Author Archives: Jonna
TV-reportage om vindkraft
Idag har jag varit i Omsjö för en liten inspelning av ett reportage om vindkraft. Omsjö ligger någon mil ifrån Grundtjärn, på andra sidan sjön. Omsjö, precis som Grundtjärn kommer att bli mycket illa berörd av de vindkraftverk som planerats att byggas här i området. Idag kom SVT Mittnytt till Omsjö för att intervjua berörda personer, så jag var med som en representant för Grundtjärn.
SVT Mittnytt håller på med en slags serie som handlar om vindkraft. De kommer göra ett reportage i olika delar där de pratar med både forskare, länsstyrelsen osv. Jättebra tycker jag! Som många av er vet så jag alldeles förkrossad över den här enorma vindkraftsparken på minst 150 verk, 210 meter höga. Hela Grundtjärn och skogen i närheten skulle förvandlas till ett enda stort industriområde, med byggnationer och oljud i flera år framöver. Och för att inte tala om bullret och ljudet som sedan skulle bli när 150 vindsnurror står och snurrar i kör. Den unika tystnaden som finns på den här platsen skulle förbli ett minne. Sedan berör det så många andra punkter också så klart. Men mitt hjärta slår så hårt för den här platsen på jorden, och det sliter mig itu att tänka att den skulle förstöras sådär.
Därför tycker jag det är bra att den här frågan lyfts fram mer, eftersom det är något väldigt aktuellt idag. Det känns som det plötsligt gått så fort fram när det gäller vindkraft. Nu planeras snart hela Norrlands vildmark och skogar att byggas till vindparker (och andra delar av Sverige också). Det finns ju både för och nackdelar med vindkraft, men jag tycker att det borde forskas mer kring hur det verkligen påverkar oss människor, och även djuren och naturen. Det är ingen som verkar veta helt säkert hur det står till med den biten.
Att skaffa grön energi med en sådan stor bekostnad av naturen tycker inte jag är rätt. Speciellt inte när energin sedan fraktas ner till städerna eller säljs utomlands..
Naturen är SÅ viktigt för oss. Så viktig…
I alla fall så kommer det här avsnittet att visas om ca två veckor. Kommer att ladda upp det här på bloggen när det finns på SVT play 🙂

SVT på plats i Omsjö, och även vi berörda bybor. Redo för att intervjuas om den planerade vindkraftsparken.
Något vaknar till liv
Det kanske faktiskt kommer en till vår, trots allt. En vårvinterkänsla spred sig i kroppen när jag satte mig i en snödriva i solen i morse. Den känslan är en av de bästa känslor. Jag känner mig som en vissen blomma som inte fått känna på sol och värme på evigheter. Och sedan plötsligt, kommer man ut i solen och något händer inuti mig. Något vaknar till liv igen. Och det är en obeskrivlig känsla. Ni vet nog vad jag menar 🙂
Liten rundtur i hemmet
Nu var det några dagar sedan som jag var hemma och grejade. Rördragningen är ju i full gång och jag var hemma idag och tog lite bilder så ni skulle få se hur långt det kommit. Alltså, jag längtar så mycket nu tills jag får flytta hem och börja göra ordning, och elda 🙂 Är så otålig nu att jag knappt vet vart jag ska ta vägen. Jag hoppas, hoppas att allt kanske kan vara klart till på fredag så jag får flytta hem till helgen.
Det blir riktigt bra i alla fall. Ovanligt att se rör dragna lite här och där, men det tänker man nog inte på sen när ögat vant sig. Och faktum är att jag skiter i fall det ser lite “rörigt” ut. Bara jag får varmt så är jag nöjd! 🙂

Två rejäla element i vardagsrummet. Ett rum jag aldrig använt. Någon gång ska jag ha en soffa eller två här. Och en filt. Och kuddar. Och kanske en tv. Så mysigt…!

Rören är snart dragna i hela huset nu. Ja, det ser kanske inte jättevackert ut med rör på väggen. Men det är för en god sak 🙂 Och dom kommer hålla mig varm så de är ändå de vackraste rör jag sett.

Det var någon som bad mig om att lägga upp en bild på hallen. Och här är den! Hallen är klar. Panelen på ytterväggen lade MW bygg när de var här, och den var redan vitmålad och klar. Så nu är det panel på alla väggar. Nu fattas bara målning på de andra väggarna också.
Ingen höjdare direkt
I kväll sitter jag med pappersarbete. I morgon klockan 00.00 ska momsredovisningen skickas in. Blä. Det hade känts bättre om jag ändå kunde förstå vad det är jag gör. Sedan jag startade min enskilda firma för nästan ett år sedan så har jag var tredje månad varit extra tacksam över att min mamma kan sådant där som bokföring. Jag lär mig mer och mer för varje gång men det känns ändå som själva grundförståelsen till hur det funkar fattas.
Jag har suttit och googlat nu…”lära sig bokföring” och läser på lite så att jag ska förstå mer. Det är väl baksidan av att driva eget företag. Så mycket som ska redovisas. När jag tjänar tillräckligt någon gång så ska jag nog skaffa en revisor. Tänk vilken lättnad det måste vara.
Nu blir det lite mer kaffe och sedan kommer resten av kvällen att ägnas till detta. Än så länge håller jag bara på att sortera alla kvitton, fakturor osv i datumordning. Det klarar jag av bra i alla fall 😉
Jaja, lika bra o få det gjort! Kram på er ♥
Att uppskatta något
Upptäckte nu att Bloggkommentatorerna hade skrivit ett inlägg om mig, när jag hade berättat att något stort var på gång. Det var roligt att läsa inlägget, för de satte verkligen huvudet på spiken. Att något stort och betydelsefullt, en stor förändring i någons liv, kan vara så himla olika saker, beroende på vilken livssituation man är i. Och jag kan verkligen hålla med om att för mycket bekvämlighet ibland kan göra en olycklig. Fast det beror ju så klart helt på situation, och jag kan endast prata för mig själv och mina egna erfarenheter.
Några av de största förändringar som skedde i mig själv när jag flyttade hit, var just att jag började uppskatta sådant som jag aldrig ens lagt en tanke på innan. Jag tror det är för att jag var tvungen att kämpa lite för det. Fixa ved och elda för att hålla mig och huset varmt. Då gav det mig ren lycka att få sitta på kvällen framför kaminen och elda veden som jag själv huggit. Den lyckan kände jag aldrig i lägenheten. Då bara kom värmen från elementen.
Man känner ju aldrig hur skönt det är att sova förrän man är vaken eller klockan ringer på morgonen. Man känner inte hur skönt det är med värme förrän man är kall. Man känner inte hur gott det är med vatten om man inte är törstig först. Man känner inte hur skönt det är att vara frisk förrän man varit riktigt sjuk i influensa. Man skulle aldrig veta vad glädje är om man inte varit ledsen någon gång. Man ser inte stjärnorna om det inte finns mörker.
Närheten till liv
Det var någon som sa till mig nyligen “Men det måste kännas tråkigt att inte se en endaste gatlykta eller ljus någonstans där du bor. Jag är så glad att jag ser lite blinkande ljus från staden långt bort när jag tittar ut genom mitt fönster, då känns det som det är lite liv i närheten. Det måste kännas ödsligt att bo där det är helt svart.”
I denna stund jag hörde detta visste jag inte alls hur jag skulle bemöta det. Nickade nog bara och höll med, för att inte ställa till med någon scen. Jag blev nog så paff av att känslan av “liv i närheten” för denna personen var att se elektricitet, i form av belysning från staden och blinkande lampor från kraftverk.
För mig känns det helt tvärtom. Den orörda natur som finns runt om mig, den mäktiga stjärnhimmel som blinkar till mig om nätterna, det dansande norrskenet, tystnaden, ljudet av vinden i träden, snöflingor som dalar,mörkret som faller, solen som går upp, dimman som sveper förbi på ängarna och årstidernas växlingar. Det är liv för mig.
När jag tittar ut genom mitt fönster ser jag liv.

Här bor jag, i huset till vänster. Inga gatlyktor, men har man tur lyser månen eller norrskenet upp de mörkaste nätter 🙂


















