Goddagens!
Tack för alla tips ni skrev på förra inlägget! Ni är så gulliga som alltid hjälper till! 🙂
Så jag fick i alla fall reda på att det var en kondensator som många skrev. Jag var till Junsele idag och elektrikern där kommer att beställa hem en sådan till mig så jag får hämta den i morgon redan. Så det var ju bra!

Så istället för att klyva ved idag så ska jag ut med Tage till skogen nu och börja lasta på mer vedklabbar på traktorn för att köra hem dem.

Åh hej, det är roligt med ved men nu börjar jag längta tills vardagen återkommer igen och man kan lugna ner sig lite. Men det är ju självklart värt allt jobb. På det här viset värmer jag upp mitt hus för ca 700 kr per år. Då är det okej att slita lite för det också 😉

Ha en UNDERBAR dag allihopa! Så hörs vi senare!

Godmorgon!!
Idag blir det mer jobb med ved, men inte i skogen. Vi började ju att köra in på en gammal väg i går som vi tror kan fungera att köra in på för att hämta trädstubbarna. Men idag måste det torka upp lite där vi hade börjat köra sa Tage, så idag ska jag istället börja klyva de stubbarna som vi körde hit igår. Faktiskt så känns det så himla skönt att inte vara ute i skogen och jobba idag igen, för jag var HELT slut igår kväll. Hela kroppen sa liksom emot så nu ska det bli som himmelriket att få stå och klyva här ute vid vedboden. Ska lyssna på lite musik i hörlurar och bara njuuuuta! Fast efter några timmars vedklyvning tycker jag nog inte det är så underbart det heller. Men, det måste ju göras! Så nu ska jag sätta fart.

Ha en toppendag allihopa!

Idag vaknade jag på rätt sida! 😀

Jag har blivit förälskad i Ångermanälven som går genom Sollefteå. Eller rättare sagt de vackra platserna vid kanten av älven. Jag var i Sollefteå igår igen för ett ärende och då hade jag återigen några timmar att vänta. Då strövade jag runt i regnet utan mål, och det var så härligt på något vis. Utan stress få observera och verkligen se sådant som man kanske inte ser annars. Jag gick till parken, genom stan, och ner till älven. Jag gick förbi lägenheten där mormor och morfar bodde under hela min uppväxt. Jag kunde nästan se mormor stå där på balkongen och le och vinka. Alltid när jag är i Sollefteå dras jag till deras gamla lägenhet, som av någon mystisk kraft. Trots att de inte längre finns kvar där har jag alltid parkerat bilen där på parkeringen utanför när jag är i stan, tills jag fick en utskällningen av någon vaktmästare. Men jag går alltid dit ändå. Bara för att se. Minnas. Och fälla en liten tår.
Jag saknar så mycket den tiden när de bodde där, och när båda levde. Det var som att komma hem när jag kom hem till mormor och morfar. Och de hade underbara grannar som bodde där intill som också kändes som en del av familjen. Det var så härlig stämning där alltid. Jag får glädjas av de underbara minnen jag har därifrån, och jag är glad att jag kan ta en sväng förbi deras lägenhet när jag är där och bara minnas tillbaks lite.

I alla fall så gick jag ner till älven senare. Då hade regnet upphört och en dimma dansade över älven. Det var magiskt vackert! Jag stannade på en plats vid älven i säkert två timmar. Mest för att det även där fanns så otroligt vackra stenar. Vissa var alldeles runda. Så vackert formade av vattnet. Och i alla dess färger. Jag måste åka dit någon gång och leta lite stenar och ta med mig hem. Går att göra mycket vackert med dem.

Nu längtar jag tills jag ska in till Sollefteå igen för att reparera bilen så att jag kan gå ner till älven igen 🙂

Ångermanälven i Sollefteå. Så här vackert såg det ut när dimman dansade över vattnet, med den vackra skogen runt om.

Idag var det dags igen att fortsätta med veden i skogen, efter en helgs uppehåll. Alla träd är ju nedsågade till stubbar som vi samlade ihop i högar runt om i skogen. Tanken var sedan att åka in i skogen med traktorn på en gammal, gammal väg som gick där, för att sedan lasta på stubbarna i skopan och köra hem dem till gården. Men vid första försöket så fastnade traktorn i ett dike med vatten som vi redan innan var lite oroliga för. Och själva marken där var alldeles för mjuk för att köra på. Tage var tvungen att hämta sin traktor och dra upp den första traktorn men hans traktor var nära att fastna också. Det tog lång tid innan vi fick upp dem. Sedan kom nästa problem. Hur ska vi nu få stubbarna till skopan i traktorn? Ja, det enda alternativet var att bära dom, från skogen över en bäck och sedan uppför en brant. Med varenda j*vla stubbe! Haha jag tror aldrig jag känt mig så slut någonsin efter det.

Två stora högar med stubbar lyckades vi bära fram genom skogen idag och de ligger nu vid min vedbod redo att klyvas. Men det är mycket, mycket stubbar kvar i skogen. I slutet nu upptäckte vi en annan gammal väg som gick in på en annan plats som vi tror kan gå att köra med traktor. Vi ska prova det i morgon. Jag hoppas så innerligt att det ska funka, annars vet jag inte hur vi ska orka bära i flera dagar framöver. Det är riktigt tungt att bära dem så långt, speciellt stubbarna från de stora björkarna. Jag är helt genomblöt av svett nu efter allt jobb. Ja int fan behöv ja na gym-pass här int! 😀
Men håll tummarna att vi kan köra in med traktorn i skogen i morgon. Det hade förenklat det så otroligt mycket!

Nu ska jag ta en efterlängtad dusch och sedan om jag hinner i kväll ska jag gå ut och börja klyva lite grann. Det är mycket ved som skall klyvas så det är ju lika bra att börja direkt.

Rensar upp den gamla vägen från lite småträd

När traktorn fastnade i diket i morse 😀

wiii

Skogshuggar-fötter. Huvva

Huvvaligen vilken dag det var igår (söndag). Det var världens vackraste och varmaste dag och jag hade bestämt mig för att ägna dagen åt att rensa i mitt trädgårdsland och gör riktigt fint där, och även plantera några fröer i krukor. Men mitt på dagen fick jag plötsligt så fruktansvärt ont i huvudet så jag var tvungen att gå in och lägga mig en stund. Men det blev inte bättre trots någon timmas vila. Det blev bara ännu värre. Det var knappt så jag klarade av att gå ut och rasta Nanook. Resten av dagen låg jag i soffan och trodde att huvudet skulle sprängas. Jag hade aldrig tidigare känt sådan kraftig smärta i hövve tidigare. Jag vart alldeles yr och så fort jag blundade var det som att se en film med slumpmässiga bilder som spelades i en fart av 1000 km i timmen. Haha, fy sjutton vilken hemsk dag.

Senare på eftermiddagen gick jag till gammelmorbror Tage för att höra om han hade någon huvudvärkstablett. Det hade han inte, men däremot fick jag blåbär med socker och mjölk! Gudars vad gott det var! Sedan kändes det lite bättre en stund 😀
Men inte förrän vid midnatt blev allt helt bra igen.

Så det var min söndag det. Trädgårdslandet håller på att växa igen med ogräs och det känns retligt att jag inte kunde göra fint där när jag äntligen hade gott om tid. Men ibland blir det inte som man tänkt sig. Jag får helt enkelt fixa det någon dag nu i veckan istället 🙂

Hoppas att ni hade en bra helg! Kram på er <3

Bära mä mjölka hos Tage 😀