Flera nätter i rad har himlen lysts upp av norrskenet.
I natt var jag ute så länge jag kunde i kylan för att fota och titta på denna vackra, mäktiga ljusdans. Norrsken hör till något av det bästa jag vet här i livet. Få saker får mig att känna sådan lycka som när jag får stå under stjärnhimlen alldeles ensam och bara blicka upp mot alla miljoner stjärnor som blandas med norrskenets färger. Just stjärnhimlen, universum, norrsken och allt som hör rymden till får mig att må väldigt bra. Jag älskar mystiken i det hela. Och jag känner en slags lättnad.
För jag blir varje gång påmind om att vi alla befinner oss på en liten, liten planet som svävar runt i rymden. Ingen människa vet mer än den andra varför vi är här. Varför vi lever. Vi alla gör bara vårt bästa av vårt värdefulla liv.
Norrskenet och stjärnhimlen ger mig perspektiv. Det får mig att fokusera på det som verkligen betyder något för mig. Jag älskar att känna hur små vi är. Men i det allra minsta finns det allra största. Livet.






