Idag har jag varit ute och liat ängen tillsammas med min bror Isac. Det var första gången jag provade det och det tog ett tag innan man fick in tekniken. Men det var väldigt roligt men också väldigt tungt! Och det kändes nästan som om man var tillbaks till förr i tiden. Det var häftigt att tänka på hur min gammelmorfar en gång gått här med lie. På samma plats, samma äng. Bara väldigt många år emellan.
Filmade lite samtidigt så jag har gjort en liten videoblogg också! 🙂
Det är mycket som är underbart med att bo ute på vischan såhär. Men något som inte är lika underbart är nu när jag suttit i två timmar och försökt ladda upp tre bilder till ett blogginlägg utan att lyckas. Ibland är internet så fruktansvärt segt här så man har lust att kasta datorn genom fönstret och ta täcket över huvudet. Speciellt senaste månaderna har internet varit väldigt dåligt. Det är inte ovanligt att bara en bild tar mig en halvtimma att ladda upp. Vågar inte ens tänka på tiden det tar för ett filmklipp.
Så att driva en blogg ifrån Grundtjärn kräver en stor dos tålamod.
Jag har nyss sprungit runt i byn med datorn i famnen för att kolla om jag kan låna någon annans internet, om det skulle vara bättre. Var nyss hos Tage men han hade lika segt. Men jag fick läsk och en god bulle istället 😀
Just nu är min uppladdningshastighet 0,07 mbit/sekund. Så mitt blogginlägg får helt enkelt vänta tills senare. Ville bara skriva av min frustration lite.
<3
Det finns ju säkert någon slags naturlag, som gör att när man har som mest att göra med något, så får det inte gå felfritt. Det måste jävlas lite och helst ska maskiner och annat gå sönder. Dagen började bra i alla fall. Jag har kluvit en hel del ved, men när jag äntligen började se hur högen med kubbar minskade så lade plötsligt vedklyven av. Den lät lite konstigt och sedan bara dog den. Fyllde på med hydraulolja och hoppades att det var det som var felet. Men icke. Öppnade sedan upp en lucka och såg vad problemet var. Någon del där (kan ej namnet) hade liksom smält, och vällt ur som en vulkan utanför en liten låda typ. Ja, ni märker hur bra jag är på elektriska saker och maskiner 😀 Men i alla fall, det hade smällt av någon anledning och gått sönder. Så det var bara att avbryta. Nu måste jag snabbt försöka få tag på en ny sådan där del till vedklyven. Jag hoppas att det går att få tag på? Jag har verkligen ingen aning. Ska googla runt lite nu och se vad jag kan hitta.
När jag nu kom in var jag lite frusen och trött. Det hade blivit dåligt väder och börjat blåsa mycket. Så jag tänkte att jag skulle göra upp en liten mys-eld i vedspisen som en tröst. Men det skulle jag ju inte gjort. När jag gjort upp elden började det ryka in som fasen. Antagligen för att det var ett väldigt lågtryck här, och så har jag inte eldat på ett tag. Jag kan inte beskriva den där känslan som jag får när det bara väller ut rök från vedspisen. Det känns så fruktansvärt. Det finns inget jag kan göra. Jag drar i spjället och försöker på alla vis, men det går liksom inte. Nu luktar hela mitt nystädade hus rök. Jag hade hängt upp tvätt på tork i köket också som jag måste tvätta om. USH!
Näää…nu känner jag bara för att ta täcket över huvudet och sova. Men det hjälper ju inte. Jag måste försöka vädra ut här så gott det går, och sedan försöka leta efter den där delen till vedklyven. Jag hoppas det fixar sig fort!
Såhär såg det ut där det hade smällt och “runnit” ur. Ser ut som en alien har fötts där inne.
När man ändå har otur lägger man till lite rök också.
Bränt och röklukt är något av det värsta jag vet. Kanske för att jag känt det så många gånger under min tid här haha.
Åh vad gulligt att så många blev så nyfikna på de goda nyheterna jag förut skrev att jag skulle berätta senare. Fast nu känner jag mig lite dum, för det är inte sådär spännande som det kanske lät. För mig är det en alldeles fantastisk god nyhet men jag kan tänka mig att det låter ganska trist för andra haha 🙂
Men i alla fall så hade jag ju sotarn här idag. Jag hade ringt själv och bokat en besiktning av kökspannan som sitter ihop med vedspisen. För länge sedan så fanns det ett värmesystem här, då var det ledningar dragna i huset med element och en panna i köket. Pannan står kvar, och det är många som frågat på bloggen “Men varför eldar du inte i pannan?”. Och det är ju tyvärr så att ledningarna och elementen togs bort någon gång när elen vart väldigt billig. Men jag har alltid funderat på om jag skulle kunna elda i pannan ÄNDÅ, trots att det inte är några ledningar dragna. Alltså bara för att kunna lägga i mer ved och på så sätt få mer strålningsvärme. Den lilla vedluckan jag eldar i är ju mer meningen att använda när man ska laga mat på spisen. Där får det plats högst två vedträn. Men i den här pannan får det plats massa fler! Så jag ville helt enkelt att någon skulle komma hit och besiktiga den här pannan så jag kunde ta reda på om det skulle funka att elda i den ändå.
Så nu är den besiktigad, och tydligen så ska jag nu kunna börja elda i pannan! Så nu kommer det bli lite enklare för mig med veden. Där får det plats större vedträn och elden kommer inte brinna ut så fort. Åhh…så glad jag är för detta! Synd att jag inte gjort det tidigare bara.
Men nu ska jag först ta bort en bit av mattan och en träskiva som ligger nära spisen, och sedan lägga dit kakel eller en plåtskiva, innan jag kan börja elda i pannan. Det ska jag försöka fixa så fort som möjligt. Jag har i alla fall börjat riva bort lite trädpanel runt pannan och klippa bort en bit av mattan redan.
Men ja, det var det här som var den goda nyheten haha. Jag tror det kommer förenkla mycket för mig när jag kan elda i pannan istället. Ska bli spännande att testa! 😀
Förbereder inför framtida eldning i pannan. Den vänstra delen är pannan och den högra delen är vedspisen. Lite svårt att se på bilden, men luckan som är precis vid mitt huvud är den luckan som jag nu kommer att kunna lägga i ved i och elda i. Det kommer göra susen tror jag! 😀
För några år sedan hittade jag en gammal polaroidkamera hemma hos min mormor och morfar. Jag blev jätteglad och gick till närmaste fotobutik för att köpa film. Då sa de att de hade slutat tillverka polaroidfilm. Vad tråkigt eller hur! På gamla filmer har jag sett hur folk fotar med polaroidkamera och jag tycker det ser så himla häftigt ut. Och roligt! Vilken känsla att fota med en sådan, och vad noga man skulle vara med motiven. Jag gillar formen på fotona och ja….hela grejen med polaroidbilder ger mig en märklig, bitterljuv känsla av nostalgi och romantik.
Kan jag i alla fall komma ganska nära det här med polaroidfoton med hjälp av att redigera lite i Photoshop. Tycker det var jätteroligt så nu har jag börjat göra massvis med foton till “polaroidbilder” 🙂
Vad tycker ni? Ser det inte lite sådär härligt gammeldags ut?
Kollage med “polaroidfoton”
Solen. Vad jag saknar den. Vad jag längtar efter solljus och värme, och varma vindar som tinar upp min frusna själ. Har nog aldrig längtat så starkt efter sol och värme som jag gör just nu. Vad skönt det känns att tänka på att vi kommer närmare solen för varje dag som går. För varje minut. Efter min tredje vargavinter här uppe så uppskattar jag solen och sommaren mer än någonsin. Att titta på bilder från sommaren ger lite energi såhär mitt i smällkalla vintern 🙂 (-26 grader ute just nu).
Hej igen!
Vad roligt att så många skrev om vilken månad som känns som den jobbigaste. Det verkar som november, januari och februari är tre månader som ligger längst ner på listan. Och jag kan inte annat än hålla med. Vintern är ju väldigt lång, kall och mörk och jag tycker vi gör det bra vi som bor här uppe i norden 🙂 Men å andra sidan så gör ju det att vi uppskattar våren och sommaren så mycket. Och vintern har ju sina fina sidor också.
Men just nu i november så känns det som vi har lång tid kvar av mörkret och kylan. Därför tittade jag på några videoklipp som jag spelade in i våras bara för att få lite vårkänsla 🙂 Det var bland annat några klipp från när jag höll på att “göra en bäck”. Det är så himla roligt när snön börjat smälta, och sedan knacka upp isen i “trummorna” under marken och göra så det blir värsta floden. Massvis med snö smälter bort då. Så det känns lite som man skyndar på våren.
Klippte ihop några av klippen så jag kunde visa er 🙂
Min hund Nanook är väldigt uttrycksfull. När han är jätteglad ser det ut som han ler, men det går heller inte att missa om Nanook är på dåligt humör. För det syns verkligen. Är han missnöjd med något så visar han det. Det är väldigt roligt och ibland har jag fångat hans dåliga humör på bild. Så nu tänkte jag visa en liten samling med bilder från Nanooks lite sämre dagar. Som vi alla har ibland 😉
Enjoy!
Haha. Det här måste ju vara den mest tragiska bilden jag har på Nanook.
Haha. Kan man se mer missnöjd ut?
“Låt mig vaaaa” haha
aahh
Superledsen
Och den här morgonen slår nog alla Nanooks sur-dagar. Han var verkligen pissed off. Varför vet jag inte 😀
Nawww
Och den här bilden på superspyan kommer vi ju aldrig glömma..
Ont i magen?
Stackare, livet är inte lätt 😀