När jag körde på skogsvägarna i höstrusket på väg hem från Sollefteå idag stötte jag på något väldigt vackert. Några lupiner växte där vid vägkanten. Jag körde först förbi, men sen tänkte jag “Lupiner, nu i slutet på september?” Så jag backade tillbaks och plockade dem. De kändes nästan lite magiska. Har för övrigt aldrig ens sett lupiner växa vid vägkanten på den vägen tidigare. De där lupinerna gjorde nästan hela min dag haha. Jag blev så glad. De var som att få en juni-känsla mitt i september.


