Då och nu

Posted on 25 november, 2014 by Jonna

Jag har svårt att förstå att jag har bott här i Grundtjärn i över fyra år nu. Samtidigt som det känns som en evighet sedan jag bodde i Göteborg. Fyra år här har känts som ett helt liv. Men också som ett ögonblick.

Livet i sig har egentligen inte förändrats så mycket under fyra år. Men jag har fått varit med om väldigt mycket. Har mycket nya erfarenheter och har lärt mig väldigt mycket om mig själv. Och om livet. Fått vara med om de mest magiska naturupplevelser som för alltid kommer finnas kvar i mig.
Men just hur vardagen ser ut så är det inte sådana där enorma skillnader. Det har tagit väldigt lång tid för vissa bitar att falla på plats. Jag känner nog att jag under åren här hela tiden har strävat efter att uppnå saker som jag innan jag flyttade hit redan hade. Väntat, längtat, hoppats på att saker ska ordna sig. Och det har det gjort. En efter en. Varje litet mål som uppfyllts har varit underbart. Det tog mig fyra vintrar innan jag bytte ut vedspisen mot ett värmesystem. Det här är första riktiga vintern som jag kommer kunna elda i pannan och ha varmt i alla rum. Det uppskattar jag så enormt mycket. Finns inga ord som förklarar hur stor skillnad ett varmt hem kan göra.

Så det har verkligen tagit mig de här åren för att komma dit jag är idag. Nu har jag ett bekvämt hem och bor på en av de vackraste platser jag vet. Det känns fint 🙂

25 november 2010! För fyra år sedan. Min allra första vinter i Grundtjärn.

Fyra år senare 🙂

Nanook var en liten söt tjockis-valp.

Sedan dess har han varit min trogne följeslagare i vårt och torrt. Min älskade lilla skogshuligan.

Sjungande is

Posted on 23 november, 2014 by Jonna

Nu är det den där underbara tiden när isen lägger sig på sjön. Under kalla nätter och dagar sjunger isen med de mest märkliga ljud. Som tagna ur en sience fiction film. Varje år har jag spenderat timmar nere vid isen för att lyssna på isens sång. Och det blir inget undantag i år.
Igår hörde jag att isen hade börjat ge ifrån sig ljud så jag gick ner till sjön för att lyssna. Kan aldrig sluta förundras över dessa vackra, märkliga ljud.

Lyssnar på isens sång.

Kameran fångade upp en hel del ljud igår. Lyssna gärna med hörlurar eller bra högtalare så hör ni ljuden tydligare 🙂

Solstund

Posted on 22 november, 2014 by Jonna

Idag kom solen fram. Kanske för första gången på hela november. Det var som att kliva in i en annan värld. Allt blev så vackert igen. Vad jag behövde de där soltimmarna idag. Det gjorde väldigt gott.

Festlig fredagnatt

Posted on 22 november, 2014 by Jonna

Innan midnatt gick jag ut och tände en maschall utanför huset. Det var en så vacker och lugn fredagkväll. Alldeles vindstilla och små snöflingor som virvlade runt i luften. Så jag ville sitta ute en stund och bara njuta av kvällen och natten. Det kändes så festligt på något vis. Marschaller förknippar jag med fest. Så jag passade på att fira lite. Att det är fredag. Och allt annat underbart i livet som är värt att fira.

Fredag

Posted on 21 november, 2014 by Jonna

Hej på er finisar!

Nu är det fredag och jag inser att det varit väldigt glest mellan blogginläggen i veckan. Det har varit mycket annat runt omkring och sedan så är dagarna så korta så jag hinner mycket mindre. Varje dag när jag känt för att gå ut och fota, bära in ved eller göra något annat, då är det redan kolsvart ute. Och då blir allt så jobbigt (speciellt nu då jag saknar batterier till pannlampa). I förrgår kväll var jag ute och gick med en lykta istället. Det var väldigt svagt ljus men otroligt stämningsfullt 🙂

Jag ska strax sätta mig och jobba i verkstaden med smycken som ska göras inför nästa öppning i galleriet ( 6 december). Det är verkligen mycket som ska göras och jag vet inte hur vi ska hinna. Jag vill ju upp med webshopen också innan jul! Men som det känns nu så kommer det vara fullt upp att bara tillverka för galleriet. Men jag ska jobba på bäst jag kan och försöka hinna med allt jag vill.

Förresten, i går sändes avsnitt 5 av Mitt i naturen, och som vanligt eftersnackar jag med Markus Torgeby på podden efter varje program. Så ni kan lyssna här nedan om in vill!
Jag brukar ju själv inte lyssna då jag tycker det är så jobbigt att höra mig själv. Men jag lyssnade lite nu och skrattade åt min dialekt som jag har på det här poddavsnittet! Jag ändrar lätt dialekt efter vem jag pratar med. Markus är ju en äkta göteborgare och jag tycker väl att jag ändrar till mer göteborska när jag pratar med honom, men när jag lyssnade nu så tyckte jag att det stundvis lät som jag pratade någon form av östgötska. Typ från Linköping, eller Norrköping. Något sådant. Haha. Jag vet inte vad min “äkta” dialekt är. Det är en salig blandning av allt. Och den ändrar sig ständigt efter vem jag pratar med.

Önskar er en riktigt härlig fredag och en trevlig helg! ♥ Kram!

Korta dagar, långa kvällar och mörka nätter

Posted on 19 november, 2014 by Jonna

Nu märks det verkligen att vi är i november. Dagarna är korta och trots att det är ljust ute är det inte tillräckligt ljust, då jag ändå måste ha lampor tända inomhus under dagen. I hallen är det rentav mörkt om ingen lampa tänds.

Ja, den här tiden tycker jag är ganska tung. Speciellt om det är mulet under lång tid som det har varit nu, och ingen snö. En liten gnutta sol kan göra så mycket.
Men samtidigt så tycker jag om den här tiden också, på ett speciellt sätt. Det är ett sådant kontrast mot juni månad. Och jag gillar kontrast.

November blir lättare att handskas med om jag inte gör motstånd, har jag kommit på. Det är definitivt en månad då jag känner mig mindre produktiv, mindre kreativ, mindre positiv, och lite lugnare. Stillare. Och istället för att försöka få igång mig själv så inser jag att det blir bättre om jag bara låter november få vara november. Och låta mig själv sakta ner tempot lite. Följa med i naturens rytm, istället för att försöka gå emot den.

Ljusare tider väntar. Men medan vi är här, i höstmörkrets årstid med vintern på ingående, så ska jag försöka göra det bästa av det.

Vad tycker ni om den är årstiden? Hur påverkas ni av de korta ljustimmarna?

Lamporna är tända inomhus hela dagen. Det är ju tur att vi lever nu, när det finns elektricitet. Kan bara föreställa mig hur det var under höst och vintermånaderna för länge, länge sedan när bara stearinljus och fotogenlampor fanns.