47 Kommentarer på “Somnar under stjärnljus

  1. TomasE

    Men sååå vackert…du har då en fantastisk känsla att förmedla vad du förmodligen för stunden känner.
    Mvh/Tomas

    Reply
  2. Jenny - En Vintage Saga

    Alltså dina bilder fång min fantasivärld. Speciellt med säckpipa till! Det här fick mig att gråta för att det berörde mig så på djupet. Hållet otroligt vackert det du gör. Du är en sann konstnär och så talangfull inom ditt yrke.

    Vad heter låten som du spelade här? Älskar den och känner igen den, men kommer inte på vad det är…

    Reply
  3. Johanna

    Visst är det cruachan? 🙂

    Du borde verkligen se serien vikings. Tänkte på det idag. Du skulle älska scenografin och miljön. Känslan är speciell i den serien. Rå och vacker.

    Reply
  4. Tobias

    Ooooo, David Arkenstone – The Dragon’s Breath! En gammal förlorad favorit som jag inte hört på så många år 😀 Vet inte hur många gånger jag lyssnat på denna och drömt mig bort till alla tänkbara platser.

    Fullkomligt magisk bild!

    Reply
  5. Johan

    Än en gång sveper du bort mina tankar och mina ord. Nog ett av det vackraste jag har sett… Trots att himlen glänser av stjärnljus, så avtar dess sken i jämförelse med det som strålar från den riktiga stjärnan på denna bild.
    Passande och trollbindande musik gjorde detta konstverk fulländat.

    Fortsätter att förundras över din talang att skapa så mycket känsla bakom så få ting.

    Reply
  6. Naits

    Magisk vakkert!!!

    Digger det kunstneriske du klarer å formidle igjennom dine bilder gang etter gang:)

    Hvor lang lukker brukte du her??

    Reply
  7. Anonym

    Stämningsfullt mystiskt på något okkult sätt, vackert på något kusligt sätt. Musiken ingår fint i färgpalletten. Här finns det utrymme för tolkningar, för det går inte att bara ta in bilden rakt up o ner och sedan “bläddra vidare”.
    Förövrigt tror jag att jag hädanefter skriver namnlöst, för jag är inte mitt namn, inte mitt yrke – jag är mina ord!
    Jag har ofta tänkt på hur fel det är att möten mellan människor ska påbörjas med ettikettering, precentationen, som stereotypt sätter folk i kategorier och sedan sätter prägel på resten av konversationen. “Jaså du klär dig så, ser ut sådär, jobbar med det där, jamen då är du sådär och då vet jag vem du är, vad folk som du tänker och tycker, kan och vill. Och då tar jag fram ett färdigt sätt att hantera en mäniska av din sort”.
    Jag har alltid i tillfälliga möten med människor försökt dra ut på det nästan oundvikliga snacket om vad jag och den andra jobbar med och i stället låta innehållet och formen på den spontana konversationen, orden och sättet att framföra dom, vara avgörande för min bedömning och tycke om den andra personen. Jag ser inte upp till eller förringar folk för deres yrke, jag försökar att inte låta utseende, ålder och kön eller härkomst fördomsfullt styra mig i min bedömning av andra. Därför väljar jag här annonymiteten, inte för att gömma mig.
    Var kom allt detta ifrån? Måste vara inspiration från jobbinlägget och den ymmiga kommentarsresponsen d. 18 sep!
    Jag tackar dig för din katalytiska förmåga att framkalla tankar och känslor och trigga i gång diskusioner.
    Må kraften vara med dig! 🙂

    Reply
  8. Gunilla

    Älskar din kreativitet och hur du alltid får mig så berörd!
    Du ger ett lugn med dina fina bilder särskild som den här med musik till.
    En riktig konstnär på ett högt och speciellt plan!
    Sitter i min gunstol och är skönt djupt avslappnad.
    Varma tankar till dig Jonna!

    Reply
  9. Monika

    Åh så vacker bild! (Frös du när du låg där under stjärnhimlen en tidig höstnatt i Grundtjärn? Själv har jag mitt ursprung från Vällingberget 1 mil från Junsele så jag vet hur kallt det kan vara. Men du ser helt avslappnad ut på bilden så den avslöjar inte om du fryser;)).

    Reply
  10. diow

    så vacker bild och
    vem är kvinnan på stenen,
    hur har hon kommit dit och
    vad ska hända med henne
    ofattbart stjänljus –
    kanske såg jag som barn

    Reply
  11. leif

    Stjärnorna tindrar varmt en sommarnatt.
    För Älvan som sover på stenen i den upplysta gläntan,där trollen har dansat sej matt.

    Reply
  12. Anonym

    Vi kommer av stjärnstoft, lever av stjärnljus, men allt kommer med tiden att få lämnas tillbaka. Människans samspel med jorden och stjärnorna symboliseras här av kvinnan på Moder Ghias bedd av istidsavrundad stenblock täckt med mjuk vitmossa och ett knappt synbart flöde av stjärnljus och stoft. Den mörka natthimmel kontrasteras väl av skog och myr i varma höstfärger.
    På tal om större format, så kan tänka mig att tapetsera en vägg med denna bild!

    Reply
  13. Arne

    Å herregud vilken bild! En av de vackraste jag sett. Jag har länge känt att du håller på att bli en skogsälva. Den här understryker det bara ännu mera…

    Reply
  14. Haplo fellow fd gbgboende

    Vilket konstverk. Äger ungefär 1 tavla (av machu picchu) men det här hade nog gärna fått bli nummer 2.

    Reply

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.