En slags vila

Så var fredagen här och det känns väldigt härligt. Även om jag denna fredag inte alls känner den där sköna känslan av att ha haft en effektiv arbetsvecka där jag fått mycket gjort. Det är verkligen helt tvärtom. Jag tror jag sällan känt mig så seg som jag gjort denna veckan. Som om jag rört mig i slowmotion och som om jag skjutit upp saker hela tiden. Det enda jag verkligen har velat göra är att måla men jag måste liksom prioritera annat också haha. Men det gör ingenting att veckan kändes lite seg. Jag har ändå tagit mig igenom dagarna så gott jag kunnat, och det kommer ju alltid sådana här dagar då och då när man är lite extra trött eller seg. Det är bara naturligt, och på ett sätt ser jag det som en slags vila, för kropp och själ. Så det är bara att stå ut, och snart kommer solen och energin tillbaks!
042903
Jag fick de här vackra blommorna av Johan igår. Åhhh, vad de lyste upp här hemma. De ger hopp om en vår som just nu känns långt borta! Ni skulle hört regnet i natt, det slog så hårt mot taket att jag nästan trodde att hela världen var på väg att regna bort. Som tur är var det just regn, och inte snö! Ett stort framsteg helt enkelt.
042901Jag går in i ateljén hela tiden och myser trots att jag borde göra annat. Så fort jag ska sätta mig och göra något, typ svara på mail, redigera bilder, börja med momsredovisning, så tar jag istället en ”paus” och går in i ateljén och bara för att titta lite. Gärna med en varm kopp kaffe. Förresten, ni är många som frågat om koppen som jag ofta dricker kaffe i, och som är med i bilden ”Kaffekoppen” som jag visade här om dagen. Den är gjord av den duktiga keramikern Helena Stroem, och jag fick den koppen av en väldigt speciell bloggläsare för några år sedan, som tyvärr inte finns vid livet idag. Jag älskar verkligen den kaffekoppen, och jag tar alltid fram den när jag känner mig glad och inspirerad eller när jag behöver lite inspiration. Den liksom förgyller tillvaron lite.
042902Lilla Kira som ligger och myser i köket. Hennes favoritplats är ovanpå frysen.
042905Och Grundtjärn ser just nu lite tråkigt ut. Det blåser kraftiga vindar och trots att det är plusgrader så gick jag ut med vinterjackan idag. Snön har i alla fall smält bort och förhoppningsvis kommer maj med värmen nu!
042904Haha, hundarna tycker verkligen inte om det här vädret heller. Jag brukar alltid ha dom ute på dagarna men när det är blåsigt, kallt och blött så vill de hellre vara inne. Annars sitter de och tittar med ledsna blickar, och jag faller för deras hundögon. Men snart blir det hundgårds-bygge här. Så fort tjälen gått ur marken. De kommer få en jättefin hundgård som vi kommer bygga runt en gammal kiosk som står på gården. Ni ser en skymt av den till vänster på bilden här ovan. Så de kommer både ha en stor hundgård och ett litet hus med svag värme på där de kan ligga och mysa. Det kommer förenkla livet rejält!

På tal om hundögon så hittade de återigen på hyss igår när jag bara lämnat de ensamma i en kvart. De är experter på att hitta saker att äta. När man tror att man säkrat allting så lyckas de ändå öppna något skåp.  Jag filmade med mobilen igår när jag kom hem och möttes av en röra.
Tur för dom att dom är så söta! ♥

Nu önskar jag er en RIKTIGT underbar helg! Hoppas ni får mysigt väder och avkoppling! Massor med kramar ♥

FacebookTwitter

Några tankar i blåsvädret

Åhh vad mycket härliga skratt jag fick av att läsa era roliga kommentarer på förra inlägget. Så himla gulliga ni är som delar med er av era roliga egenheter ni hade när ni var små. Älskar verkligen att läsa om knasiga saker som barn har tänkt eller sagt.  Ska svara på alla era kommentarer lite senare idag ♥

042801
Den här veckans dåliga väder börjar verkligen ge mig inspirations-torka när det gäller att fota. När jag tittar ut genom fönstret känner jag bara ”blä”. Det är regn, snö, tunga moln, blött, blåsigt, kallt och grått. Det kanske är dålig stil att klaga på vädret men när det gäller att just vara ute att fota så är vädret, ljuset, stämningen och färgerna min absoluta inspiration. Så istället för att gå en hel dag igen och känna ”Fasen också, jag har iiiiiingen inspiration till att fota överhuvudtaget. Vill knappt gå ut med hundarna” och må dåligt över det, så accepterar jag istället bara att det är skitväder just nu. Det blir inte så mycket roliga bilder här på bloggen men istället så har jag varit väldigt kreativ i ateljén på kvällarna och nätterna. Ibland kan det nästan vara avslappnande att det ser tråkigt ut utanför fönstret, för då blir det mer tid till annat. Kan ju vara bra att det fortsätter i någon dag till så jag får gjort momsredovisningen också (urk..).

Haha fy vad negativ jag lät ju. Det var verkligen inte meningen. Behövde bara ventilera mig lite. En god nyhet är att första avsnittet av mini- dokumentären om mig ligger ute på SVT play igen! Hurra! Jag trodde de tog bort den för alltid. Så om ni har missat att se den, och liksom jag helst vill krypa ihop i en soffa under en filt och titta på film, så kan ju detta vara ett litet tips. HÄR kan man se den! Mitra Sohrabians dokumentärfilm om mig är tydligen helt klar nu också! En hel timmes dokumentär som hon jobbat stenhårt med under lång tid, efter att hon följt mig under ett år. Jag har inte sett den än, och det känns såklart lite pirrigt och nervöst. Nu håller jag tummar och tår att hon får sålt den till SVT så hon får komma i mål med sitt projekt.

Hoppas att ni har en jättefin torsdag allihopa! Massor av kramar ♥

FacebookTwitter

10 konstiga saker jag trodde när jag var liten

Det underbara med barn är ju att de har en helt annan uppfattning om verkligheten än vi vuxna. Utan spärrar eller ramar. De skapar en uppfattning om omvärlden på ett sätt som egentligen kan verka ganska logiskt, men som ändå är helt fel mot hur det egentligen funkar. Att lyssna på ett barns tankar kan ju vara bland det roligaste som finns.

Jag minns själva några uppfattningar jag hade om livet och världen som egentligen var helt fel men som för mig var hur verkligt och normalt som helst. Så nu tänkte jag dela med mig av några tankar från en liten Jonna för länge sedan.

Jag och min brorsson Noak förra sommaren. Nu är han i den där underbara åldern då han börjar fundera och uttrycka sina tankar om livet.

Jag och min brorsson Noak förra sommaren. Nu är han i den där underbara åldern då han börjar fundera och uttrycka sina tankar om livet.

  • Att en bankomat funkande så att man bankade på den för att få ut pengar. Jag minns när jag var liten och satt i bilen och pappa sa ”Jag ska bara gå till bankomaten och ta ut pengar”. Jag var kanske 3-4 år då. Jag tänkte då på alla gånger som jag velat ha något, en leksak eller något gott, och tjatat i affären och mamma och pappa sagt ”Nej, vi har inte pengar till det”. Jag förstod inte varför de inte hade kommit på den briljanta idén som jag redan listat ut. Det var väl bara att gå och banka lite på bankomaten så kommer det mer?

  • Att ordet ”Spann” och ”Spanien” var samma sak. Jag förstod aldrig det där med att landet Spanien låg inuti en hink.

  • Att om man drack såpbubblor så skulle det bli pratbubblor när man pratade. Jag drack en hel klunk med såpbubblor i hopp om detta, men det slutade istället med att det kändes som jag skulle kvävas och hostade i panik. Inga bubblor.

  • Att den värsta smärtan med att få barn var att bebisen skulle bita så hårt i bröstet när man ammade den.

  • Att EU var ett land. Jag minns när det var omröstning om Sverige skulle gå med i EU. Jag blev jätterädd när jag tittade på TV:n och trodde att hela Sverige skulle behöva flytta till EU. Och det såg inte vackert ut där! (Tror det var något TV inslag från Stockholm när stressade folk gick omkring på plattan).

  • Att alla som hette Oskar var elaka pojkar. Det var för att en väldigt högljudd och bråkig kille hette Oskar på mitt dagis. Han gjorde sönder sandleksaker och stängde in mig i en sådan där grön låda med grus ute på gården. Och jag var ju helt övertygad om att han hette Oskar därför att han var som ett åskväder. Oskar = Åskar.

  • Att rumpor var fyllda med bajs. Så de som hade väldigt stora rumpor hade helt enkelt inte varit på toaletten på väldigt, väldigt länge.

  • Att ”Bregott” betydde godis. Jag minns så väl när jag var ca 3 år och mamma och pappa hade nattat mig men jag hörde från mitt rum att de sa till min storebror Isac ”Kan du gå och köpa ett paket Bregott?”. Jag blev så himla sur därför att jag ju förstod att de lurat mig och tänkte sitta uppe hela kvällen och äta massa gott utan mig. Massa Bregott.
Jag räfsar löv i Grundtjärn för många herrans år sedan :)

Jag räfsar löv i Grundtjärn för många herrans år sedan :)

  • Att jag inte skulle kunna skaffa barn eftersom jag var så dålig på matte och inte skulle kunna hjälpa mitt barn med matteläxorna. (Ja, mamma satt med mig varje vecka medan jag grät över matteböckerna, redan från första klass).

  • Att om man råkade svälja kärnor från t.ex äpplen så skulle det växa äppelträd i magen. Jag var väldigt noga med att rensa bort alla kärnor så jag inte skulle få det problemet.

Har ni något roligt ni minns att ni trodde eller tänkte när ni var små? ♥

FacebookTwitter

En kväll i ateljén

Igår kväll gick jag in i ateljén och kom inte ut därifrån förrän mitt i natten. Men åh vad jag behövde det. Det är som en slags speciell energi där inne. Så fort jag bara öppnar dörren in dit och tar ett första andetag och känner den där goda doften som är en blandning av färg, verkstad och papper, så är det som om ett lugn lägger sig och jag känner hur det börjar klia i fingrarna av att vilja påbörja något. Jag är så himla tacksam att jag har detta rummet, även om jag såklart varje dag drömmer om en riktig ateljé i en separat byggnad, så att jag och Johan och djuren får ett vardagsrum här istället, med en soffa och allt det där. Och sedan vore det helt fantastiskt att kunna ”gå till jobbet”. Att ha mitt arbetsrum och ateljé i ett annat hus. Wow, säger jag bara!
042601Igår gick jag in i ateljén för att rama in en fotoprint som jag ska ge som en vinst till lotteriet för Anundsjö konstrunda i Myckelgensjö som är den 1 maj varje år. Det är en konstrunda där massor av byar runt om i hela Anundsjö har små utställningar med mycket lokala hantverkare och konstnärer. En helt underbar tillställning, som jag även själv varit med och ställt ut på tidigare år. Det var faktiskt på Myckelgensjö konstrunda som jag och min mamma visade upp våra smycken för allra första gången, när vi drev företag tillsammans, för drygt 5 år sedan. Jag kommer alltid minnas den dagen med en enorm glädje. Jag var så nervös först men vi fick så otroligt fin respons och pepp från alla härliga bybor. Vi fick massor av beställningar, och det var så himla roligt.

Även andra år när vi ställt ut smycken eller när jag ställt ut tavlor där så har jag alltid fått en rejäl boost av kreativ energi efteråt, eftersom alla är så otroligt trevliga och visar sådan uppskattning, och det berör så mycket! Jag hade gärna velat ställa ut tavlor och foton där i år, men på grund av tidsbrist kunde jag inte vara med. Men därför känns det extra roligt att få ge en fototavla som pris till deras lotteri. Då känns det som jag i alla fall får vara med på ett litet hörn. Är det någon som bor här i närheten som varit på denna konstrunda förresten, eller ska dit? Kolla in deras facebooksida HÄR för att veta mer och se utställarna, om ni skulle vara intresserade!
042602Det här fotot inramat med glas och träram blir mitt lilla bidrag till lotteriet.
042603Kaffekoppen” som jag döpt detta verk till, är faktiskt ett av mina mest sålda. Jag tycker själv mycket om den. Jag gillar de mjuka, naturliga färgerna och den där mystiska, magiska känslan. Sen älskar jag ju kaffe också. Det här fotot finns att köpa i tre olika storlekar i min webshop, både som en fotoprint och som canvastavla. 30 x 30 cm, 50 x 50 cm, och hela 70 x 70 cm.
042604Efter att jag slagit in fotot var klockan redan ganska mycket men som vanligt har jag väldigt svårt att slita mig därifrån, så jag började måla och fortsatte på en tavla som jag hållit på med ett tag, och nu blev den äntligen klar! Det är en tavla ur kollektionen ”Song of the winternights”, som är en kollektion som jag målat på under vintern och som är en slags abstrakt tolkning av de magiska, kalla vinternätterna.
042605Den här tavlan är inspirerad från norrskenet, och heter just ”Dance of the northern lights”. Jag tyckte det var så himla häftigt, för igår när jag hade målat klart den och släckte lamporna i taket så bara en liten tavel-spotlight gav ljus, så var det som om tavlans färger blev ännu starkare. De mörka partierna blev mörkare och de gjorde att de ljusa partierna nästan såg självlysande ut. Jag stod och tittade många gånger och förstod inte riktigt hur det kunde bli så. Men jag blev väldigt glad. Tavlan blev vackrare i svagt ljus, och norrskenet syns ju bara när det är mörkt. Så jag tyckte det var passande.
042610Såhär såg det ut när jag hade släckt lamporna och endast hade en tavel-spotlight tänd.
042608Nu ska den bara ramas in i en svart fin träram. De andra tavlorna ska målas klart också och även de ramas in. Sedan kommer jag lägga ut dom till försäljning. Jag hade ju hoppats på att ha en utställning nu till våren men som det ser ut just nu så blir inte nästa utställning förrän i september, i Norrköping, och tills dess kommer jag påbörja en ny kollektion för att ställa ut där.

Yes, det var lite update från ateljén! 🙂 Jag har sett tidigare att många frågat efter vilka färger och dukar jag har när jag målar och jag kommer snart att göra ett inlägg där jag delar med mig av det material som jag använder mig av. Så det är på gång!

Ha nu en underbar kväll allihopa! Kram på er ♥

FacebookTwitter

Nu & då

Att jag aldrig lär mig. Ni vet den här tiden på året när jag alltid tar ut våren i förskott så fort det kommer lite soliga dagar, och så säger några kloka läsare ”Men Jonna, du får allt räkna med några bakslag. Än är vintern inte över”, och jag tänker ”Äsh…vänta ni bara, våren är här, jag känner det på mig”.

Konstigt att jag aldrig lär mig!  Men det är väl min naiva sida som tar över där. För den sidan är stor, det kan jag lova.
Idag har det återigen snöat HELA dagen och plötsligt ser det nästan ut som december utanför fönstret. Jag är inte direkt jätteförvånad men jag har aldrig varit med om att det snöat såhär mycket i april förut. Och tydligen ska det fortsätta hela veckan.
042506Såhär ser det ut utanför mitt köksfönster i skrivande stund. Haha lite vackert ändå med ny snö sådär. Men jag måste erkänna att jag verkligen, verkligen älskade den där varma, gulbruna färgen från ängarna nu när snön hade smält. Ljuset som reflekteras blir så mycket mjukare för ögonen och allt ser så rent och vackert ut. Det är bara att hoppas att den smälter bort fort.
042505Igår så snöade det sådana där jättestora flingor igen. Då sprang jag ut och tog den här bilden. När det är riktigt vackra snöflingor så får jag alltid som ett lyckorus. Det ser ut som små änglar eller stora bomullstussar som faller från himlen.
042001 (2015)Det som är så himla roligt med att ha en blogg är ju att jag har bilder från nästan alla dagar på ett helt år, ända sedan jag började blogga. Ibland är det väldigt kul att gå tillbaks och titta. Ofta kollar jag hur mitt liv såg ut exakt för ett år sedan. Och den här tiden för ett år sedan så hade våren kommit mycket längre. Tydligen hade till och med tussilago vågat sig fram. Just nu känns tussilago väldigt långt bort.
042702(2018)Och isen hade öppnat sig på sjön! Så Nanook tog sitt första dopp. Just nu, ligger isen fortfarande som ett tjockt och frodigt täcke över sjön.
042912 (2015)Den här veckan, fast för ett år sedan, så höll jag som mest på att tappa björksav också! ÅHH jag har längtat SÅ länge efter att få tappa björksav, men tjälen är fortfarande kvar i marken så jag vill vänta tills det tinar. Jag hoppas att det blir av snart, så jag får fylla kylskåpet med nytappad björksav i vackra glasflaskor varje dag.
042109 (2015)Det var även i samma veva som jag fotades för ett litet modereportage. Känns helt sjukt när jag tänker tillbaks på att denna bilden togs för exakt ett år sedan, eftersom det här ser så vårigt och varmt ut.
041905 (2015)Snön hade smält helt och hållet och ängarna låg fria. Älskar den tiden! Då får jag alltid en sådan lust att springa på ängarna, eftersom man tar sig fram så snabbt och lätt när man slipper pulsa i djup snö.
041903 (2015)Åh blev nästan lite rörd när jag såg denna bilden, som också den är taget för exakt ett år sedan. Jag hade haft en lite jobbig period. En svacka. När jag kände mig sådär oinspirerad och allmänt vilsen, som man kan göra ibland. I alla fall händer det mig lite då och då. Men den här kvällen så lyste solen så vackert och jag fick en otrolig energi från den här lilla stunden ute i solen. Det var som om allt kom tillbaks igen! Jag minns den som den första riktiga vårkvällen, och den fyllde mig med ny kraft.

Åh, jag hoppas verkligen att snön smälter bort fort, för jag längtar något enormt efter den riktiga våren, när isen öppnar sig och när tussilago tittar fram ur jorden som små solar. Så länge får jag njuta av vårbilder från förra året.
Har våren kommit till er än? ♥

FacebookTwitter

Ett nytt kapitel

Jag fick vakna upp till en vacker gryning denna morgon, med månen som fortfarande lyste starkt i horisonten. Det var kallt, -8 grader och landskapet var täckt i ett lager med frost.
042501
Måndag morgon, och jag känner mig fortfarande lite sådär smått vilsen som man kan göra om man varit med om något speciellt. Ni vet när allt liksom återgår till det vanliga igen och det nästan känns som man drömt. Som om man varit borta ett tag och sedan plötsligt kommer tillbaks och måste försöka hitta vardagens takt. Det blir lite som en slags omstart. Ett nytt kapitel. Och det gillar jag. Det är som om det alltid föds något nytt ur det, även om just den där övergången kan kännas konstig.
Jag börjar så smått landa i allt roligt som hände förra veckan och det blir en stor inspirationskälla för att hämta ny energi nu när det är dags för nya tag och nya mål! Jag smyger in till arbetsrummet ibland och tittar på det guldiga diplomet från galan, bara för att försäkra mig om att det faktiskt har hänt, och inte var en dröm.

042502Det går knappt att tro att klockan inte ens är fem på morgonen när det redan är så ljust ute. Men det blir så mycket lättare att kliva upp när jag får mötas av det vackra, mjuka gryningsljuset. Jag har börjat den här morgonen med tre koppar kaffe så nu borde jag vara laddad och klar inför en ny dag.
042504Hoppas att ni har haft en härlig helg allihopa. Nu är det en ny, spännande vecka som väntar. Vad som helst kan hända. Nu kör vi! ♥ KRAM på er!

FacebookTwitter

Segerskrik över skogarna

042301

Jag kan knappt beskriva den underbara känslan jag kände av att vara tillbaks i skogarna i igen. Till tystnaden och lugnet. Till skogarna, sjöarna och myrarna. Till en vår som fortfarande stilla vaknar upp efter den långa vintervilan. Till snöflingor och forsande bäckar. Till doften av fuktig mossa och bark. Till ljudet av nykära svanar som flyger ovanför trädtopparna.
Mitt älskade hem.

Igår kväll när jag var ute i skogen så var jag bara tvungen att fira med lite kulning. Ett segerskrik, för att berätta att jag kommit hem igen, med ett pris! ♥

FacebookTwitter

Bilder och videoblogg från Finest Awards 2016

Åhhh vad ni gör mig tårögd med era alldeles fantastiskt vackra ord och gratulationer. Varje gång jag går in och läser era kommentarer så blir jag så djupt rörd. Hur kan det här vara sant? Det är många, liksom jag, som förundrats över mina läsares kärlek och engagemang. Det är något så varmt och äkta bakom allt ni skriver och ni ska bara veta vilken glädje i hjärtat det ger mig. Jag har bestämt mig för att svara på alla era fina gratulationer ikväll, hur lång tid det än må ta. Jag är bara så evigt tacksam för all glädje ni sprider och för priset ni röstade fram mig till att vinna.

NU tänkte jag visa lite bilder från den häftiga gala-kvällen, Finest Awards 2016, på Café Opera i Stockholm. Precis som jag anat så var det som att för en kväll få uppleva en helt annan värld. Jag var beredd på att det skulle bli något jag aldrig tidigare ens varit i närheten av men istället för att bli nervös över det så bestämde jag mig för att njuta av varje sekund fullt ut. Och det gjorde jag verkligen. Det blev en kväll som jag kommer minnas för resten av livet.
fa2Jag och Johan innan det var dags att gå in på galan!
fa3Vi mötte upp med Linda utanför Café Opera. Jag hade bästa tänkbara sällskapet!
fa1Ingången till Café Opera. Det var första gången som mina fötter fick gå på röda mattan. Det kändes roligt!
fa4Väl inne så var det mingel i någon timma innan själva galan drog igång. Det var fullt med folk och vi bjöds på god champagne och gick omkring och hälsade och lärde känna några nya människor.
fa5Vi fann en ny vän i den härliga Louise Nordahl som bland annat är en grym imitatör! Vi blev som ett litet gäng som höll ihop en stor del av kvällen.
fa6Dags att ta plats inne på galan. Såååå spännande!
fa7Det var den fantastiske Daniel Paris som ledde galan och han bjöd på många skratt med sin härliga personlighet. Han och Ida Warg som vann årets träningsblogg var för övrigt med i TV4 nyhetsmorgon i går efter galan och Daniel pratar lite om mig där. Blev SÅ glad. Ni kan se klippet HÄR.
042104Det var ett pris för varje kategori som skulle delas ut, och när det var dags för Årets Inspiratör så trodde jag nästan att jag skulle svimma av nervositet. Men ÅHH vilken glädje när Anita Schulman ropade upp mitt namn!!
fa16En bild lånad från Finest.se. Här stod jag och tackade alla som röstat. Jag önskar ni fått höra på det, eftersom det var just NI mina älskade läsare som jag tackade. Om ni vill se fler bilder från de andra lyckliga vinnarna så kan ni gå in HÄR.
fa8En väldigt lycklig stund!
fa17Galan avslutades med att själva Arne Weise kom in på scenen! Han gjorde succé!
fa9Sedan var det dags för den stora efterfesten! Jag fick ett drinkbord på VIP-hyllan med egen bartender dit jag fick ta med mina vänner. Oj oj säger jag bara. Snacka om att jag den stunden befann mig väldigt långt ifrån det jag vanligtvis är van vid. Det var verkligen fest där inne! Men även om det var så långt ifrån min egen värld man kan komma så hade jag superkul och bara njöt av att faktiskt få uppleva det.
fa11fa14Det var smockat med folk där inne!
fa10Jag fick äran att träffa den här underbara människan som driver bloggen Knivlisa. Åh vad hon spred kärlek och glädje och hennes ögon glittrade som tusen diamanter.
fa13Daniel Paris och Louise Nordahl.
fa12
Som sagt så var varje sekund av galan en helt ny upplevelse. Efterfesten var väldigt pampig och jag som knappt minns när jag var ute på krogen senast (många år sedan). Därför var det extra roligt, att få uppleva det tillsammans med min älskade Johan och med fina vänner. Att få ett eget drinkbord var ju också något helt nytt. Det serverades nya drinkar hela tiden och det var som gjort för att få en minneslucka hela kvällen haha. Men jag var väldigt försiktig och sippade på nästan samma drink hela kvällen. Det kan ju annars sluta illa om man inte är van att dricka såhär.

Jag tänkte visa er en liten videoblogg med små klipp från galan och efterfesten. Det blir en videoblogg där ni kommer se mig i en miljö ni aldrig tidigare sett mig. Men jag tycker det är roligt med kontrast. Nu i skrivande stund sitter jag hemma vid mitt skrivbord och med skogen och ängarna utanför fönstret igen, och kan med glädje titta tillbaks på dessa ögonblick från kvällen när jag vann Årets Inspiratör och fick fira på pampigaste vis.
När klockan var runt 1 på natten så kände jag mig nöjd med festandet och ropade genom den höga musiken till Johan ”Nu tror jag att jag vill hem”. Han nickade och höll med. Så vi tog varandra i händerna och smet ut till en taxi som tog oss tillbaks till hotellet. Det var en underbar känsla att komma in i det tysta rummet igen. Vilken kväll. Vilken upplevelse! Jag kände mig så lycklig, nöjd och tacksam efter allting, och redo att fara hem till lugnet i Grundtjärn igen.
fa20Nästa dag satt vi trötta på bussen och allting kändes helt overkligt. Tre intensiva, roliga och spännande dagar i en annan värld. En känsla av lättnad låg i luften och tanken på att jag snart skulle få komma hem igen kändes underbar. Jag tog upp telefonen ibland och läste era kommentarer på mitt inlägg och smågrät mellan varven. Jag hade lindat in priset i en tröja och försiktigt lagt ner det i min handväska. Vilken lycka att få komma hem med det guldskimrande priset till skogarna.
Och bredvid mig satt en sovande, underbar Johan. Mitt livs största vinst. 

Tack återigen, från djupet av mitt hjärta för att ni är så obeskrivligt fina och underbara. Massor av kramar och kärlek till er ♥

FacebookTwitter