Här hemma i Grundtjärn har sommaren verkligen blommat ut nu. Den senaste veckan har varit som en sommardröm. Varmt, stilla och klarblå himmel. Och det känns som om allting liksom har gått in i en slags sommarvila. Korna ligger trötta på ängarna och vilar. Människor ligger på filtar vid stranden och svalkar sig i sjön. Vinden skyndar ingenstans. Den bara smyger försiktig förbi och märks endast genom de svajande blommorna på ängarna.

Allt har gått in i ett annat tempo. Även jag.
Och det känns som det är denna tiden på året som solen ska skina in i djupet av våra själar och värma upp oss inför den kommande vintern. Så att vi ska orka den mörka tiden. Därför har jag verkligen tillåtit mig att gå in i ett annat tempo nu, så att jag ska kunna blicka tillbaks på dessa dagar och låta minnena värma mig när kylan och mörkret är här.
Det gör ingenting om saker inte hinns med som vanligt. Om huset är lite stökigt eller om diskhon är full. Om jag är mindre effektiv och inte får lika mycket jobb gjort varje dag. Det kan man ta igen senare. För nu känns det som jag hellre tar vara på värmen och solen. För den kanske inte kommer senare.
Att sova lite längre på morgonen och sedan gå ut och dricka kaffe med denna utsikt. Höra fåglarnas kvitter och lyssna på lugnet. Känna marken under fötterna och doften av blommor och nyklippt gräs. Det är livskvalitet för mig. Jag njuter av varje dag som är såhär. Det är som om något i mig också blommar ut med denna sommarmagi.
Ute i trädgården växer allt så det knakar. Hundra tomater väntar på att bli röda och en liten solros har redan börjat slå ut. Persiljan smakar så gott så jag varje dag går och tar några knippen och äter direkt.
Och idag fick jag som ett lyckorus när jag såg att några luktärter slagit ut. De dog ju egentligen av frosten i juni men de lyckades slå nya skott och nu har blommorna kommit. Det är fler knoppar på gång och jag bara längtar tills alla slagit ut samtidigt så man kan känna doften från dom på håll.
Och min älskade lille Nanook som inte alls är så förtjust i den extrema sommarvärmen. Vilket förstås är förståeligt med tanke på att han går omkring med en pälskappa året om som han inte kan ta av sig. Men under dagarna får han ligga i skuggan under ett rönnträd. Och i kväll ska han  få sig ett svalkande dopp nere i sjön. Det blir ett dopp även för mig.

Har ni det bra i sommarvärmen?
Återigen, tack för allt fint ni skriver. För all kärlek ni ger och för att ni är så himla underbara!
Hoppas ni har fina dagar och får njuta av sommaren riktigt ordentligt.

Kram på er! ♥