Så var jag där. Min tjugofemårsdag. Jag minns när jag var i mina tidiga tonår, och tänkte på just den åldern, tjugofem. Hur mycket jag än försökte så kunde jag inte riktigt föreställa mig hur jag skulle vara som 25-åring. Det gick inte ihop i mitt huvud. Jag kunde inte se mig själv som vuxen. Inte ens i min fantasi.
Det som är så roligt är att jag insett att vid en viss ålder, så ändras vi inte så mycket mer. Om jag som 15-åring fick träffa mig själv idag, så skulle jag inse att det inte skiljer mycket alls. Nästan ingenting. Jag är precis samma person som då. Samma Jonna. Bara lite mer livserfarenhet.
Det borde jag tänka på nu, när jag inte i min vildaste fantasi kan föreställa mig själv som 50 år. Det känns bortom verkligheten. Men det kommer nog vara samma sak då. Jag kommer vara precis samma person som jag är idag, men med lite mer i bagaget. Och förhoppningsvis lite vackra skrattrynkor och gråa hår som skiner som silver i solljuset.
Jag har haft en jättefin födelsedag. Lugn och mysig. Och med bästa grannarna på besök, Tage, mamma och min mammas kusin Birgit. Vi grillade och åt jordgubbstårta.
Och det bästa av allt, nu har jag massa tårta kvar i kylen att vräka i mig i natt när suget faller på igen! 😀
25 bast!
♥
Det är ett tecken att jag blivit vuxen när jag bakar min EGEN jordgubbstårta och dessutom bjuder hem min mamma.
Tadaaa!
Finbesök
