Idag har jag varit ute och liat ängen tillsammas med min bror Isac. Det var första gången jag provade det och det tog ett tag innan man fick in tekniken. Men det var väldigt roligt men också väldigt tungt! Och det kändes nästan som om man var tillbaks till förr i tiden. Det var häftigt att tänka på hur min gammelmorfar en gång gått här med lie. På samma plats, samma äng. Bara väldigt många år emellan.
Filmade lite samtidigt så jag har gjort en liten videoblogg också! 🙂
Jag undrar vad Tage eldar för ved för att få så vacker rök?
Godkväll på er!
Tack så hemskt mycket för alla era tips på förra inlägget! Så fint av er att bry er så, och dela med er av olika tips för att undvik myggbett/lindra myggbett osv. Otroligt värdefullt att veta! Jag fick genomlida en natt till efter mitt inlägg, och denna natten var ganska jobbig också fast det var ändå mycket bättre än innan. Nu känns det äntligen som myggbetten börjat försvinna. Så skönt! Hädan efter ska jag skydda mig mycket mer när jag går ut i skogen. Jag får skylla mig själv lite som slängde av mig både byxor, strumpor och skor. Och konstigt nog märkte jag inte alls att jag blev biten. Jag var nog förtollad av allt det vackra. För det var en vääääldigt fin natt. Det var den där natten när jag sprang ut i pyjamas och fotade osv. Har inte visat alla bilder jag tog den natten än. Ska kolla igenom dom sen när jag har lite mer tid.
Idag har jag varit på marknad i Backe med mamma, Hannah och hennes mamma, och lille Noak. Det var riktigt mysigt. Älskar att gå runt på marknader. Det är alltid så go stämning. Vi åt pizza och jag köpte en sele åt Nanook, eftersom den förra hade gått sönder. Sedan har jag varit hos gammelmorbror Tage och ätit glass med hjortron. Så det har varit en riktigt bra söndag.
I kväll ska jag ta det lugnt och ha filmkväll med Michael. Perfekt avslut på veckan 🙂
Hoppas ni haft en bra helg!! KRAM på er <3
En bild från i fredags när jag och Nanook satt i bilen och väntade på att en skur skulle gå förbi 🙂
Och natten till idag satt jag vid den här elden. Mysigt som alltid. Att sitta vid en eld på natten och endast höra elden spraka och nattfåglarna sjunga….det är underbart. Så avslappnande.
Finisen
Alltså det är inte klokt vad myggbett jag fått! Jag trodde jag var ganska skyddad när jag varit ute så mycket i skogen den senaste veckan. Men oj…vad fel jag hade. Jag har utan tvekan fått någon slags myggbets-överdos. Har inte kunnat sova på två nätter, och igår natt var den värsta någonsin. Jag fick någon slags panik-attack av allt kliande. Har aldrig känt sådär förut.
Ja saken är den att jag HELT ärligt, utan att överdriva, har ca 200 myggbett på mina ben. Det är röda prickar precis överallt. Och säkert 20 stora myggbett på varje fot. Man kan tro att mina ben är värst, men det är fötterna som tog mest skada. Jag kan inte i ord beskriva hur fruktansvärt det kliar ibland. Ibland fylls hela benen och fötterna med pulserande blod som gör att det känns som de håller på att koka upp och sprängas i luften. Jag försöker av hela min själ att inte klia men ibland så tar kli-begäret över och det känns så SKÖNT att få klia men efter en liten stund övergår kliandet till något aggressivt tillstånd där jag inte längre kan kontrollera mig. Det kliar SÅ FRUKTANSVÄRT och gör så ont samtidigt att jag bara vill klia hål på varenda myggbett så giftet sprutar ut med blodet åt alla håll. Men skinnet på fötterna är så hårt att det inte går att klia sönder dem. Istället blir det stora, blodiga blåsor som svider och gör allt ännu värre. Åh kära nån, jag trodde aldrig myggor kunde få mig att bli så galen.
I natt när det var som värst fick jag frossa och bara låg i sängen och gnydde, och benen skakade av och till av konstiga reflexer som blev av att det kliade så hemskt. Jag gick tillslut upp och duschade fötterna för andra gången. Först i stekhett vatten. Jag liksom ville bränna sönder dem nästan. Sen tog jag blöta, kalla handdukar och virade runt fötterna. Jag gick och lade mig igen men kunde inte sova en blund så fruktansvärt ont och kli-igt det kändes. Gick upp igen och bara vandrade fram och tillbaks i köket med mina blöta handdukar. Tog en värktablett och hoppades att det skulle hjälpa. Sedan gick jag upp på övervåningen av någon anledning och satte mig i soffan där jag tillslut somnade av utmattning. Och då var klockan säkert redan 8 på morgonen.
När Michael vaknade kom han upp och undrade vart jag hade tagit vägen. Han bar ned mig till sängen igen så jag slapp gå, och bäddade ner mig. Och då hade äntligen den fruktansvärda känslan försvunnit och jag somnade gott en stund tills klockan var mitt på dagen.
Sitter nu här i soffan med mina fötter i något slags högläge på bordet och hoppas att inte samma “attack” skall komma i natt. För FY SJUTTON vad hemskt detta var. Jag låter säkert som världens gnälligaste och känsligaste som klagar över myggbett . Men jag har i alla fall lärt mig en läxa! Myggor kan med lätthet bita igenom byxor, även jeans. Och att springa barfota och utan byxor ute i skogen en sommarnatt för att ta “bra foton” är ingen bra ide! Några myggbett kan vara lite skönt att klia på sådär en sommarkväll, men över 200 myggbett är inte att rekommendera. Hur sjutton lyckades jag ens?
Och självklart måste jag be den djupaste av ursäkt till Västernorrlands Län. Jag vet att vi redan har nog med mygg, knott och svemygg. Det var verkligen inte min mening att donera så mycket blod till dessa små djävlar. Jag tar på mig hela ansvaret om att populationen runt Grundtjärns området nu ökat kraftigt. Jag ska bättra mig 🙂
Ja nu har jag fått skriva av mig lite om mina mygg-problem. Nu hoppas jag att denna natten blir lugnt så jag kan återgå till det normala igen 🙂
Önskar er en jättetrevlig helg! <3
En bild jag tog 06.20 i morse när jag vandrade runt i köket med blöta handdukar lindade runt fötterna.
Efter regnskurar och åska kom äntligen solen fram till kvällen. Vi begav oss iväg till skogs på en liten upptäcksfärd. Vi stannade extra länge på ett ställe med vackra blommor och mycket stenar. Ända tills solen gick ner. Det var så mysigt att se solnedgången mellan blommorna. Ofantligt mycket mygg, men med mygghatt gick det att klara sig undan ganska bra 🙂
Jag kunde inte sova i natt så istället sprang jag ut till skogen i pyjamasbyxor med kameraväskan och stativet och njöt av den dimmiga natten med ljudet av åskan långt, långt bort. Det är verkligen något alldeles magiskt med att vara ute i skogen på natten såhär. Jag kan inte riktigt förklara. Det ger mig en väldigt speciellt känsla. Oftast så är det som om jag glömmer allt annat, och hamnar i ett tillstånd då jag endast lever i nuet. Sådär som många ordspråk talar för, och så som jag oftast försöker känna och tänka men inte riktigt når fram till. Det blir inte helt äkta, för någonstans där bakom går tankarna ändå i ett, om oron för framtiden och det som skett. Men när jag är ute såhär, då känner jag en enorm frihet. På riktigt. Jag vet inte vad det är som gör det. Eller vad jag gör för att känna så. Det bara sker, och det känns alldeles fantastiskt. Sådana stunder som jag inser vad lite som behövs för att känna lycka, frihet och glädje för det man har. Man behöver påminnas om det ibland. Det är annars så lätt att krångla till det så mycket.
Är väldigt tacksam för i natt. Jag sov länge i morse, men det var det värt 🙂
Jag får inte nog av dessa vackra sommarkvällar och nätter. Har spenderat många kvällar framför en eld nere vid den spegelblanka sjön nu. Och jag njuter av det lika mycket varje gång. Önskar jag kunde ta med er dit så ni får känna av hur magiskt det är. Men försöker förmedla känslan så gott det går genom foton 🙂
