Kära ni
Tack för alla era fina och tänkvärda kommentarer på mitt förra inlägg. Det är en så härlig känsla att “vara tillbaks” och äntligen få tid att liksom öppna upp och uttrycka mig i bild och ord igen, och få dela med er och läsa om era egna tankar, erfarenheter och känslor.
Det är så givande.
Det har varit en så otroligt bra vecka. Både jag och Johan har liksom hittat rytmen igen och på riktigt börjat landa i allt nytt som skett under våren och sommaren. Det var längesedan jag kände mig såhär lugn och tillfreds.
Som pricken över i:et skickade Sandra (Bröllopsfotografen som fotade vårt bröllop) alla bilder till oss från bröllopet OCH en helt magisk film en här veckan.
Jag visste att hon filmade lite under bröllopet, men jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig att hon med det materialet skulle skapa en sån vacker film och fånga hela dagens magi i några minuter. Som vi grät när vi såg den första gången. Vi är så otroligt tacksamma för detta.
Jag la nyss ut den på YouTube, och nu vill jag såklart dela den med er.
Några vackra glimtar ur en av de finaste dagar i vårt liv. Tack Sandra för att du så vackert fångade vår dag.
Det känns så fint att kunna titta på den här varje år när vi firar vår bröllopsdag, och minnas känslan.
Och vi ska göra en bok med alla bilder som Sandra tagit så att man ibland kan ta fram den och sitta och bläddra i. Snacka om lyckopiller.
Vill ni se mer av vad Sandra Hila gör eller bara skicka henne lite kärlek för filmen och alla bilderna hon tagit så hittar ni henne på Instagram, Facebook och på hennes hemsida.
En av stunderna minns både jag och Johan som särskilt starkt. Det var efter vigseln och fikat och vi skulle ställa upp oss allihopa framför ladan för att ta en stor gruppbild.
Jag minns så starkt hur rörd jag blev när jag såg hela vår älskade familj och nära och kära stå där uppradade i solskenet. Det är så väldigt sällan man ser alla samlade sådär. Och alla var så fina och vackra. Och med stora leenden och glittrande ögon.
Det var som om alla lyste. Och jag fick återigen en sådan där märklig känsla av att “är jag död nu? Har jag kommit till himlen?”
Och det var så fint, för efter bröllopet så berättade jag det för Johan. Och han hade känt precis likadant.
Jag känner fortfarande en sådan där överväldigande tacksamhet när jag tänker tillbaks på bröllopet. Det var alla runt omkring som gjorde att dagen blev så vacker på alla sätt och vis. Så att jag och Johan bara fullt ut kunde njuta av slappna av och ta in allt med alla våra sinnen.
Johan gjorde min ring, och jag gjorde Johans ring. Det känns så fint att få bära ringar som vi själva gjort till varandra.
Världens bästa Tage ♥
Så mycket glädjetårar och skratt på en och samma dag!
När jag tänker tillbaks på middagen i ladan så har jag inget minne alls av att jag ens åt någon mat? Jag bara minns allt annat vackert och underbart som skedde under middagen. Musik, tal och roliga berättelser.
Våra vänner Åsa och Arvid hade skrivit en lång, fantastisk låt om min och Johans “historia” och medan vi var borta med Sandra under dagen för att fota, så hade de alla övat in den och sjöng den sedan för oss efter middagen. Så jäkla underbart! <3
Barndomsvännerna Patrik och Johan ♥
När mörkret föll tändes brasan, där vi sedan spenderade resten av kvällen och natten.
Vilken fantastisk dag vi hade. Ett minne för livet. Tack alla som var där och förgyllde den. Och tack allihopa för alla gratulationer och lycko-önskningar ♥
Önskar er alla en underbar helg!
KRAM!
