Jag slängde mig ut ur sängen i morse när jag såg att solen lyste. Ä n t l i g e n. Jag har bokat upp så mycket med solen men då den varit väldigt upptagen bakom molnen så länge så visste jag inte vad på hela min lista jag skulle börja med. Det kändes nästan jobbigt, för jag behövde ta tillvara på det fina vädret. Jag behövde ljuset till vissa foton jag velat ta, jag behövde den relativ vindstilla morgonen till några projekt och jag behöver definitivt uppehåll från regn för att klippa min gräsmatta som börjar likna en äng. Men ni vet hur det är, när man vill göra allt samtidigt så man istället bara står helt stilla på en punkt och stirrar. Så vart det för mig.

Sedan struntade jag i allt och tänkte att mest av allt, så behöver jag solen bara som den är. Jag gjorde lite fika och tog med mig ut på en bricka och satte mig på en vindstilla plats en stund och bara njöt. Det bästa på länge.

Drömmar och kokkaffe vid ladan i solen.