Åhhh vad mycket fint ni skrivit på bildspelet. Jag blir alldeles tårögd av att läsa det ni skriver. Jag kan inte med ord förklara vilken glädje det ger mig att ni tycker om mina foton i bildspelet. Det betyder så mycket för mig, och era ord berör mig. Tack alla ni underbara läsare där ute <3
Jag är så glad nu. Det har varit en så rolig och händelserik vecka. Och nu det är fredag! Jag har nyss varit ute på en promenad i skogen med Nanook. Det blev så fint vänder nu på eftermiddagen och det var ju ett tag sedan jag var ute i skogen nu eftersom jag varit till Stockholm i veckan. Det kändes så skönt att komma ut och andas den friska höstluften. Den här tiden är alldeles underbar. Jag önskar att jag verkligen kunde ta med er dit, till platserna jag är på. Varken kameran eller en videoblogg kan visa helt hur vackert och magiskt det är. Doften av orörd vildmark och den totala tystnaden som gör att det enda man hör är bruset av blodet som pulserar i öronen. Jag brukar länge bara stå och titta mig omkring, och bara ta in allt det vackra.
Jag tror det är de där stunderna som ger mig så mycket energi och inspiration. Jag behöver inte göra någonting, bara befinna mig där och efter en stund existerar varken det förflutna eller framtiden. Det känns som man blir ett med nuet och med naturen runt omkring. En känsla av att hjärtat slår i takt med universum.


Och som läsare blir man rörd av Dina vackra foton, Dina poetiska beskrivningar, Din och Nanooks uppenbarelser…sötnötar!
Jag håller med Maya, Du berör med dina fantastiska bilder och positiva syn på livet.
Och så bjuder du på ännu en helt sagolik bild! Fina du.
Här nere har vi haft några helt underbra höstdagar nu och idag har jag ägnat min lediga dag åt att ge mig ut i skogen med kameran. Tog mig upp på ett av bergen en bit hemmifrån och uppe på toppen satte jag mig i lä bakom en vindpinad tall med “nosen” i solen och tittade ut över Stigfjordens glittrande vatten. Den där turen måste ha gett mig lite av den “naturenergin” för hela eftermiddagen har jag klyvt och staplat ved. 😀
Tack för att du bjuder oss på så många härliga bilder Jonna!
Otroligt vackert! Älskar bilden. Bra skrivet! 🙂
snygg pose =)
vacker bild!
Sâ kände jag det ocksâ , när jag bodde i mitt hus landet. Känslan att ingâ som en liten obetydlig del i naturen eller upplösas i det stora hela och kommunicera med den genom en fingertoppskänsla Tiden föreföll mig som geologiska skikt, där det fortfarande fanns smulor som skräpade omkring, där de inte skulle, Nu lever jag i en liten stad där livet reducerats till pappersexercis, människorna indelas som kor i olika bâs med olika pompoms i en massa färger fastnitade i öronen för att man skall veta hur man skall samordna dem i klubbar. Ibland blir det tokroligt, ibland toksorgligt för det säger sâ mycket om dem som vill styra andra….
Det är skönt att vara ensam i naturen och antagligen mindre farligt än att vara ensam i en storstad 🙂
Jag är så oerhört tacksam över att kunna gå in på din blogg och inspireras! Just nu vandrar jag runt i lägenheten mitt i stan och drömmer dagligen om att få leva på landet,i naturen och få känna friheten. När drömmen känns som längst bort så finns alltid dina vackra bilder och fina bilder som leder mig mot mitt mål! Tack Jonna för din posetivitet som sprider sig i den fina blogg!!:-) kram
TACK för din fina beskrivning av vårt behov av förbindelse med vår vackra natur!
mycket vacker bild
Tack till både Jonna och “Gammelmor utanför paris”!
Tänkvärda ord…
Vansinnigt vacker!
En dröm! Hälsa! 🙂
Så otroligt vacker bild!
Kul att läsa om någon som flyttat ut på landet också, ska tipsa andra om din dina blogg 🙂
Förresten, vad livnär du dig på?