Valborg á la Jonna

Har ägnat lite tid idag åt att gå igenom och rensa bland gamla bilder och videoklipp. Jag ogillar när det är för mycket oordning i mitt bildarkiv. Och jag håller på att redigera en film och då behöver jag leta fram gamla videoklipp , och det är inte alltid så lätt att hitta bland alla hundratusen bilder.

I alla fall, så kommer jag ibland över något klipp då och då som jag inte ens minns att jag spelat in. Klipp då jag bara ställt upp kameran och glömt att jag spelat in. Klipp som visar verkligheten precis som den är. Och som gör att jag skrattar högt åt mig själv som spelat in situationer som är så vardagliga och konstiga i sin enkelhet, trots att det inte ens var roligt i stunden som klippet spelades in.

Som det här till exempel. Valborgsmässoafton och snön faller utanför. Men stämningen är på topp! Aldrig tidigare har jag väl varit med om en sådan festlig och röjig Valborg som denna :

Jonna 13 bast

Jag har massvis med gamla filmklipp som jag spelade in när jag var liten. Men jag har nästan glömt bort dem då de nya datorerna inte längre kan spela upp filmklippen. Men jag köpte nyligen en slags video-konverterare så jag kunde titta på mina gamla filmer. Åhh det var SÅ värt det! Vilken guldgruva med filmklipp jag hittade från förr. Jag skrattade så tårarna rann åt alla gamla filmer och tokerier.
Redan när jag var liten älskade jag att dokumentera allt och filma och fota. Mycket av filmerna är med min lillebror Filip. Vi gjorde allt tillsammans när vi var små.

Jag ska klippa ihop en liten film sedan med massor av samlade filmklipp från förr. Men här får ni ett litet smakprov!
Ett klipp från när jag var 13 år.
Ni får ta det med en nypa salt. Vi lekte bara 😀 Fast det blev ju dödsallvarligt på slutet 😉

Vänner för livet

Nu när jag är i Göteborg ska jag träffa mina underbara vänner Linda och Julia. Vi gick i samma klass i gymnasiet och läste programmet samhäll-estetisk. Jag har så många härliga minnen med dem. Mycket som kommer fram nu när jag tittat igenom lite gamla bilder från den tiden.

När någon frågar mig vilka som är mina bästa vänner så säger jag alltid Linda och Julia. Jag tror inte riktigt jag fattade det på den tiden, att de faktiskt skulle bli mina “livsvänner”. Även om det fanns stunder då vi knappt umgicks under de åren så är det som jag känner ett väldigt, väldigt starkt band till dem. Det spelar liksom ingen roll att vi inte setts på nästan fyra år nu, de känns som vi alltid kommer vara vänner och börja där vi slutade oavsett hur lång tid det gått mellan. Och det är något väldigt fint.
Jag uppskattar det mer än någonsin nu, när man blivit lite mer till åren och förstår hur viktigt det faktiskt är att ha några att komma “hem” till.

Linda, Julia och jag, för många herrans år sedan :D

Linda, Julia och jag, för många herrans år sedan 😀

Haha skrattar varje gång jag ser den här bilden. Så här fina såg vi ut på en dramalektion.

Haha skrattar varje gång jag ser den här bilden. Så här fina såg vi ut på en dramalektion.

 

Jag kan inte i ord beskriva hur det känns att jag faktiskt ska träffa dem nu på söndag. Både nervöst och jättekul på samma gång! Jag tror nog vi alla är ganska detsamma, även om flera år gått. Så jag tror vi snabbt kommer hitta tillbaks och ha riktigt skoj 😀

Jag hittade ett filmklipp från den första kvällen då vi faktiskt lärde känna varandra på riktigt. Det var en fredag, och vi bestämde att vi efter skolan skulle gå hem till mig och titta på idol och äta pizza. Det var den kvällen som förde oss samman. Det filmklippet får mig verkligen att le. Det känns så kul att kastas tillbaks i tiden sådär.

Så jag tänkte visa det här. Det är inget märkvärdigt, men för mig var det ändå en speciell kväll eftersom det var här vår vänskap började.
Ursäkta vattenstämpeln som är på videon. Klippen var så “gamla” så de behövde konverteras för att jag skulle kunna titta på dem och ladda upp dem haha. Och ville inte spendera 300 kr på att köpa det där programmet 😉

Here we go!