När jag var i Finland i augusti för att ta emot Mittnordenkommitéens kulturpris så fick jag ett jättefint ljus istället för en blombukett, då jag skulle resa hemåt dagen efter. Ljuset var handgjort och stöpt som en ros. Då tänkte jag “Det ska jag spara och tända vid något speciellt tillfälle“.
Jag har haft ljuset framme på bänken här i köket sedan dess. Varje dag har jag tittat på ljuset och tänkt “Snart någon dag, när allt är perfekt, då ska jag fira med att tända ljuset“.

I kväll när jag tittade på ljuset så slog mig plötsligt en tanke. När är egentligen den perfekta dagen? Vad är ett perfekt tillfälle att tända det här ljuset på? Om inte jag skapar det perfekta tillfället själv, så kommer det kanske aldrig bli av. Man vet ju aldrig vad som händer. Kanske går jag och väntar och väntar på det perfekta tillfället, tills det är försent.
Jag försöker ofta tänka på det, att njuta mer av varje dag, och vara mer tacksam och ta tillvara de små fina stunderna i vardagen. Det låter verkligen som en klyscha. Men jag tror att det är viktigare än vad man tror. Det är så lätt att man hamnar i något tankemönster där man skjuter upp glädjen. “Bara jag får lite mer pengar, så kan jag bli lyckligare” eller “När jag går i pension, DÅ ska jag…” eller “När jag renoverat klart hemma, DÅ kommer allt bli bättre”. Det finns tusen saker jag kan rabbla upp, som jag själv tänkt att jag ska göra när rätt tillfälle ges. Det är lite som med “fin-servisen” som kanske står i vitrinskåpet år efter år, som man knappt vågar ta på så fint det är.

Vad sjutton, livet är så kort! Fram med finservisen och drick mjölk i vinglas. Känn den där glädjen du tror du skulle känna om du bara hade lite mer pengar, lite mer tid, lite bättre motion, lite finare hus. Vänta inte på det perfekta tillfället, för det kan man skapa själv. Eller det måste man ju skapa själv. Ingen stund är perfekt om man inte själv känner att den är det.

Medan jag sitter och skriver det här har jag tänt mitt fina ros-ljus. Jag bestämde mig för att inte vänta på någon perfekt dag. Den kan ju lika gärna vara idag. En vanlig, sketen tisdag. Och det ska firas!