Vårstädning

Huvva vilken dålig start jag hade på denna vackra dag. Jag försov mig flera timmar. Och på morgonen drömde jag hemska mardrömmar och jag vaknade av att jag grät och blödde näsblod. Och sedan såg jag att klockan nästan var elva på förmiddagen! Jag flög upp ur sängen. Jag förstod ingenting. Allt kändes så himla konstigt. Och inte ens Nanook hade väckt mig.

Lite illa till mods över de jobbiga drömmarna och med dåligt samvete för att jag sovit bort halva dagen gick jag ut med Nanook. Ännu en strålande vacker vårdag och då kändes allt genast bättre. Jag bestämde mig för att spendera dagen ute och vårstäda lite på gården, och göra ”inne”-jobbet på eftermiddagen/kvällen.

Det ser verkligen tråkigt ut på min gård nu. Så fruktansvärt stökigt och skrotigt. Jag har länge gått och tänkt på att jag vill göra fint. Kratta upp löv, bära bort skrot och göra en stor våreld ute på kasa. Känns skönt att jag äntligen börjat nu. Håller som mest på att städa ut i farstun nu som aldrig sett värre ut någonsin. Efter alla renoveringar nu i vintern så blev farstun lite av ett ställe där man lägger allt som man inte vet vart man ska lägga.

Nu ska jag dricka lite kaffe i solen innan jag fortsätter igen! Hoppas ni har en jättebra torsdag! Kram på er ♥

Nanook "hjälper till" genom att hämta och sprida ut det som jag just lagt i skottkärran.

Nanook ”hjälper till” genom att hämta och sprida ut det som jag just lagt i skottkärran.

Det här hornet som han hittade ute i skogen har han bärt ut från skottkärran minst 5 gånger nu. Det påminner så mycket om när jag var liten och mamma storstädade mitt rum. Hon la det som skulle slängas i sopsäckar och jag gick och plockade upp det igen. Jag tror Nanook ändå ska få behålla det där hornet.. ;)

Det här hornet som han hittade ute i skogen har han bärt ut från skottkärran minst 5 gånger nu. Det påminner så mycket om när jag var liten och mamma storstädade mitt rum. Hon la det som skulle slängas i sopsäckar och jag gick och plockade upp det igen. Jag tror Nanook ändå ska få behålla det där hornet.. ;)

Och här har vi farstun. Jag har precis bärt ut det mesta. Men inte ser den så mycket finare ut för det. Farstun är faktiskt det sista "rummet" här i huset som skulle behöva renoveras. Det skulle kunna bli väldigt vackert här inne. Som ett liten inglasad veranda. Men det känns för avancerat för mig att ge mig på detta. Så jag tror jag får ta det någon annan gång. Så länge ska jag i alla fall försöka göra så fint som möjligt här inne :)

Och här har vi farstun. Jag har precis bärt ut det mesta. Men inte ser den så mycket finare ut för det. Farstun är faktiskt det sista ”rummet” här i huset som skulle behöva renoveras. Det skulle kunna bli väldigt vackert här inne. Som ett liten inglasad veranda. Men det känns för avancerat för mig att ge mig på detta. Så jag tror jag får ta det någon annan gång. Så länge ska jag i alla fall försöka göra så fint som möjligt här inne :)

Postat i Jonna Jinton | 3 kommentarer

Farväl isarna och snön

Ute och möter våren

Ute och möter våren

042305042303042304

Postat i Jonna Jinton | Etiketter , , , 12 kommentarer

Äntligen!

Nu är all ved klar, efter många timmar på vedbacken! Jag kommer överleva en vinter till, så nu kan jag pusta ut. För första gången i världshistorien blev jag klar med veden i tid! Nu behöver jag inte tänka på veden alls i maj. Jag slipper det och kan göra annat istället. Nu ska det ligga här och torka fram till midsommar.

Om jag hade en flaska champagne skulle jag öppna den nu och skåla för att veden är klar för i år :D Det känns så obeskrivligt skönt.

Att sitta på sin egen hög med ved som man följt från att det var träd i skogen till att det är små vedträd...det är som att sitta på en hög med guld ;)

Att sitta på sin egen hög med ved som man följt från att det var träd i skogen till att det är små vedträd…det är som att sitta på en hög med guld ;)

Postat i Jonna Jinton | Etiketter 16 kommentarer

Inte alltid så charmigt

Nu har jag stått hela dagen på vedbacken och kluvit ved. Ändå är det fortfarande en hög med klabbar kvar att klyva. Det känns som ett evighetsgöra. Det är alltid ganska mysigt och kul i början att stå där i solljuset och tänka på att varje vedträ kommer värma mig i vinter. Så är det ju alltid. Då känns det ganska kul att stå där och klyva ved.

Mot slutet så är det lite mer ilska inblandad. Lite mer irritation varje gång jag kastar nya klabbar till vedklyven och inser att det inte minskar på högen. Eller varje gång jag hittar en sådan där stor, tung, kvistig klabb som jag ser med blotta ögat kommer fastna i vedklyven och ställa till det för mig rejält. Eller klabbar som smätter iväg med 100 km/h och ger mig en snyting. Och klabbar som ”trådar” sig och vägrar att klyvas. Jag står tillslut med yxan och tar i för kung och fosterland. Ibland slutar det med att jag kastar den åt sidan för att jag bara inte orkar ta itu med sådana problem-klabbar just för stunden. Det har blivit en liten hög bortom vedboden märkta ”mission impossible”. Den får jag ta itu med någon dag när jag är mycket gladare.

Ja, den sista timmen kändes lite jobbig. Jag tror jag skulle tagit en paus lite tidigare innan ved-glädjen övergick i frustration. Men nu har jag varit inne ett tag. Ätit, slappat och druckit kaffe. Det är kväll och nu ska jag ut och klyva igen. Jag känner mig mer pigg nu! Nu ska jag banne mig klyva upp den där sista högen innan jag får gå in. Inget annat godkännes. Även om det så blir att jag får stå ute till midnatt!

Högen med kluven ved har i alla fall blivit större än högen med klabbar. Det är alltid nåt! ;)

Högen med kluven ved har i alla fall blivit större än högen med klabbar. Det är alltid nåt! ;)

Postat i Jonna Jinton | Etiketter 21 kommentarer

En ny tid vaknar till liv

Klockan var 05.30 när jag i morse klev upp. Jag vaknade av fågelkvitter utanför fönstret. Jag gick ut med Nanook samtidigt som solens strålar spred sig över ängarna. Jag kan knappt förstå att det kan vara så underbart ute som det är just nu. Allting är på väg att vakna till liv igen. Det låter som tusen fåglar kvittrar i skogen samtidigt. Ett sådant vackert kontrast till tystnaden här.
Tänk att man har upplevt så många vårar i sitt liv, men ändå känns det som den upplevs för första gången varje år.

Nu blir det en kopp kaffe. Sedan ska jag städa upp lite här hemma, innan jag beger mig ut för att klyva ved ett tag. Jag insåg att det inte är så många dagar kvar av april och det hade varit så skönt att få det klart nu i veckan. Det är så mycket jag vill göra nu. Allt på en gång. Jag vill vara ute och greja på gården, rensa i trädgårdslandet…göra fint ute i farstun. Vara ute i skogen. Fota. Måla. Städan vedboden. Plantera fröer till blommor och grönsaker. Men jag måste bli klar med veden innan jag kan påbörja något annat. Annars är jag väldigt bra på att börja med allt samtidigt, men då blir inget klart.

Önskar er en fin tisdag!

042201

Postat i Jonna Jinton | 8 kommentarer

Vårkväll

I kväll känns det som det är den där första riktiga vårkvällen när luften och ljuset är något alldeles speciellt. Jag gick ner till sjön för att se solnedgången och bara känna in våren. Jag är så glad att den är här. Som jag längtat.

Hoppas ni haft en riktigt fin påskhelg ♥

Nanook tog årets första dopp. Jag tror jag väntar ett tag till.

Nanook tog årets första dopp. Jag tror jag väntar ett tag till. 

042102

Postat i Jonna Jinton | Etiketter 7 kommentarer

Glad påsk!

041803

Vi ses i blåkulla ;)

Vi ses i blåkulla ;)

 

Postat i Jonna Jinton | Etiketter , 46 kommentarer

Hemma från Stockholm

I natt kom jag åter hem till Grundtjärn igen efter några riktigt härliga dagar i Stockholm.
Det var nyttigt och skönt att komma iväg från vardagen lite och bara göra något helt annat ett tag. Men som alltid känns det också skönt att vara tillbaks i mitt lugna Grundtjärn där nu snön nästan helt har smält bort.
Önskar er en riktigt glad påsk! ♥

Min lilla favoritmänniska <3

Min lilla favoritmänniska <3

Hannah, min bror Isac och lille Noak utanför deras hus. Saknar dem redan!

Hannah, min bror Isac och lille Noak utanför deras hus. Saknar dem redan!

 

Postat i Jonna Jinton | 7 kommentarer

Långt hemifrån

Nu är jag många mil ifrån Grundtjärn. Jag är faktiskt i Stockholm i skrivande stund! Bestämde ganska hastigt att åka ner hit. Har länge tänkt åka ner en sväng men det har hela tiden varit något annat som ska göras. Men nu fick jag en liten lucka så nu klämde jag in en resa till civilisationen innan påsk. Så jag kommer hem på fredag igen.

Här har våren kommit mycket längre än hemma. Blommorna blommar och knopparna håller som mest på att slå ut på träden. Solen skiner och det känns riktigt skönt att komma iväg några dagar. Som en minisemester. Det behövs ibland. Se sig om lite och sedan komma hem med lite ny energi :)

Ute på en promenad i ett soligt Stockholm.

Ute på en promenad i ett soligt Stockholm.

 

Här har våren slagit ut.

Här har våren slagit ut.

Spenderade nog största delen av promenaden med att sitta på knä i rabatter och gräsmattor för att fota blommor ;)

Spenderade nog största delen av promenaden med att sitta på knä i rabatter och gräsmattor för att fota blommor ;)

 

Postat i Jonna Jinton | Etiketter , 23 kommentarer

En minnesvärd natt

I fredags natt när jag skulle lägga mig så såg jag att det var norrsken ute. Det är väldigt bra att jag har mitt sovrumsfönster mot norr. Det går inte att missa om det är norrsken.

Jag klädde mig varmt, tog med mig kameran, en filt och Nanook såklart. Sedan var jag ute i över en timma för att fota och bara njuta av det vackra dansande färgerna på himlen. Jag lade mig även ner en stund på den frusna marken. Det var så himla mysigt att bara ligga där och blicka upp mot stjärnhimlen och norrskenet. Så mäktigt och vackert. Det fattades bara lite varm chocklad.

Här kommer bilder från natten.

Det var ett speciellt norrsken denna natten. Det sträckte sig som en lång rand med väldigt starkt kontrast.

Det var ett speciellt norrsken denna natten. Det sträckte sig som en lång rand med väldigt starkt kontrast.

Det här kan man kalla fredagsmys med den bästa av underhållning :)

Det här kan man kalla fredagsmys med den bästa av underhållning :)

041205

Sedan uppenbarade sig en starkt lila färg. Har aldrig sett lila så starkt i ett norrsken förut. Det var så otroligt vackert!!

Sedan uppenbarade sig en starkt lila färg. Har aldrig sett lila så starkt i ett norrsken förut. Det var så otroligt vackert!!

Lite kallt, men mysigt ändå!

Lite kallt, men mysigt ändå!

 

Postat i Jonna Jinton | Etiketter , , 31 kommentarer

Ledsen och glad

När jag sent igår kväll var ute och gick med Nanook i vårregnet önskade jag högt att något nytt, spännande och roligt skulle hända i mitt liv. Någonting som fick fart på mig igen. Något inspirerande.
När jag idag fick ett mail från Fotografiska slog mitt hjärta ett extra slag. Tänk om min önskning redan skulle slå in! Med andan i halsen öppnade jag mailet men glädjen han bara vara i någon sekund. Tyvärr hade inga av mina bidrag kommit vidare till Fotografiska’s Höstsalong 2014.
fg

Min första reaktion var att jag ville lägga mig i sängen och dra täcket över huvudet och ligga kvar där resten av dagen. Eller helst resten av veckan. Men sedan tänkte jag att det verkligen inte skulle göra saken bättre. Jag gjorde mitt bästa och får istället glädjas åt de fotografer som lyckades komma med. Jag ska se till att åka på utställningen i höst någon gång mellan den 19 september och den 26 oktober. Har faktiskt aldrig varit på en sådan stor fotoutställning så det kommer bli roligt. Eller så kommer jag bara gå runt och tänka ”MEH, var för kom DEN bilden med?” haha.

Förutom det så har dagen i alla fall varit riktigt bra. Jag, mamma och min gammelmorbror Tage (mammas morbror) åkte idag till Näsåker. Det var ett tag sedan jag var där nu. Det är så konstigt nu när morfar inte längre lever…förut åkte jag och mamma till Näsåker minst en gång i veckan för att hälsa på honom.
Nästan varje dag får jag en impuls att jag vill åka till morfar i Näsåker, men så kommer jag på att han inte finns där längre.
Men jag bestämde mig för att inte sluta åka dit ändå. Jag tycker verkligen om Näsåker. Det är så vackert där med Nämforsen och niporna. Och jag älskar att fika på Ingelas Café. Det är helt och hållet värt att åka de 3 milen dit bara för att få äta den goda Taco-tallriken.

Så vi gjorde det. Vi åkte iväg på en lite roadtrip tillsammans. Det blir alltid så roligt när vi tre gör något ihop. Speciellt eftersom Tage är så rolig. Han bjöd oss på fika på Ingelas Café och sedan åkte vi runt en sväng.
På vägen hem hittade jag några tussilago i diket. Jag blev så glad. Varje år slår dem ut på samma ställe, och det är verkligen ett tecken på att vintern övergått till vår.

Nu ska jag tröstäta påskgodis som jag köpte på affären förut.

Hoppas ni har en bra måndag! Kram på er ♥
041404

Postat i Jonna Jinton | Etiketter , , 35 kommentarer

Den andra sidan av att driva eget företag

Tack för era peppande kommentarer och tips på förra inlägget!
Jag överlevde helgen, och bokföringen och bokslutet blev klart. Jag har lärt mig en hel del när det gäller just bokföring. Innan jag somnat har jag upprepat konton och siffror i huvudet så att jag inte ska glömma. Jag har drömt om debet och kredit. Och i morse när alarmet på mobilen ringde och jag snoozade så trodde jag att varje alarm-ringning var en verifikation i ett bokföringsprogram. Jag var tvungen att gå igenom alla verifikationer och kolla så att det var rätt innan jag fick kliva upp, så jag snoozade i över en och en halv timma innan jag faktiskt vaknade till på riktig och insåg vilken galenskap jag höll på med.

Trots allt jag lärt mig i helgen inser jag ändå att jag bara förstått kanske 15 % av vad bokföring, momsredovisning, bokslut och deklaration är för något. Om jag ska vara ärlig så har jag stundtals känt att  jag inte vill ha ett eget företag längre, på grund av att det inte känns som jag med gott samvete kan säga att jag är egen företagare när jag förstår så lite av företagsekonomi-världen. Ju mer jag läser om det desto mer inser jag hur lite jag vet, och hur otroligt svårt det är att lära sig allt. Jag kan förstå om just den biten avskräcker många från att starta eget företag. Men så vill jag ju verkligen inte att det ska vara. Och jag vill heller inte känna så själv. Det är nog bara att ta tjuren i hornen och lära sig, lite i taget.

Jag vet att jag har svårt för just ekonomi och allt det där. Jag driver eget men jag är absolut ingen ”business-woman”. Tyvärr. Det hade säkert gått bättre för mig med mina projekt om jag inte fått dåligt samvete av att skicka fakturor till kunder, eller att jag absolut hatar att sätta ett pris på mina bilder/tavlor osv. Att blanda in pengar i det jag älskar att göra tar bort magin på något vis. Samtidigt som det ju är så viktigt för att jag ska kunna fortsätta göra det jag vill göra. Men det känns som ingenting går att göra riktigt fullhjärtat om det i botten ligger en tanke om att tjäna pengar på det. Så är det i alla fall för mig. Jag tror det bland annat handlar om en rädsla att behöva leva upp till ett pris, och att den pressen sätter stopp på hela maskineriet och på kreativiteten.
Det är därför jag aldrig vågat tacka ja till att fota bröllop, bebisar och annat, för då måste jag plötsligt jobba med en press på att leverera något som lever upp till det pris de ska betala mig. Och den pressen tar bort precis allt det som jag älskar med att fota. Och det är svårt att göra något bra när passionen och glädjen har försvunnit.

Kanske är jag för självkritisk. Kanske är jag för mesig. Eller kanske är det bara så jag är.
Jag beundrar verkligen alla människor som kan och tycker om att vara kreativa under ”press”. Det är något jag önskar att jag kunde. Men något jag hoppas kunna utveckla hos mig själv så småningom.

Jag skulle nog egentligen behöva gå en liten kurs i företagsekonomi. Även om det låter som den absolut tråkigaste kursen i världen enligt mig. Men om jag lär mig mer kanske jag tycker det blir mer intressant. Om man inte förstår något så är det väldigt lätt att ogilla det. Som någon slags skyddsmekanism. Man bortförklarar något med att man inte tycker om det fast det egentligen beror på att man inte förstår sig på det.

I alla fall, så är helgen över och jag är tacksam att jag hade mamma som kunde hjälpa mig över detta hinder. Nu är det äntligen klart! Tills nästa år ska jag se till att deklarationen och bokslutet inte ska få skapa sådan ångest som det gjorde hos mig denna gången. Jag ska lära mig! :)

041402 041401

Postat i Jonna Jinton | Etiketter , , , , , , , 37 kommentarer

Den värsta lördagen

Den här dagen har verkligen varit usel. Riktigt usel.
Som för många andra egna företagare är det den här tiden på året dags för momsredovisning, bokslut och deklaration. Det är mitt allra första år med enskild firma så självklart kom jag krypande till mamma med mina papper, kvitton och fakturor i värsta tänkbara oordning. Vi hade bestämt att vi skulle sitta nu i helgen så att jag kunde få hjälp med det, och samtidigt lära mig en gång för alla. Bara ordet bokföring får mig att rysa och trots att jag många gånger försökt lära mig så tycker jag det är så otroligt krångligt och jobbigt.

I alla fall, igår satt vi hela kvällen för att lägga allt i datumordning. Idag träffades vi tidigt på morgonen och skulle börja bokföra allt i datorn. Men bokföringsprogrammet ”Björn Lundén” som vi använt oss av både i vårt gemensamma företag och mitt egna är till för endast PC. Vi har båda mac numera, men mamma har en supergammal stationär PC dator som låter värre än tåget när man startar den. Den har vi bokfört på i allt för lång tid nu, och risken är att den inte startar nästa gång, eller brinner upp, så jag ville skaffa mig ett bokföringsprogram som fungerar till min mac. Så att jag också kan bokföra hemifrån på min egen dator när jag lärt mig att göra det själv.

För att göra en lång historia kort så bestämde jag mig tillslut för att köpa ”iordning” som är ett bokföringsprogram för mac. Det tog emot, för det kostade 1179 kr. Men jag kände mig helt enkelt tvungen, så att jag kunde sköta min bokföring nu och i framtiden. Försökte först köpa den på Itunes App Store. Laddade ner den trots att jag redan hade programmet på datorn då man fick testa det ett tag, men det kom aldrig något mail med kvitto eller registreringsnummer till programmet. Så jag gick istället in på iordning’s hemsida och köpte det.

Några timmar senare, efter mycket krångel med programmet så gav jag upp. iordning var helt annorlunda än Björn Lundéns program till PC. Jag förstod ingenting alls och jag hade inte tid att lära mig ett nytt program. Om jag tyckte bokföring var krånligt innan så blev det plötsligt helt omöjligt. Samtidigt kändes det rent ut sagt förjävligt att jag tog ett förhastat beslut att köpa programmet innan jag verkligen hade testat det.

Som en sista utväg till att komma igång med min bokföring bar jag och mamma ner den stora gamla datorn ner till köket så att vi kunde göra på det gamla programmet så vi kunde med. Nu hade hela dagen gått med massvis av krångel. Jag kände mig alldeles matt över allt som hade gått fel hela tiden. Jag till och med grät en liten skvätt för att det kändes så surt att jag lagt så mycket pengar på ett bokföringsprogram som jag aldrig skulle använda.

Under kvällen nu har vi malt igenom över hundra papper och bokfört i datorn. Äntligen började det kännas som att något gick min väg. Äntligen såg jag ett slut på denna fruktansvärda bokförings-mardröm.

Nu, för någon timma sedan så kom plötsligt ett mail från Itunes Store. Ett kvitto. På 1179 kr. Min nedladdning från Itunes Store hade blivit ett köp, trots att jag inte ens behövde använda något kortnummer. Jag bara tittade på mamma och trodde att jag skulle brista ut i gråt. Men istället började jag skratta, och mamma också. Det kändes så jävligt att det inte fanns något annat val än att skratta åt det.
Åt att det krånglat så mycket idag. Och åt att jag återigen får så tydliga bevis på min oändliga naivitet.

Det var inte nog med att jag köpt ett dyrt program jag ångrade och inte ville ha. Jag hade köpt det TVÅ gånger! För den summa pengar jag idag spenderat på ett uselt bokföringspogram hade jag kunnat köpa en helt ny liten bärbar PC dator för att använda som bokföringsdator med Björn Lundéns grymma bokföringsprogram. ÅHHH!
I morgon måste jag försöka se om det finns någon möjlighet att få pengarna tillbaka. Men det är nog svårt, eftersom jag redan registrerat mitt program och har det nedladdat. Det här var verkligen det sista jag behövde nu.

Så den här dagen har varit usel på många vis. Dels har jag i timmar försökt få saker att fungera. Sedan har fler timmar ägnats åt bokföring. Och sedan har jag shoppat bokföringsprogram som om jag var rik.

Och som om det inte vore allt så flög en helikopter så nära mammas hus idag att jag helt seriöst trodde att det var en terrorattack och att den skulle krascha i huset. På två sekunder var jag halvvägs ner i trappan till källaren och skrek ”MAMMA NER I KÄLLAREN FORT” medan hon stod och flinade åt mig.

Sedan öppnade Nanook dörren och rymde. Så jag fick ägna en halvtimma åt att ropa och leta efter honom i skogen.

Åh tack och lov att det bara är två timmar kvar av denna lördag. Jag kommer inte att sakna den!

Såhär kan min lördag sammanfattas med en bild, haha.

Såhär kan min lördag sammanfattas med en bild, haha.

Postat i Jonna Jinton | Etiketter , , 46 kommentarer

Inför nästa vinter

Så var det dags igen då, att klyva nästa vinters ved. För en gångs skull ska jag bli klar med veden när den bör vara klar; i slutet av april. Jag har redan ägnat några timmar ute vid vedbacken nu så jag ligger bra till. Tage kom förbi förut och sa ”Jamen de här går ju bra det, du är klar i kväll….eller nja…i morgon”. Haha tror inte riktigt att jag är lika snabb som Tage har förutspått. Jag har i alla fall bestämt mig för att ägna några timmar varje dag till att klyva. Då går det undan.

Det är så härligt att vi fällde träden redan i höstas. Så denna våren behöver jag inte slita i skogen halva maj som jag gjort alla andra vårar. Mycket bättre att göra det i november när marken frusit och traktorn tar sig fram i skogen utan att fastna i leran. Men jag minns att det tog emot lite att vara ute och jobba i skogen i november. Kyliga, frostiga morgnar. Men så tänkte jag att jag till våren kommer vara så glad att jag redan har en hög med klabbar ute på gården som det bara är att klyva. Och ja, så rätt jag hade! Nu är jag tacksam att jag redan gjort den jobbiga biten.

Och att klyva är rena drömjobbet. Den stunden som jag står ute och klyver är den bästa på hela dagen. Det är nästan som någon slags terapi som gör att tankarna tystnar. I morse var jag uppe riktigt tidigt. Det var så mysigt att stå där och klyva i morgonljuset och höra på fågelkvittret. Sedan ta en kopp kaffe till doften av färsk björkved. Jag tänkte för mig själv hur lycklig jag är som faktiskt får uppleva detta. Något så enkelt som ändå fyller mig med så mycket ro i kroppen.

041101041102041104041103041106041105

Postat i Jonna Jinton | 27 kommentarer

I drömmarnas värld

Jag drömde en sådan himla härlig dröm i natt. Jag drömde att jag kunde flyga. Som alltid när jag flyger i mina drömmar så har jag i drömmen kommit på ett speciellt sätt som gör att jag kan sväva. När jag var väldigt liten så flög jag alltid omkring på en legobit i mina drömmar. Haha. En gul lång stor legobit. Jag var tvungen att använda just den legobiten för att kunna flyga. Så egentligen så flög inte jag. Det var legobiten som flög och jag satt på den. Den flög sakta fram. Jätteseg legobit, verkligen. Men det var ändå en härlig känsla.

Numera har jag lämnat legobiten och flyger på mycket häftigare sätt i mina drömmar. Ofta så börjar det med att jag i drömmen hoppar högt i luften. Och så märker jag att jag landar lite för sakta än vad gravitationen borde tillåta. Så jag hoppar igen, och känner samma sak. Tillslut börjar jag komma på hur jag ska hoppa för att hålla mig i luften så länge som möjligt. Det är en alldeles fantastisk känsla! När jag övat ett tag kan jag hoppa som man kan göra på månen. Jag flyger egentligen inte helt. Jag hopp-flyger.
När jag vaknat efter en sådan dröm så brukar jag alltid stå och hoppa ett tag. Det känns som det ska fungera! Jag måste bara komma på rätt sätt att hoppa haha.

I andra drömmar så sjunger jag toner i en viss frekvens som gör att jag börjar lyfta. Det är riktigt häftigt. ”aaaaaaaaaaaa” kan det låta. I drömmen känns det så fruktansvärt logiskt. Ofta i drömmarna där jag svävar på det sättet så är jag med andra människor som kan göra samma sak. Så vi brukar hålla våra händer och göra långa toner i samma frekvens, och så lyfter vi allihopa! Så himla skön känsla.

Men i natt flög jag på ett helt annat sätt. Jag hade på mig en vit lång kjol, som jag ofta haft på mig de senaste åren när jag varit ute i skogen och fotat. Jag stod ute på grusvägen och plötsligt så började jag sväva. Det hade med kjolen att göra. Om jag hade den i rätt vinkel, och liksom nästan satte mig på den, så kunde jag flyga. Jag flög längs grusvägen och svängde in höger mot Näsåker. Jag flög en liten bit tills jag kom till höjden ovanför Grundtjärn, där man kan skymta byn längre bort. Jag blev alldeles chockad, för på kalhygget nedanför vägen växte det fullt med sommarblommor. Stora vackra prästkragar och blåklockor. Den vackraste sommaräng man kan tänka sig. Samtidigt var solen på väg ner och det spred sig ett gyllene ljus över hela ängen. Det var så vackert att jag rös. Jag förstod att det måste vara något alldeles magiskt eftersom det fortfarande bara är april. Jag stannade där länge och bara tittade.

Det började mörkna och jag skulle precis flyga hemåt igen när en gammal man kom på en moped. Jag ville skynda mig att flyga iväg innan han såg mig. Jag vred och vände på kjolen och försökte få den i rätt vinkel, men det fungerade inte längre. Jag kunde inte flyga. Mannen åkte förbi mig och tittade förvånat där jag stod med min vita kjol och såg vilsen ut. Återigen var jag barfota och plötsligt kom en svärm med mygg, och de bet mig blodig på mina fötter och ben medan jag i mörkret fick gå hem hela vägen till Grundtjärn igen.

Haha, lite tråkigt slut. Men det brukar ofta vara så i flygdrömmarna, att om jag försöker för mycket så fungerar det inte längre. Det var i alla fall en otroligt fin och härlig dröm ändå.

Brukar ni också drömma flygdrömmar? Berätta gärna! :)

flyying

Postat i Jonna Jinton | Etiketter , 36 kommentarer

Det stora äventyret

Nu är det exakt ett år sedan jag var med på det fantastiska äventyret Fjällräven Polar, där jag med hundspann färdades 300 kilometer genom Polcirkeln. Just nu i denna stund är det dags för årets nya deltagare att åka iväg på sitt livs äventyr. Man kan följa dem HÄR . Måste erkänna att jag blir lite avis på att se filmen från deras ”Dag 1″. Jag önskar att jag var där nu och fick vara med igen. Det väckte så mycket minnen från det jag själv vart med om. Den där känslan av att möta upp alla de andra deltagarna på Arlanda. Första dagen när vi fick utbildning om att överleva i arktiskt klimat. Och när vi fick all vår utrustning! Vilken fullkomlig glädje. Och alla de där nätterna när jag inte kunde sova för att jag var så nervös över att jag inte skulle minnas allt jag lärt mig. Det var så mycket nytt på en gång. Åh vilken spänning det var.

Sedan kom dagen då vi var redo att ge oss av. För första gången i mitt liv stod jag på en släde och tittade på mina sex draghundar som jag precis fått träffa, till ljudet av 200 andra ylande hundar. ”Släpp inte bromsen!” var det sista jag fick höra av vår slädguide Anna Norman innan hon knöt loss våra slädar från trädet och det var vår tur att åka iväg. Hundarna var enormt starka, speciellt i början. När hundspannet framför mig åkte iväg så tog mina hundar fart, och trots att jag stod på bromsen så hårt jag bara kunde så åkte vi framåt i full fart. Vi åkte förbi flaggorna där startlinjen gick och en euforisk känsla spred sig i kroppen på mig. NU väntade det riktiga äventyret!

Jag är så glad att jag fick uppleva detta. Det var verkligen en upplevelse för livet, och något som fick mig att växa inombords. Det var tack vare alla er som röstade på mig som gjorde att jag vann en plats till Fjällräven Polar. En upplevelse jag är evigt tacksam för!

Om ni vill läsa mer om äventyret från mitt perspektiv så kan ni läsa mitt blogginlägg HÄR.

Ett foto som jag tog från släden. Underbara hundar som jag färdades med i 30 mil.

Ett foto som jag tog från släden. Underbara hundar som jag färdades med i 30 mil.

Hela gruppen med lyckliga deltagare! :)

Hela gruppen med lyckliga deltagare! :)

Vi färdades genom de mest fantastiska landskap.

Vi färdades genom de mest fantastiska landskap.

Ett äventyr som jag alltid kommer bära med mig hjärtat :)

Ett äventyr som jag alltid kommer bära med mig hjärtat :)

 

Postat i Jonna Jinton | 22 kommentarer

På gott och ont

Håller på att rensa datorn lite. Går igenom alla tusentals bilder och kastar sådant som jag inte behöver. Ofta när jag fotar tar jag minst 20 bilder på varje motiv jag fotar för att vara säker att någon blir bra. Så det blir väldigt mycket dubbletter och onödiga bilder som bara ligger och tar plats.
Att gå igenom bilder på datorn är nästan som att gå igenom gamla fotoalbum. Jag fastnar hela tiden med att titta på bilder och minnas tillbaks. Fann några bilder nu ifrån juni förra året som gjorde att började längta något enormt efter juninätterna. Den bästa tiden på året enligt mig.

De här bilderna här nere är från en natt när jag sprang ut i bara nattlinne och kofta. Det var så himla vackert ljus ute och jag ville inte gå miste om en endaste sekund. Som pricken över i:et slängde jag också av mig mina skor när jag befann mig ute på ängen. Det var en härlig känsla just då. Men det fick jag lida för i en vecka efter det, då jag blev biten av hundratals knott och myggor på fötterna och benen. Nätterna efter det var en ren plåga, och jag har aldrig i mitt liv upplevt något så konstigt smärtsamt förut. Mina fötter såg ut som fotbollar och på natten fick jag panik av att det kliade så mycket. Fötterna skakade och darrade av sig själv av reflexerna att det kliade. Jag kan inte förklara i ord hur det kändes. Jag gick in i duschen flera gånger för att duscha dem med hett vatten för att dölja smärtan med en annan. Åh, det var så fruktansvärt. Känner nästan hur det kliar nu när jag börjar tänka på det, haha.

Jag vet inte om det var värt allt den smärtan för att springa barfota på ängen den natten. Men det blev i alla fall ett fint minne. En av de nätter som jag minns bäst från förra sommaren.
040705
040706

Postat i Jonna Jinton | Etiketter , , , 35 kommentarer

Dance of the night

040701040704040702040703

Postat i Jonna Jinton | 8 kommentarer