Lite vedjobb

Idag bar jag in resten av veden i vedboden. Ja, jag är lite sent ute med det där. Men denna veden är för nästa vinter, så det gör inget att den inte är torr nu. Jag måste ta och fixa med vinters ved någon helg snart. Klyva klabbar som är för stora för min vedspis, och bära in i farstun. Det ska vara fullsmockat med ved i farstun i år. Jag ska verkligen försöka förbereda mig så gott jag kan, så att det blir så bekvämt som möjligt.

Jag får en känsla av att vintern kommer sätta igång tidigt i år. Har ni fått samma känsla? Jag hoppas jag har fel i alla fall. Jag värdesätter varenda dag med värme och sol 🙂

Bär in resten av veden in i vedboden.

Bär in resten av veden in i vedboden.

Nanook avverkar under tiden.

Nanook avverkar under tiden.

Så skönt det känns när all ved är inne. Och nu finns det en stor hög med näver. Det är guld värt när man snabbt behöver värme en kall vintermorgon.

Så skönt det känns när all ved är inne. Och nu finns det en stor hög med näver. Det är guld värt när man snabbt behöver värme en kall vintermorgon.

 

Frostnatt

I natt är det minusgrader! Jag har precis varit ute och sprungit runt i mina första minusgrader denna höst. Det känns väldigt bekant måste jag säga.
Månen var vacker och allt glänste som kristaller när jag riktade min pannlampa mot det, även min gamla Volvo 245:a.

Nu blir det sängen. Godnatt på er finisar! ♥

Heeeeeej! :)

Heeeeeej! 🙂

092502

Vår kära måne i natt. Om jag är nöjd med min nya kamera+objektiv? JAAAA!

Vår kära måne i natt. Om jag är nöjd med min nya kamera+objektiv? JAAAA!

 

Kväll

Fortfarande kyligt ute, så idag kom dagen då jag stängde dörren till hallen och resten av huset. Jag eldade och eldade, men värmen försvann bara iväg, så det var helt enkelt dags. Och jag har det hellre varmt och gott här i köket än lite halvkallt i hela huset. Nu är det i alla fall riktigt varmt och mysigt här inne. Elden brinner, Nanook sover, mörkret faller och tekannan står på spisen.

I kväll måste jag sitta och jobba och skriva inför ett litet uppdrag. Det är så knäppt hur orden för det mesta bara kommer av sig själv, direkt från hjärtat, men när jag känner att jag måste skriva något, då får jag inte fram någonting. Någon som har tips på lite bra musik som passar när man ska skriva? Musik brukar ju lösa det mesta 🙂

Önskar er en trevlig tisdagkväll! ♥

092404 092405

Drömmar

Jag låg vaken nästan hela natten. Jag kände mig inte alls trött. Jag hade flyttat madrassen till fönstret så jag kunde titta på månen när jag ändå skulle ligga vaken timma efter timma. När jag väl somnade var det nästan ljust ute. Jag drömde att Nanook hade rivit ut asklådan under vedspisen, medan jag hade en eld, så allt glöd hamnade på golvet så det började brinna. Sedan drömde jag att jag var med i en hemsk tävling mot 4 andra kvinnor, där man skulle överleva längst i 0-gradigt vatten. Jag överlevde längst och vann 15000 kr. Hur kan man drömma sådär? Huvva.
Men sedan drömde jag en vacker dröm. Att det växte hallonbuskar över hela min gräsmatta, och solrosor i hela mitt kök. Det var så vackert. Hela min trädgård förvandlades till ett vildhallon-ställe, och köket lyste upp av alla vackra solrosor. Jag kände mig så lycklig med tanken på hur mycket hallon jag skulle kunna plocka nästa sommar.

Jag har en solros här i köket som jag varje dag sedan juli gått och väntat på ska blomma. Den har en knopp men det går väldans sakta. Jag tittar till den varje dag och säger “Snälla, blomma nu då”. Jag tror det sitter kvar från i somras. Jag minns inte vad det var, men det var något som var jobbigt just då och som jag oroade mig för, så jag sa “Om den där solrosen blommar, då ordnar sig allt“. Det är nog därför jag så väldigt gärna vill att den ska blomma. Sen älskar jag solrosor också. De sprider glädje 🙂

092401

Lite kvar av sommaren

När jag körde på skogsvägarna i höstrusket på väg hem från Sollefteå idag stötte jag på något väldigt vackert. Några lupiner växte där vid vägkanten. Jag körde först förbi, men sen tänkte jag “Lupiner, nu i slutet på september?” Så jag backade tillbaks och plockade dem. De kändes nästan lite magiska. Har för övrigt aldrig ens sett lupiner växa vid vägkanten på den vägen tidigare. De där lupinerna gjorde nästan hela min dag haha. Jag blev så glad. De var som att få en juni-känsla mitt i september.

Lupinerna jag fann längs vägen. Kändes lite som sommar och höst på samma gång.

Lupinerna jag fann längs vägen. Kändes lite som sommar och höst på samma gång.

Jag såg också två vackra svanar på vägen hem. Jag rusade ut i regnet för att fota dem.

Jag såg också två vackra svanar på vägen hem. Jag rusade ut i regnet för att fota dem.

 

Ruggigt

Så kom den här dagen då det var dags igen. Dags för tjockstrumpor och underställ. Jag är helt seriöst, jag sitter här med komplett underställ och raggsockar och ändå fryser jag. Det är riktigt ruggit ute idag, regnigt och bara 4 grader. Och jag har inte gjort upp något eld än eftersom jag alldeles strax ska köra min lillebror Filip till busstationen i stan. Han har varit här i Grundtjärn under helgen och förgyllt tillvaron lite 🙂

Det känns så konstigt bara. Det var ju alldeles nyss som jag inte ens behövde tänka på att elda eller att frysa. Det ändras så väldigt snabbt.
Så fort jag kommer hem sedan ska jag bära in ved och elda som bara sjutton.

Hoppas ni har en bra måndag! Vi hörs senare ♥

Jag och Nanook just nu. Tog bilden med webkameran.

Jag och Nanook just nu. Tog bilden med webkameran.

Söndag

Söndag. Den där dagen som alltid känns så seg på något vis. Fast det är också alltid den dagen då jag brukar försöka göra allt som jag inte hann göra under veckan. Som jag måste göra, eller vill göra. Så idag checkade jag av en hel lista med saker. Och vilken känsla det är när man får göra det. Det känns som en befrielse.
Då återstod bara en liten sak som det stod på listan. “Fota löv“. Det var så roligt sist jag fotograferade löv så jag tänkte göra det igen. Löven är så vackra nu så det gäller att passa på. Så jag begav mig ut i lövskogen med kameran.

Det jobbiga är bara att när jag planerar att fota något, eller känner att jag måste fota något, så försvinner det där “flowet“. Den där äkta känslan, när jag inte tänker för mycket, utan bara fångar stunden och leker mig fram. Det känns mer påtvingat när jag bestämt mig för något. Det är nog därför jag aldrig skulle passa som bröllopsfotograf eller studiofotograf.

Men jag fotade i alla fall lite löv! Och när jag gick där i skogen så kom jag plötsligt att tänka på ett armband, som jag glömde på en grankvist i samma skog för två år sedan, mitt i vintern. Jag hade pulsat ut i snön i skogen för att fota ett armband med swarovskikristaller och silver för att lägga ut på hemsidan. Av någon anledning så glömde jag armbandet där på grankvisten. Sedan dess har det legat där ute i skogen.

Nu när jag var där försökte jag minnas vilken gran det var, och hittade tillslut rätt gran. Jag förstod att armbandet inte skulle ligga kvar på grankvisten så jag började lyfta på lite löv under granen, och såg tillslut något gnistrande där i jorden. Där var armbandet! Det var ett kärt återseende. Nu är det hemma igen. Jag ska trä om kristallerna på ett nytt band och ha det på mig. Det känns lite speciellt att kristallerna legat där ute i naturen i över två år 🙂

Ja det var lite av min söndag det. Jag hoppas att ni haft en jättebra helg! Kramar ♥
092201

Armbandet som jag hittade under granen. Jag hängde upp den på kvisten igen och fotade det innan jag la ner det i väskan.

Armbandet som jag hittade under granen. Jag hängde upp den på kvisten igen och fotade det innan jag la ner det i väskan.

Höstmagi

I morse vaknade jag av att solen lyste in genom fönstret. Efter många dygn med ösande regn sprack himlen äntligen upp. Det kändes så härligt att öppna dörren och mötas av hög luft och vackert solljus som fick höstträden att lysa upp.

Och äntligen kunde jag ge mig ut i skogen. Både med min nya kamera och min nya fina höstjacka från Fjällräven som jag fick hem här om dagen. Kolla gärna in den här länken för bra vinterjackor också!
Har länge velat ha en sådan där blå fjällräven jacka. Det är nog omöjligt för mig att inte totalt älska ihjäl Fjällräven efter det fantastiska äventyr jag fick vara med om, Fjällräven Polar 2013. I mitt huvud kopplas det ihop med minnen för livet, fantastiska människor och mäktig natur. Efter äventyret i Polcirkeln i våras var jag inte bara full med lycka över det jag fick vara med om. Jag var också sjukt glad över vinterkläderna som man fick behålla. En riktig rejäl vinterjacka, supervarma vinterskor och massor av annat! Sådant jag gått och drömt om sedan jag flyttade hit. Är det något jag verkligen börjat uppskatta under mina tre vintrar i Grundtjärn så är det varma kläder, som jag innan hade alldeles för dåligt av. Jag var så glad över kläderna från polar-äventyret att jag till och med vart besviken på att det började bli vår och varmare här när jag återvände hem, så att jag aldrig fick använda min Polar Parka här. Men NU, nu har jag den till vintern. Längtar nästan. Och tills dess har jag min nya höstjacka som är riktigt varm och go den med 🙂

Som tur var hade den översvämmade vägen blivit bra igen idag. Det var fortfarande väldigt mycket vatten längs vägen, men inte så det inte gick att köra på vägen. Så jag åkte iväg med Nanook och stannade till på lite olika vackra ställen och bara njöt av en vacker, solig höstdag. Nanook tog som vanligt ett bad, både i sjön och på en översvämmad myr, medan jag lekte runt med kameran tills batteriet tog slut.

En härlig stund som gav mig lite ny energi. Jag var så förbaskat trött på regnet så den här dagen behövdes verkligen 😀
092101092103