Jag får alltid en speciell känsla när det är nyårsafton. Eller egentligen flera dagar innan. Men extra mycket i år faktiskt. Jag tänkte att jag skulle skriva en enkel, positiv nyårstext här men det känns som det egentligen är lite andra tankar jag vill lyfta fram. För om jag ska vara helt ärlig så känner jag mig inte alls sådär sprudlande, superglad och nyårs-pinglig idag. Jag tror det är för att jag under lång tid nu tänkt väldigt höga tankar om det nya året. Dagen efter nyårsafton vill jag att en ny början ska ta fart i mitt liv, med dunder och brak. Extremt mycket så har jag tänkt nu. Ju närmare nyårsafton ju mer press har jag känt att behöva avsluta saker i mitt liv, klippa banden mellan mig och det gamla, så att jag inte ska släpa med mig all gammal skit in i det nya. Men hur lätt är det egentligen?

Det är så himla typiskt mig. Jag är väldigt bra på att tänka och drömma och komma fram till hur jag vill att det ska vara. Men jag är väldigt dålig på själva handlingen.
Varje nyårsafton de senaste åren har jag haft samma känsla som jag har nu. Att NU, NUUUUU ska jag ändra på saker i mitt liv. Detta året ska jag komma framåt, gå upp tidigt, lägga mig i tid, äta bra, få bra arbetsrutiner, få trygg ekonomi, umgås mer med vänner, göra roliga saker osv. Varje nyårsafton har jag haft en känsla av en liten besvikelse över att jag inte åstadkom det jag ville. En känsla av att jag fortfarande befinner mig i samma situation som året innan. Bara att andra saker hänt runtom. Men grunden är likadan. Och det är den där grunden som jag vill ändra lite på. Mycke på.

I år känner jag mer så än någonsin. Det här året har varit väldigt speciellt. Det blev både bättre och värre än vad jag trodde att det skulle bli. Man skulle kanske faktiskt kunna sammanfatta det som det bästa och värsta året. Både toppen och botten på samma gång. Jag har fått vara med om så mycket fantastiska upplevelser som jag är så tacksam för. Men i det stora hela, om jag sammanfattar året, så har jag gråtit mer än jag skrattat. Jag har oroat mig mer för framtiden än vad jag varit nöjd och tacksam för nuet. Jag har tänkt mer negativa än positiva tankar om mig själv och det jag gör. Jag har tvivlat mer än vad jag känt mig hoppfull. Varit mer förvirrad än målinriktad. Därför känner jag så starkt nu att det är saker jag vill ändra på. Saker jag måste ändra på för att må bra.

Därför har jag de senaste två veckorna gått och spänt mig inför nyårsafton. Det är som att jag inväntat den dagen, för då ska jag vara klar med det här året. Då ska jag börja på ett nytt kapitel. Nej förresten, en ny bok!
Jag är en expert på att romantisera saker och ting. Jag går helt seriöst och tror att när jag vaknar upp på nyårsdagen så kommer allt ha ändrat sig. En helt ny känsla och energi kommer ligga i luften. Jag kommer hoppa upp ur sängen 7 på morgonen och sätta igång med ”mitt nya liv”. Som om något magiskt hänt under nyårsnatten. Men det funkar ju inte så.

Lite som när jag tog studenten. Då skulle livet börja, hade man fått höra.
Jag minns den morgonen efter jag tagit studenten. Jag låg i min säng och tittade ut genom persiennerna i fönstret och tänkte ”Är det nu livet börjar?”. Men det kändes precis likadant som innan. Eller ja, skillnaden var att jag inte gick i skolan längre. Istället var jag en aning bakfull och arbetslös.
Eller som när jag köpte ”Norrskensfil” på affären och fick en chock när jag jag klämde ut filen och såg att den var vit. Jag trodde att den skulle skimra i norrskenets färger.

Att den här nyårsaftonen känns extra speciell för mig är för att jag så starkt vill ändra på vissa mönster i mitt liv som spelas upp om och om igen. Jag vill verkligen ändra på saker och se till att det blir gjort! Det här året ska jag må riktigt bra och känna att jag har en stabil vardag. Utveckla det jag gör, göra klart mina påbörjade, oändliga projekt och äntligen komma framåt med saker och ting. Få mer kontroll och rutiner. Känna att jag har tid. Jag ska ha roligt och skratta mer. Inte oroa mig för saker som bara gör det värre. Och jag vet att allt inte på ett magiskt vis bara kommer falla på plats så fort det nya året börjar. Det handlar om vad jag själv gör och vilken inställning jag har. Men jag är så otroligt peppad på att ge järnet nu och komma dit jag vill!

Man borde ju egentligen kunna tänka sig att varje ny dag är nyårsafton. Alltså symboliskt. Att varje ny dag är just helt ny. Oförstörd av alla tidigare händelser. Ett helt nytt kapitel. Med helt nya möjligheter. Nyårsafton är ju egentligen som vilken dag som helst, bara att det är årets sista dag. Men jag tycker om att göra den till en riktigt stor och mäktig dag. Och det vill jag göra nu.

Nu är det nyårsafton och jag ser det som att jag imorgon börjar måla på en helt ny, vit canvasduk. Utan färdiga mönster. Med alla färger jag behöver för att skapa den vackraste tavla jag kan tänka mig. För precis så ska det här året bli.

Tack 2014 för alla upplevelser och erfarenheter jag fått. Och tack alla ni läsare som följt mig och spridit glädje genom året. Ni betyder SÅ mycket!
Nu följs vi åt genom 2015 och det kommer bli så förbaskat bra!

GOTT NYTT ÅR MINA KÄRA LÄSARE!

Ett nytt år. Som ett tomt ark. Vi kan måla det precis som vi vill! <3