Den här dagen, 10 augusti, för exakt ett år sedan så befann jag mig någonstans mellan Sälka och Alesjaure högt upp i norra Sverige, med en ryggsäck, ömma fötter och omgiven av vackra fjäll. Jag vandrade den 110 km långa vandringen “Fjällräven Classic” som går mellan Nikkaluokta och Abisko. Just nu pågår ju årets vandring och jag blir lite nostalgisk och önskar att jag var där, samtidigt som jag nästan upplever allt igen när jag tittar på filmerna och bilderna. Det var några väldigt tuffa och slitsamma dagar med 3 mils vandring varje dag. Att jag blev sjuk i hosta och knappt sov något om nätterna gjorde det hela ännu jobbigare. Men ändå är det alla fantastiska upplevelser och vyer som jag minns starkast. Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag tänker tillbaks på dagarna ute på vandringsleden.

Det blev en lite speciell vandring eftersom vi samtidigt filmades för Fjällräven. Jag gick tillsammans med Angeliqa som driver Vandringsbloggen, och Johan som driver Nordic Bushcraft. Och själva “filmteamet” var Nils från Fjällräven och en kille som heter Rikard som var kameraman. Så vi vandrade som vanligt men hade lite film-pauser när vi intervjuades om vandringen, och sedan lades filmerna upp på Fjällrävens hemsida. Det blev en liten film för varje dag, som jag samlade i ett blogginlägg efteråt som ni kan se HÄR om ni vill.

Även om vi ibland hade svårt att koncentrera oss under intervjuerna och fnissade och vi fick ta om det tusen gånger så är det nu i efterhand så sjukt kul att få titta på dom och minnas. Samtidigt så visar det så lite av vandringen och allt vi upplevde. Det är ju omöjligt att få med allt i små korta filmklipp. Det är som när man gör en film av en bok. Det känns som minst hälften av all känsla försvinner eftersom man upplevt så mycket mer än det som går att fånga på kort eller film.

Underbara vandringsvänner! Angeliqa, Rikard, Johan och Nils.

Från högsta punkten på Kungsleden. Tjäktja.

Jag hade med mig min lilla kamera under vandringen och filmade en hel del jag med. När jag kom hem så klippte jag ihop allt material som tillslut blev till en ganska lång film. En halvtimmes lång film! Jag är enormt glad att jag filmade såpass mycket under vandringen för jag känner verkligen att den återger väldigt mycket känslor och upplevelser. Både det positiva och det negativa. Både skratt från roliga stunder när vi stannade och åt i solen och till gråt och klagan över svullna fötter mot målgången. Det var jättelängesedan jag tittade på den nu, så jag ska faktiskt göra det ikväll så jag får uppleva vandringen en gång till. Den har blivit visad mycket på youtube och det är den första filmen som kommer upp om man söker på Fjällräven Classic. Den har fått snart 20 000 visningar och jag får kommentarer och mail angående filmen nästan varje dag, både från svenskar och också många från andra länder som tittat på den och tyckt om den trots att de inte ens förstått vad vi sa. Det känns väldigt roligt!

Så om ni inte har sett den och har tid över och vill “uppleva” den 11 mil långa vandringen från mitt perspektiv så rekommenderar jag att titta på den. Ni som har vandrat mycket känner nog igen en hel del av känslorna från en lång vandring. Jag längtar verkligen till nästa gång jag åker upp och vandrar i fjällen. Det är något alldeles speciellt. Och det känns som jag vill göra lite revansch eftersom jag var så sjuk sist. Jag får se om jag hinner iväg något i år. Det vore fantastiskt ♥

Jaja, nu ska jag sluta babbla. Här är kommer den! 🙂