Idag började dagen inte lika bra som den slutade igår. Ett tag tänkte jag att det berodde på att det är fredagen den 13:de idag. Men jag tror nog jag hamnade i ett sådant där tillstånd då minsta lilla problem blir världens största och man börjar grubbla över allt.
På morgonen hade jag åkt till Junsele på ett ärende och då hörde jag att bilen började låta konstigt. När jag kom hem lät det som om jag körde en Harley Davidson. Tittade under bilen för att se om ljuddämparen gått sönder, som den gjort en gång tidigare, men jag kunde inte se att något såg trasigt ut. Sen är jag inte så kunnig när det gäller bilar så jag har liksom svårt att avgöra om något ser konstigt ut. Jag blev i alla fall lite ledsen över det och orolig att det ska vara något jag måste lämna in. Sedan så har den vänstra bakblinkern gått sönder och trots att jag bytt lampa så funkar den inte. Måste fixa det på något sätt också.
Hela veckan har egentligen varit en vecka då allt tycks gå sönder. Eller försvinna. Min fjärrutlösare till kameran, som jag knappt klarar mig utan, har försvunnit. Eller jag måste ha tappat den. Vet inte vart den har tagit vägen. Har gått runt och oroat mig för det hela veckan. Nanook välte ner en dagljuslampa. Den sprack inte men den gick sönder. Och en massa andra småsaker har gått sönder. Mina sista par jeans som inte hade några synliga hål, sprack nu i knät. Så nu har jag inga hela brallor. Nu får jag hålla mig i Grundtjärn tills sommaren när man kan gå ut utan byxor 😛
Så i morse, efter det där med bilen, så kom alla dessa problem över mig samtidigt. Jag började oroa mig för allt och inget, och för hur jag skulle klara mig, och hur jag skulle hinna med allt som ska hinnas med. Tiden bara springer iväg och jag känner alltid en sådan tidspress. För ett tag kändes allt bara hopplöst. Som om allt nu bara skulle falla samman. Jag satte mig på en stenplatta i solen utanför dörren och kände mig alldeles superledsen.
Plötsligt när jag satt där i solen så tänkte jag efter. Jag tänkte på norrskenet jag såg igår och mindes hur jag igår tänkte på hur små vi är under den oändliga stjärnhimlen, och att allt är så vackert, stort och fulländat precis så som det är. Och då tänkte jag på hur små alla skitproblem är som man ständigt går och oroar sig över hela livet. Små problem som man gör till världens största, och som man inte ens borde lägga energi på, för man vet ju egentligen, att allt ordnar sig alltid.
Som en våg av värme sköljde över mig och plötsligt satt jag där på stenplattan och log, och allt kändes så mycket lättare. Jag gick in och kokade kaffe och hämtade sockerkaka. Sedan gick jag ut i solen igen och drack kaffe och delade sockerkakan med Nanook. Det var en härlig stund. Nu var jag på banan igen, med ny energi och tillräckligt stark för att inte låta något annat skitproblem dra ner mig idag 🙂
När jag tittade under bilen för att leta efter anledningen till varför bilen låter så konstigt.
När allt kändes bättre 🙂
Mums
Nanook dregglade efter mer sockerkaka 🙂
Jag har en tendens att göra precis så – bli helt ÖVERVÄLDIGAD av alla små problem och känna att allting bara faller i bitar vilken sekund som helst. Det som brukar hjälpa mig är att skriva en Lista På Problem Som Måste Lösas.
Så fort man skrivit ner allting så får man en helt annan översikt och känner sig flera kilo lättare!
Jag tror att ångesten och oron kommer från att man inte har strukturerat sina tankar, och allting känns helt överväldigande. När man får ner det på papper så brukar man inse att det faktiskt inte var SÅ farligt som man trodde när allting vimsade runt i huvudet.
Listor, kära folk. Listor är ångesten bästa vän!
Bra tips Amanda! gjorde faktiskt precis som du tipsade Jonna om nu. Jag håller på att skriva C-uppsats och känner mig stressad, så när jag läste det du skrivit till Jonna blev jag inspirerad. Så nu har jag skrivit en lista på allt jag har att göra, listan är lång men skönare att ha det på papper än i huvudet!
Jonna! styrkekramar till dig i stressen.
Vad roligt att det fungerade för dig med! Visst är det skönt när man får ner det på papper? Det är lite som dagbok fungerar 🙂
Jag älskar bilden där dreglet flyger ur munne npå honom 🙂
Du borde köpa en mindre bensinsnål bil och bjuda mig på kaffe! >:)
PS. Bind inte Nanook vid dragkroken, tänkte bara utifall du skulle råka glömma.
Ja du Jonna. Livet är som det är och ödet hittar alltid på små saker. Vi vaknade i går morse och var utan vatten. Jaha, bor man på landet kan det hända. Pumpade upp vatten i hinkar från vår gårdsbrunn och höll tillgodo med det. Litet besvärligt med vad göra. Idag kom en rörmokare och kollade vårt borrbrunn och filter mm. Pumpen hade verkligen gått sönder. Bara att köpa en ny, få hjälp av granne med elen och så vidare. Nu har vi åter fungerande vatten. Nu jobbar vi båda så visst har vi råd med att ett och annat brakar ihop. Men jag förstår din oro också. Vill dock ge dig ett råd att inte stressa upp dig. Ta dagen som den kommer och se möjligheter i stället för problem. Man kommer långt med det. Du är så duktig som klarar dig så bra – din blogg ger mig energi ibland. Åren har dock lärt mig att inte stressa upp mig för småsaker – det var jag bra på när jag var yngre. Styrkekram!
Usch vilken hemsk vecka du måste haft.Det var tungt att läsa.Jag tror att fjärrutlösaren ligger på vägen där du tog en kvällspromenad för att titta på norrskenet.Gå samma väg igen så kanske du hittar den.Annars ligger den nog inne eller i bilen.Ljudet i bilen är nog ljuddämparen har den lagats en gång så brukar spricka på andra ställen.Byxorna är högsta mode nu med en reva eller två.Blev glad sen att läsa att du mådde mycket bättre av kaffe och sockerkaka i solen.Allt ordnar sig till slut 🙂
Skickar en varm KRAM till dig lilla vän!
Jag känner igen känslan, men är inte alls lika bra på att vända på tankarna till något positivt. Men bra att du kan! 🙂
Allting ordnar sig tillslut, precis som du säger :). Jag har själv haft en väldigt risig vecka, men gör mitt bästa för att inte bryta ihop. Försöker också att tänka på allting ur ett större perspektiv. Livet är ju så mycket större än våra små problem! 🙂
Önskar dig en lugn helg
Du har så rätt. Det mesta ordnar sig till slut!
Hej. Du skriver om tidspress, men du är ju din egen arbetsgivare, så du borde vara lite snällare mot din anställde, nämligen dig själv 🙂
Jag instämmer med Amanda högst upp att får man saker och ting på papper så får man bättre översikt av problem och möjligheter och man kan prioritera bättre. Jag brukar ha en ToDo-lista och prickar av vart efter det löser sig. För det gör det!
Jag brukar också tänka på hur mycket sämre det skulle kunna vara jämfört med hur det är, även om allt känns botten emellanåt. Tänk vad de flesta problem är små jämfört med att t.ex. få besked om en sjukdom med dåliga odds. Även unga människor kan få sådana besked. Du är själv inne på tanken när du tänker på norrskenet du kan se, sockerkakan du kan äta, en härlig stund i solskenet med Nanook.
Livet är fullt med prövningar som ska övervinnas. Det bästa av det är väl att man går igenom dessa och blir stärkt att man fixade det också. Det kommer fler motgångar och då gläds man verkligen tiden mellan när det går som man vill.
Sådana där tillfällen har jag också haft (och kommer säkert att ha) alltså när man tycker att “fan nu får det räcka med saker som går sönder”. Sen tänker jag efter och kommer på hur bra jag faktiskt har det som bor där jag trivs, är frisk och lever ett riktigt bra liv på det stora hela. En bil som är trasig – visst det kostar pengar men det går alltid att lösa. Skillnad vore om man skulle drabbas av någon svår och i värsta fall obotlig sjukdom.
I de lite tyngre stunderna gäller det att se allt det positiva. Låter lite som en floskel men faktiskt – det funkar. Precis som det gjorde för dig när du och Nanook satt i solen och njöt av sockerkakan! 🙂 Fina bilder förresten – som alltid!
Ja, efter regn kommer solsken! Eller kanske norrsken 😉
Jag tycker att du har en fantastisk förmåga att se det ljusa och vackra i livet! Men ibland kan det komma det en dipp, kanske vi människor behöver den “ventilen” ibland… För tänk vad härligt det blir sen när tanken vänder!!
En stor kram!
Åh, vad jag känner igen mej…När det kör ihop sej sådär för mej så brukar jag säja, nästan som ett mantra: -Barbro kan! -Barbro kan!! -Barbro kan!!!…
Jag har hört andra reagera på det där…när stressen kommer krypande…
Och ju mer det är och ju tyngre jag lyfter, ju högre skriker jag: -Barbro kan!!!-BARBRO KAN!!!
Men det hjälper faktiskt…bara ett litet tips såhär mitt på dan!
Senast hände det igår när jag storhandlade och papperskassarna gick sönder…
Sen har snön smält i dalen så jag får sätta på mina rollerblades på sparken… använder fyra st. som jag “gröpt´´ ur och fäster med spännband…Hej vad det går i dalen….och så har jag mitt mantra: -BARBRO KAN!!! då går allt så mycke bättre att få hem varorna på sparken fast snön & isen smält…men jag tror det fattas en rollerblade här…för det blev så jobbigt uppför…ja, ja…nu måste jag se till att äta riktigt mycke & nyttigt så jag orkar i det långa loppet!
/StyrkeBamseBjörn kramar från BARBRO PERSSON…
Hej tjejen!
Första gången jag kommenterar trots att jag läst din blogg ett tag nu. Att titta in här är balsam för själen 🙂 (och så drömde jag om dej inatt..!)
Jag har ett par helt nya svarta jeans från HM som är för små för mej, aldrig använda. Var tydligen för lat för att skicka tillbaka dom :S Stl 27/32 och om du vill ha dom så får du dom mer än gärna! Väldigt tajta och lågt skurna, har ett par i en annan storlek och de är mina favoritjeans 🙂
Hör av dej isf! Min mail: Mgardskar@hotmail.com
Kram Malin
Hej Malin!
Vad roligt att du drömde om mig i natt!! Vad drömde du då? berätta!! 🙂 Blir så nyfiken!
Åh men vad go du är som vill ge bort dina jeans. Åhh…så himla fint av dig! Jag vet helt ärligt inte ens vad jag har för jeansstorlek nu. Det var AS längesedan jag köpte byxor. Men jag tror jag hade 28/32 om jag inte minns fel så jag är lite rädd att de är för små för mig också. Ska kolla på storleken bak på några gamla jeans.
Ha en underbar helg!!
Kramar!
Vet inte alla detaljer från drömmen, jag vet bara att du var med. Har för mej att det var så att min mamma och pappa flyttade upp så det bodde i närheten där du bor, och att jag blev så glad för att du bodde så nära 🙂
Ja då kanske de är för små tyvärr 🙁 Men kolla du och hör av dej om du tror att de skulle passa 🙂
Ha det så bra!
Kram!
SNÄLLA!
Använd inte dragkroken att fästa hundkopplet i! Får rysningar när jag ser det! Jag vet två personer som gjort samma sak och av olika anledningar hastigt var tvugna att åka i väg.
Det gick inte bra i något av fallen……….
VH//Anders
Om jag ska vara helt ärlig så använder jag aldrig dragkroken på bilen för att fästa hundkopplet. Anledningen till att jag gjorde det denna gången var endast för att jag ville ha med Nanook på bilden. Han sprang runt lös och ville inte vara still så jag spände fast honom där i 1 minut för att ta en bild. Dessutom skulle jag inte åka någonstans med bilen, annars hade jag aldrig tagit den risken. Har själv hört om hemska fall där folk glömt bort att hunden varit fastspänd i dragkrogen och farit iväg.
Men bra att du är uppmärksam!!
Ha en bra helg! / Jonna
Läs boken trappor till himlen av lorna byrne….den ger hopp och perspektivt på tillvaron.
Tack för tipset!! =)
Kram!
Vilken härlig inställning du har och ovärderlig förmåga att låta det positiva tränga bort negativa känslor! Sånt är nog viktigt i livet… Och så håller jag med om att listor är ovärderligt i pressade tider, man skriver liksom av sig stressen på papper och slipper ha den i huvudet och hjärtat:) Sen är ju naturen en ovärderlig källa till energi och kraft, så underbar!
Ja jag håller med! Det är så himla skönt att skriva listor när man är stressad. Det är nog precis som du säger, att man liksom får skriva av sig stressen på pappret:) Kram på dig! Ha en mysig helg!!
/Jonna
Det gäller att kunna se de stora sammanhangen, men ocksâ konskvenserna om en liten skruv gâtt sönder i underredet pâ bilen… Det är emellertid underbart och lite trist att verkligen förstâ, att människan är en mycket liten kugge i naturen, som klarar sig mycket vâl utan oss. Men underbart att känna sig delaktig i det stora vackra undret….minns att jag aldrig kände mig ensam när familjen bodde ensligt pâ landet när alla var borta pâ skolan eller pâ jobbet. Trädgârden med alla buskar och granar ersatte faktiskt mânga av människorna runt om i byn . Ögongodis eller nâgot mer ? Idag har jag en liten trevlig balkong att gona mig i, men det räcker vâl 🙂 Du är duktig som bor i Norrland, Jonna !
Jag känner igen mig när det handlar om att göra småsaker till stora problem. Ofta behöver man bara landa, tänka efter och ladda om.
Åh, så sant du resonerar Jonna! Du uttrycker dina tankar och överväganden så bra och rakt på, det är så roligt att följa dina äventyr i stort och smått. Hoppas det inte blir så dyrt med vad det nu är med bilen och att jag får träffa dig i sommar, har lite planer….. Stor kram och tack för att du delar med dig av din vardag!
Tack!! 🙂 Ja hoppas vi ses i sommar!
Kramar! / Jonna
Du har fel! Allt odnar sig inte alltid. I varje fall inte för alla.
Fast man vet att det nästan alltid ordnar sig är det helt normalt att man först känner sig ledsen när sådana saker händer som varje för sig är inte så stor men allt tillsammans.
Jag beundrar dig hur snabbt du får tillbaka dina positiva tankar!
Kära Jonna!
Budda sade många kloka ord bl a dessa rader:
“We are what we think.
All that we are arises with our thoughts.
With our thoughts we make the world.”
Läs och begrunda! 😉
<3 du är stark min jonna! (:
Du har rätt, allt kommer ordna sig! Mitt motto just nu bland alla måsten och all stress!
Varför oroa sig över små, små problem när man bor så fint o mysigt som du gör? Tröttnar du på huset så kan jag ta över det haha =) Jag blir själv hög på naturen och hatar stress o storstäder. Hade jag den möjligheten du har att kunna dra iväg och leva så som du gör vore jag jordens lyckligaste. Så när saker känns jobbiga, tänk på hur lyckligt lottad du är och hur många som gärna skulle byta med dig om dom bara kunde.
Tack för kloka ord om livet! Åh vad jag behövde höra dem just nu. Ta hand om dig och länge leve hakuna matata 🙂
Du resonerar så klokt, rara Jonna! Skulle verkligen vara roligt att få träffa en så vettig kvinna! Kram å trevlig helg!
Här kommer jag med mer tips till dig!
På nelly.se har de jeansleggings, ser exakt ut som vanliga jeans men är mycket mjukare och mer följsamma. Tänker mig att något sånt kan vara för dig då du rör dig mycket och pysslar på? De kommer från rut mfl. och finns i flera olika färger, 399 kr per par ungefär. Jag har några av dem och det är de bästa jeansen jag ägt, kan inte med då jeans är hårda och stela. För mig har de spruckit mycket fortare då!
Jag handlar från nelly ofta, det är superbra service & snabb leverans, ungefär 3 dagar vilket är superbra för oss i norrland, spec om det är bråttom!
Dessutom (på tal om ett inlägg du gjort om altanen) så hörde jag av en vän förra veckan att det finns en jättebra 2hand-butik i Gottne. Vet inte hur långt det är ifrån dig, men kanske värt att kolla upp?
Så finns det en 2hand-butik här i Övik som har ett bort endast för jeans, finns alltid massor där, ifall du vill spara så mycket pengar som möjligt!