Vakna vinternätter

Jag har haft en märklig dygnsrytm sista tiden. Eller ingen rytm över huvudtaget egentligen. Går och lägger mig sent och kliver upp tidigt. Tar en tupplur på förmiddagen och en powernap på eftermiddagen. Det är konstigt att jag inte känt mig mer trött. Men ofta så upplever jag att ju färre timmar jag sover per dygn desto mer speedad blir jag. Fast det gäller ju då att inte gå över den där tröskeln så man blir jättetrött istället. Det är fin gräns där, som jag hoppas kunna lära mig bemästra ; )

Igår kväll var ateljén helt städad och klar efter två dagars storstädning. Kring midnatt gick jag in för att släcka lampan innan jag skulle gå och lägga mig. Men det rena, fräscha rummet fick mig att gå runt en stund där inne och bara njuta. Det doftade rent och allt kändes sådär orört och vackert. Ni vet hur det blir när man städat? Det är som om man plötsligt får en sådan extrem lust till att göra saker!
Det dröjde inte länge förrän jag dragit fram färgerna och dukarna och börjat måla. Jag lovade mig själv att bara måla första lagret men det fortsatte en bit efter det. Vid tre på natten gick jag ut ur ateljén och tvättade penslarna och fick en chock när jag såg vad klockan var. Fast jag tyckte inte det gjorde något, eftersom det ju är meningen att jag ska måla den här vinterkollektionen under vinternätterna. Och roligt hade jag!

Efter några timmars sömn var jag på benen igen, och nu blir det mycket kaffe idag känner jag! Hoppas ni har en jättebra tisdag allihopa ♥ Kram på er!

Målar första lagret på en ny tavla. Jag målar ofta i flera omgångar. Lager på lager. Det skapar fina effekter och ger mer djup i målningen.

Målar första lagret på en ny tavla. Jag målar ofta i flera omgångar. Lager på lager. Det skapar fina effekter och ger mer djup i målningen.

020902

Berörd bortom ord

113012

Det var lördag natt. Jag hade precis kommit hem. Det var kallt inne och för sent för att jag skulle bry mig om att göra upp en eld i kaminen. Jag lindade in mig i en filt, gjorde ordning en macka och satte mig i fåtöljen vid köksbordet med datorn framför mig, och kollade mailen. Ett mail innehöll en vackert skriven text och en bifogad fil, med en film. Jag öppnade filmen och minuterna efter det satt jag med tårar som bara rann längs kinderna. Jag var så rörd.

Det ögonblicket när man hittar något som går rakt in i ens kärna. Något som slår an och får en att dra djupt efter andan. Att låta den känslan cirkulera i hela kroppen, syresätta varenda liten cell och få hjärtat att expandera. Så känns det när ser dina fotografier och konstverk, Jonna. Men det finns ännu en dimension, jag känner mig inspirerad och upplyft när jag tar del av dina verk och texter. Om hur du väljer att leva ditt liv, att lyssna på hjärtats röst. Relationen med naturen. Universum. Att vara i nuet. Jag känner igen mig och är så tacksam, det betyder ofantligt mycket att du väljer att dela bitar av ditt liv genom bloggen. Du ger elden inom mig ännu mer kraft, att lysa ännu starkare och att dela med mig. Så det är vad jag tänkte göra just nu, här är en låt jag skrivit, om dig, till dig.
Tack för att du delar din magi, Jonna.

Fia Forsström heter hon, som skrivit en låt om mig. “Sången om Jonna”. Texten gick rakt in i hjärtat, och sättet hon sjunger den på…det berörde mig så djupt. En så vacker röst, och med en sådan värme och glädje. En sådan djup förståelse. Som att hon känner mig. Jag kunde inte begripa hur det ens var möjligt.

Varje gång jag lyssnar på den får jag rysningar och tårar. Det är så fint. Vilken ära. Vilken enorm ära.  Tack Fia. Det här betydde så otroligt mycket för mig så du anar inte ♥ Är så glad också att jag fick dela den här på bloggen så att ni också kan få lyssna på den.

Sången om JonnaDet ögonblicket när man hittar något som går rakt in i ens kärna. Något som slår an och får en att dra djupt efter andan. Att låta den känslan cirkulera i hela kroppen, syresätta varenda liten cell och få hjärtat att expandera. Så känner jag när ser Jonna Jintons fotografier och konstverk. Men det finns ännu en dimension, jag känner mig inspirerad och upplyft när jag tar del av hennes verk och texter. Om hur hon väljer att leva sitt liv, att lyssna på hjärtats röst. Att vara i nuet. Att stå i ljuset och dela med sig. Och i och med detta har en sång fötts.

Tack för att du delar din magi, Jonna.

https://jonnajinton.se/

 

Hon är en otroligt duktig låtskrivare och sångerska. Har varit inne och lyssnat på flera av hennes låtar. Så vill ni också höra på mer vacker musik från henne så finns hon här på Soundcloud och här på hennes Facebooksida

Nattuggla

Tänkte att jag skulle lägga mig lite tidigare i natt. Försöka komma i säng innan 1 i alla fall. Jag lyckades nästan. När jag släckte lampan och lade mig bredvid Nanook och Nayeli i sängen så tittade jag upp mot stjärnhimlen utanför fönstret. Då fick jag se att det nästan var norrsken ute. Sådär svagt grönt ovanför trädtopparna som det blir ibland när det bara är ett svagt norrsken. Då kändes det plötsligt inte alls lika bra att gå och lägga sig.

Jag tog kameran, stativet och Nanook och gick ut en sväng. Det blev inte större norrsken än så, men det var väldigt vackert ändå. En skön liten nattpromenad.

Nu säger jag godnatt. Sov gott allihopa ♥

Svagt norrsken ovanför trädtopparna.

Svagt norrsken ovanför trädtopparna.

Ute och ränner på natten. Skönt att man bara kan gå ut som man är. I pyjamas, morgonrock, stövlar och skogshuggarjacka.

Ute och ränner på natten. Skönt att man bara kan gå ut som man är. I pyjamas, morgonrock, stövlar och skogshuggarjacka.