn som svaret på allt. Det är mitt paradis. Om det finns en plats jag allra helst skulle vilja vara på resten av livet så är det Grundtjärn. Det är dit jag ständigt längtar. Jag har bott i denna lägenheten i Göteborg i 3 år, och för mig räcker det nu. Jag har fått uppleva storstadslivet, och det är jag tacksam över, men jag vet nu att det inte är det här livet jag vill leva. Det känns som jag är instängd i en burk. Nu när jag kommer till Grundtjärn så vet jag att locket på burken kommer öppnas och jag kommer flyga ut  =)

Som jag har längtat efter att bara öppna dörren och mötas av naturen, ren luft och öppen himmel. Känslan av att få gå barfota, känna fötterna gräva sig ner i jorden och lägga sig på  ängen och bara få vara. För mig är det livskvalitet.

Detta hålrummet från saknaden av naturen blir bara större hela tiden, och jag har förstått att det inte går att fylla det med något som storstaden har att erbjuda.

Jag är så evigt tacksam att jag får tillbringa 4 veckor i Grundtjärn i år. Det kommer vara väldigt betydelsefullt för mig, och det känns som det kommer ge mig en grund för hur framtiden blir.

<3