There’s an endless road to rediscover

Hej på er allihopa!

Det är måndag och jag befinner mig i studion igen och tittar ut över ett regnigt aprillandskap. Jag hade tänkt ta några bilder idag men insåg sedan att jag glömt mitt minneskort till kameran hemma. Just nu när jag jobbar mycket här i studion så blir det ofta att jag både glömmer grejer här, och glömmer grejer hemma. Eller att jag tänker “Nja, jag ska nog inte fota något idag” och lämnar kameran, och sen när jag är här så får jag feeling att fota lite. Jag får nog helt enkelt lära mig att ta med mig alla grejer hela tiden.

Vad har ni gjort i helgen? Själv har jag varit här en del, och sen bara tagit det lugnt hemma.
Åh, vad det gjorde ont i hjärtat på mig i fredags när jag fick höra nyheten om att Avicii (Tim Bergling) gått bort. Jag reagerade så oväntat starkt, och blev uppriktigt ledsen. Det kändes så fel på något vis. Som om det inte skulle ha skett. Vad är det som händer just nu? Det känns som väldigt många artister/skådespelare gått bort det senaste året. Och det gör så extra ont när det är någon som är så ung. Någon som precis börjat livsresan. Någon som skulle få fortsätta skapa och skänka glädje till vår värld. Även om döden är en så naturlig del av vårt liv, så känns det bara så fel ibland.

Har ni förresten tittat på dokumentären om Avicii? Om ni inte gjort det, så rekommenderar jag det starkt.
Han sa så mycket saker som jag själv och säkert många andra kan relatera till. “Jag levde drömmen. Men det var inte min dröm“.
Jag tror att vi idag har en sådan stark föreställning om vad det innebär att leva sin dröm och vara lycklig. Mycket handlar om framgång, pengar, känddisskap och karriär. Det är så lätt att tro att allt blir bra och att lyckan kommer när framgången kommer. Senaste året känns det som om jag fått så otroligt mycket lärdom av hur saker och ting blivit i mitt liv, och insett att lyckan inte alls finns i framgången. Lyckan finns i det lilla. I det fria skapandet.

Jag minns så starkt hur jag förra sommaren insåg detta, mitt i all framgång med välbetalda samarbeten och stora jobb och allt annat jag de senaste åren hade drömt om att få uppleva. Jag var sönderstressad och längtade plötsligt till den första tiden i Grundtjärn, när jag knappt hade något. Men då hade jag tiden och friheten på ett annat sätt. Den stunden förändrade mig, och efter det så har mycket förändrats. Jag känner att jag just nu är mitt uppe i ett slags sökande, där jag samtidigt backar ur på en ny väg som jag började gå. Den kändes inte rätt.

Tim visade verkligen den här biten så bra, även om han fick kämpa så hårt eftersom att andra vägrade att lyssna på honom. Längtan efter att få hitta sig själv igen och hur viktigt det är att lyssna på sitt hjärta. Han fick gå den långa vägen, och kämpa emot maktgalna personer som bara ville tjäna pengar på honom och det gör så förbaskat ont i hjärtat att se. En otroligt gripande dokumentär, speciellt nu när han inte finns vid livet längre. Det ger det hela ännu en dimension.
Det är aldrig, aldrig värt det.

I lördags kväll när jag var i studion så spelade jag in en liten cover på en av hans låtar “Lonely Together”. En liten hyllningslåt till Avicii för all fantastiskt musik han skapat och för alla stunder av glädje jag fått när jag dansat och sjungit med i hans låtar.

Har Avicii’s musik haft en speciell betydelse för er? Har ni något fint minne ni vill dela med er av?
Min absoluta favorit låt är “Hey Brother“. Jag minns att jag hade frågat i ett blogginlägg för längesen om bra, inspirerande musik och då tipsade en bloggläsare om den låten. Den var ganska ny då.
Så fort jag hörde den så fick jag en så jäkla kick och energi. Jag använde sedan också den låten i en av mina filmer där man får se lite “bakom kulisserna” på när jag gjort lite olika filmer, och en massa blandade klipp från mina år i Grundtjärn. Här nedan kan ni se den om ni inte redan sett den.

Sänder er alla en stor kram och hoppas att ni får en fin vecka! Ta hand om er! ♥