Eftersnack-trailer

Nu finns en liten trailer på “Mitt i naturen eftersnack med Jonna och Markus” på SVT’s hemsida. Närmare bestämt HÄR om ni vill lyssna. Det känns lite nervöst och spännande på samma gång. Alltid lika otäckt att höra sin egen röst dock. Det är bland det värsta jag vet haha. Tycker jag låter så himla konstig och säger knäppa saker (speciellt när jag är nervös), men det verkar ju som de flesta känner likadant när det gäller att höra sig själv inspelad.

Lyssnar aldrig på något radioprogram eller annat där jag själv varit med. Och det här blir inget undantag. Men ni får hemskt gärna lyssna såklart! 😉 Och vill ni lyssna på eftersnacket efter programmen (som har seriestart på torsdag) är det denna länken ni ska hålla koll på 🙂

Jag och Markus Torgeby som leder eftersnacket! Markus är en annan go göteborgare som bodde 4 år i en kåta i skogen. Vi har lite gemensamt där, att vi båda flyttade vid 21 års ålder för att leva nära naturen. Väldigt roligt att prata med någon som kände/känner likadant för naturen.  Foto: SVT

Jag och Markus Torgeby som leder eftersnacket! Markus är en annan go göteborgare som bodde 4 år i en kåta i skogen. Vi har lite gemensamt där, att vi båda flyttade vid 21 års ålder för att leva nära naturen. Väldigt roligt att prata med någon som kände/känner likadant för naturen.
Foto: SVT

Foto: SVT

Foto: SVT

Inför nästa helg

Helgen har ägnats åt förberedelser inför nästa helg då vi ska ha öppet i galleriet. Har känt mig väldigt stressad denna vecka då det varit så mycket olika saker samtidigt. Italienresan kunde nog inte hamnat på ett sämre datum. Men det var helt underbart och behövdes som en paus mitt i allt. Nu känns det som jag äntligen fått lite koll på allt igen. Jag fick mycket gjort nu under helgen så det känns riktigt skönt. Nu är jag “back on track”. Det ska bli SÅ roligt nästa helg. Som jag längtat efter att få öppna upp galleriet och visa upp våra kreationer.

Egentligen är nog november den sämsta månad att öppna upp galleriet för första gången. Det är ju verkligen en väldigt stilla månad på något sätt. Man orkar inte göra så mycket. Allting ligger i vila inför vintern och det händer inte så mycket roligt. Det är i alla fall min tolkning av november. Men jag har inga höga förväntningar och jag känner att det bara kommer kännas så SKÖNT att vi äntligen öppnat upp det. Då kommer det bli lättare att planera in nästa öppningsdatum. Att bara komma igång med det hela känns som mitt mål för denna helg. Sen kommer det självklart kännas alldeles tokroligt att träffa lite folk som bor i närheten och har möjlighet att komma. Eller dem som har ork att ta sig ända till Grundtjärn 😉
Kommer ni? 🙂

FIxar och donar i galleriet. Ändrar om lite för att få plats med allt!

FIxar och donar i galleriet. Ändrar om lite för att få plats med allt!

Sådär ja! Den där trädlådan hittade jag ute i ladan. Sedan målade jag den i vattnig vitfärg. Målade även en vacker kvist som jag hittade ute på en myr och sedan satte jag fast en ljusslinga på den och satte fast den i lådan. Blev en riktigt mysig effekt. Kommer hänga smycken där :)

Sådär ja! Den där trädlådan hittade jag ute i ladan. Sedan målade jag den i vattnig vitfärg. Målade även en vacker kvist som jag hittade ute på en myr och sedan satte jag fast en ljusslinga på den och satte fast den i lådan. Blev en riktigt mysig effekt. Kommer hänga smycken där 🙂

Inbjudningen som jag delat på facebook. Måste ju ladda upp den här också! :)

Inbjudningen som jag delat på facebook. Måste ju ladda upp den här också! 🙂

Mitt i naturen eftersnack

I fredags var jag iväg på ett spännande jobb. Något helt nytt som jag aldrig förut gjort.
Nämligen inspelning av “Mitt i naturen-eftersnack“. Ni vet programmet, Mitt i naturen som går på SVT? Det kommer sändas nu i slutet av oktober igen och nytt för i år är att det efter varje avsnitt kommer sändas en podd på webben med lite eftersnack kring programmets avsnitt. Det är jag och Markus Torgeby som håller i eftersnacket.

I fredags träffades vi och tre personer från SVT i en mysig stuga i Gideå utanför Örnsköldsvik. Där skulle vi spela in vårt första program. Tycker det var härligt att vi faktiskt valde en plats i naturen att spela in på istället för att göra det i en studio. Det blir mycket mer känsla då!
Det här är något helt nytt för mig, så det var såklart lite nervöst och spännande. Jag tror första podden “Lär känna Jonna och Markus” kommer sändas redan nästa vecka.

Några bilder från dagen!

Jag och Markus Torgeby under podd-inspelningen.

Jag och Markus Torgeby under podd-inspelningen.

I den här mysiga stugan höll vi till.

I den här mysiga stugan höll vi till.

Teknik-fix

Teknik-fix

Det blev en lång men mysig och rolig dag!

Det blev en lång men mysig och rolig dag!

En oktoberdag

Det blåser och snöar utanför. Det är ruggit och kallt så varken jag, hunden eller katten har lust att gå ut idag. Har spenderat största delen av dagen inne, förutom när jag varit ute och hämtat in lite ved. Elden sprakar och det känns riktigt mysigt att få sitta här inne och se snöflingorna dala ner i racerfart. Undrar om vintern kommer nu redan?

Hämtar in lite ved! Det behövs nu.

Hämtar in lite ved! Det behövs nu.

102303 102304

Här sitter jag inne  och förbereder mig för ett spännande och roligt jobb som väntar i morgon. Berättar mer om det i morgon när jag har lite bilder att visa.

Här sitter jag inne och förbereder mig för ett spännande och roligt jobb som väntar i morgon. Berättar mer om det i morgon när jag har lite bilder att visa.

Sovande sötnos

Sovande sötnos

102307102308

Bilder från Dolomiterna

Nu kommer det lite bilder och berättande från min resa till norra Italien. Jag kom dit på lördag eftermiddag och åkte hem på måndag. Så det vart kort och intensivt, men väldigt roligt!

Jag blev bjuden till eventet av företaget Gore-tex som ska lansera en vandrings-sko nästa år. Så vi var ett helt gäng med bloggare från olika delar av världen som möttes upp på IMS-eventet i Brixen. Hela grejen handlade alltså om att vi skulle komma dit och få lyssna på en föreläsning om den här nya skon och teknologin bakom den, sedan prova dem och vandra uppe i bergen. Utöver det fick vi ta del av några andra spännande föreläsningar.

Självklart var vandringen det bästa av allt på hela resan. Vi åkte först upp med en linbana och sedan vandrade vi i ca 2 timmar upp till en topp, för att sedan vandra nedåt en annan väg. Det var så vackert där uppe! Bergen var så mäktiga och storslagna. Överallt var vi omgivna av berg. Vi hade väldigt tur med vädret. Det var klart så man kunde se miltals över bergen. Och det var varmt och skönt! Det hade jag verkligen inte väntat mig, då jag packat med mig både vinterjacka och täckbyxor, mössa, vantar och underställ.

Jag hade också väntat mig att det skulle bli en väldigt tuff vandring, men den var bara bekväm och mysig. Vi lunkade på i egen takt uppför bergen och när vi nådde toppen blev vi bjuden på middag. En alldeles lagom och härlig vandring som passade mig helt perfekt nu. Jag kunde helt och hållet njuta av att befinna mig på en av jordens vackraste platser. Jag njöt av värmen och solen, för när jag lämnade Grundtjärn var det -10 och snöflingor i luften.

Under dagarna lärde vi känna många härliga människor. Jag fick några riktigt fina vänner i bloggarna från England, som hette Leanne och Shaun. Jag spenderade den mesta tiden tillsammans med dem och vi hade väldigt roligt ihop!

Det var utan tvekan en underbar helg som gav mig lite extra energi såhär i mörka och kalla oktober. En minisemester. Jag vill absolut återkomma till Dolomiterna för att vandra under längre tid. Det var ju så obeskrivligt vackert!

Nu kommer några bilder från resan! 🙂

När jag kom fram till Brixen och platsen där eventet skulle hålla till fick vi gå på en föreläsning av Gore Tex.

När jag kom fram till Brixen och platsen där eventet skulle hålla till fick vi gå på en föreläsning av Gore Tex.

Sedan var det skoprovning :)

Sedan var det skoprovning 🙂

Och middag! Här är Leanne, Angeliqa och Shaun :)

Och middag! Här är Leanne, Angeliqa och Shaun 🙂

Nästa dag var det dags för vandring. Först blev det lite snack med de två aplinisterna Peter Habeler och Herve Bermasse som skulle följa med på vandringen. Jag hade ingen aning om vilka dessa två var men kring dessa trakter var de väldigt välkända. Tyvärr var det mesta pratet på italienska och tyska så jag förstod inte så mycket av vad dem sa.

Nästa dag var det dags för vandring. Först blev det lite snack med de två aplinisterna Peter Habeler och Herve Bermasse som skulle följa med på vandringen. Jag hade ingen aning om vilka dessa två var men kring dessa trakter var de väldigt välkända. Tyvärr var det mesta pratet på italienska och tyska så jag förstod inte så mycket av vad dem sa.

Linbana upp till bergen!

Linbana upp till bergen!

Peppade och glada inför vandringen! :)

Peppade och glada inför vandringen! 🙂

Skorna redo att testas.

Skorna redo att testas.

Såhär var utsikten när vi klev ut från linbanan. Alldeles fantastiskt! Som att befinna sig uppe i himmelen :)

Såhär var utsikten när vi klev ut från linbanan. Alldeles fantastiskt! Som att befinna sig uppe i himmelen 🙂

dol11

Så vackra berg!

Så vackra berg!

Några stenskapelser. Om jag hade haft tid skulle jag gjort några jag med :)

Några stenskapelser. Om jag hade haft tid skulle jag gjort några jag med 🙂

Under vandringen lärde jag känna två snälla spanjorer. Vi pratade om pilgrimsvandringen Santiago de Compostela och de gav mig lite tips.

Under vandringen lärde jag känna två snälla spanjorer. Vi pratade om pilgrimsvandringen Santiago de Compostela och de gav mig lite tips.

dol17dol19

Kände mig så himla lycklig att få vara där. Just då. Så fint!

Kände mig så himla lycklig att få vara där. Just då. Så fint!

Uppe på en hög topp fanns en liten restaurang! Här stannade vi och åt.

Uppe på en hög topp fanns en liten restaurang! Här stannade vi och åt.

Vi fick typisk Österikisk mat under dagarna där. Det ligger ju på gränsen mellan Italien och Österike och det kändes verkligen som att vara i två länder samtidigt. Jag var inte helt förtjust i maten om jag ska vara ärlig. Väldigt "enkel" mat. Mycket korv och sådant. Det var gott men liksom inte sådär wow :)

Vi fick typisk Österikisk mat under dagarna där. Det ligger ju på gränsen mellan Italien och Österike och det kändes verkligen som att vara i två länder samtidigt. Jag var inte helt förtjust i maten om jag ska vara ärlig. Väldigt “enkel” mat. Mycket korv och sådant. Det var gott men liksom inte sådär wow 🙂

Sedan fortsatte vandringen nedåt bergen.

Sedan fortsatte vandringen nedåt bergen.

:)

🙂

<3

<3

Jag hittade många vackra stenar under vandringen. Jag fyllde väskan med så många jag kunde.

Jag hittade många vackra stenar under vandringen. Jag fyllde väskan med så många jag kunde.

Sedan kom vi till en annan restaurang med massor av folk. Där fick vi mat igen! Så otroligt lättsamt och skönt. Inte som när jag vandrade Fjällräven Classic i augusti och åt frystorkad mat efter flera mils tung vandring. Det här var rena lyxen verkligen! :)

Sedan kom vi till en annan restaurang med massor av folk. Där fick vi mat igen! Så otroligt lättsamt och skönt. Inte som när jag vandrade Fjällräven Classic i augusti och åt frystorkad mat efter flera mils tung vandring. Det här var rena lyxen verkligen! 🙂

Paus :) Med den vackraste utsikt.

Paus 🙂 Med den vackraste utsikt.

Skorna funkade bra hittills. De andades och höll fötterna torra precis som de lovades. Men de är gjorda för lätt terräng. Den är ju utformad mer som en joggingsko än en vandringskänga. För lätta vandringar är den perfekt!

Skorna funkade bra hittills. De andades och höll fötterna torra precis som de lovades. Men de är gjorda för lätt terräng. Den är ju utformad mer som en joggingsko än en vandringskänga. För lätta vandringar är den perfekt!

Vi fick några timmar att göra vad vi vill, så jag, Angeliqa, Shaun och Leanne fortsatte att vandra uppåt i bergen. Det var riktigt roligt :)

Vi fick några timmar att göra vad vi vill, så jag, Angeliqa, Shaun och Leanne fortsatte att vandra uppåt i bergen. Det var riktigt roligt 🙂

:)

🙂

dol32

När vi kom ner igen gick ställde jag mig i en fontän för att prova om skorna verkligen var vattentäta. Jajamen, de var dem!

När vi kom ner igen gick ställde jag mig i en fontän för att prova om skorna verkligen var vattentäta. Jajamen, de var dem!

På hotellet, en aning solbränd och redo för sista middagen med gruppen och föreläsning.

På hotellet, en aning solbränd och redo för sista middagen med gruppen och föreläsning.

Men den sista middagen blev den minst goda. Menyn var helt och hållet på tyska och italienska så man fick alltid gissa sig fram till vad man beställde. Jag trodde att jag hade beställt en tallrik med massa olika smårätter som jag såg någon annan åt. Men istället blev det en tallrik med BARA skinka. Jag åt tre skinkbitar sedan vart jag less :)

Men den sista middagen blev den minst goda. Menyn var helt och hållet på tyska och italienska så man fick alltid gissa sig fram till vad man beställde. Jag trodde att jag hade beställt en tallrik med massa olika smårätter som jag såg någon annan åt. Men istället blev det en tallrik med BARA skinka. Jag åt tre skinkbitar sedan vart jag less 🙂

Men middagen blev ändå bra eftersom det var en sådant trevligt och roligt gäng! :)

Men middagen blev ändå bra eftersom det var en sådant trevligt och roligt gäng! 🙂

Sedan var det föreläsning med bland annat den här tuffa kvinnan vid namn Steph Davis som hoppar från höga berg och flyger i en "flygdräkt". Såg otroligt farligt ut, men helt underbart. Vilken frihetskänsla det måste vara. Men hon förlorade sin man när de flög för några år sedan. Då hade jag svårt att hålla tårarna tillbaks. Otroligt fin, inspirerande och stark föreläsning.

Sedan var det föreläsning med bland annat den här tuffa kvinnan vid namn Steph Davis som hoppar från höga berg och flyger i en “flygdräkt”. Såg otroligt farligt ut, men helt underbart. Vilken frihetskänsla det måste vara. Men hon förlorade sin man när de flög för några år sedan. Då hade jag svårt att hålla tårarna tillbaks. Otroligt fin, inspirerande och stark föreläsning.

Nästa morgon var det dags att åka hem. Vi var ett gäng som samåkte till flygplatsen :)

Nästa morgon var det dags att åka hem. Vi var ett gäng som samåkte till flygplatsen 🙂

Mitt och Angeliqas flyg gick inte förrän på eftermiddagen, och samma sak gällde för de två fransmännen. Så vi fyra begav oss ut på stan i Innsbruck i några timmar istället. Är SÅ glad att jag fick den "extra" tiden. Himla mysigt att se lite av staden och dricka kaffe på ett mysigt cafe.

Mitt och Angeliqas flyg gick inte förrän på eftermiddagen, och samma sak gällde för de två fransmännen. Så vi fyra begav oss ut på stan i Innsbruck i några timmar istället. Är SÅ glad att jag fick den “extra” tiden. Himla mysigt att se lite av staden och dricka kaffe på ett mysigt cafe.

Vacker stad med bergen i bakgrunden.

Vacker stad med bergen i bakgrunden.

Hemma efter Italienresan

Nu är jag hemma igen efter några underbara dagar i norra Italien. Det har varit intensivt men alldeles fantastiskt roligt. Dolomiterna var något av det vackraste jag upplevt och det känns så härligt att få komma hem med något så fint i bagaget.

På grund av dåliga flygtider tog det två långa resdagar för mig att komma hem och det känns som jag spenderat en evighet på flyg, flygplatser, tåg och bussar. Så nu är jag sådär riktigt res-trött. Ska bli skönt att få gå och lägga mig nu!

Har massor med bilder från dagarna i Italien som jag ska visa er i morgon! Kram ♥

I förrgår befann jag mig här, vid Dolomiterna <3 Är tacksam att jag fått uppleva det. Såååå underbart vackert!

I förrgår befann jag mig här, vid Dolomiterna

Italien nästa

Väskorna är packade, och nu väntar en spännande helg. Tidigt i morgonbitti åker jag med bussen mot Stockholm. Där ska jag tillsammans med mamma och pappa hälsa på min storebror Isac, hans fru Hannah, min brorsson Noak OCH deras nyfödda lilla tös. I september blev jag faster igen! Och nu ska jag äntligen få träffa henne för första gången. Längtar så ♥

Jag sover hos dem en natt för att sedan bege mig mot Arlanda där jag kommer åka med ett plan till Italien! Jag har blivit bjuden till ett stort vandrings-event i Italien. Kiku International Mountain Summit, som är ett event där flera tusen vandringsentusiaster kommer mötas upp. Det hela håller till i norra Italien, i Brixen. En av dagarna ska vi vandra i Dolmiterna som är en del av Alperna, tillsammans med två legendariska bergsklättrare vid namn Peter Habeler och Herve Barmasse. Har tittat runt på lite bilder från platserna som jag ska till och det ser så otroligt vackert ut! Så mäktigt med bergskedjorna som sträcker sig över landskapen. Har alltid drömt om att få se dessa platser i verkligheten.

Det känns så spännande och roligt att jag ska få åka iväg på den här lilla resan. Dessutom ska jag resa tillsammans med Angeliqa Mejstedt som driver Vandringsbloggen och som jag gick tillsammans med på Fjällräven Classic i augusti. Vi delade tält och hon sov tålmodigt medan jag hostade i tältet hela nätterna. Hon hade med sig flera kilo godis och kakor som vi andra fick äta upp. Och mot slutet av den 11 mil långa vandringen grät vi lite tillsammans av smärtan i fötterna. Så det ska bli riktigt kul att träffas igen och åka på den här resan med henne!

Kommer tillbaks till Sverige igen på måndag, så det blir en lagom liten resa.
Åh vad jag behövde det här nu! 😀

Väskorna packade

Väskorna packade

Ett steg framåt

Det har hänt något fantastiskt här i Grundtjärn. Vi har fått tillgång till bra mobiltäckning och snabbt internet! 4G till och med! I somras upptäckte vi plötsligt en telefonmast på en höjd en bit bort i skogen som vi aldrig sett förut. Vi åkte dit för att titta en tidig vårkväll, men då var den fortfarande under uppbyggnad. Nyfikna som vi Grundtjärnsbor var läste vi en text på en låda där det stod “Mastmaterial Grundtjärn, Tele2-Telenor“. Jag vågade inte riktigt tro att det var sant. Höll dom verkligen på att bygga en mast så vi skulle få telefontäckning? Och kanske till och med internet? Jajamen! I augusti var masten klar och plötsligt hade vi tillgång till 4g, i lilla Grundtjärn!

I fyra år har jag suttit och surfat på internet i en hastighet på 0.5 mbit/sek. Och uppladdningshastigheten ska vi inte ens tala om. Att ladda upp några bilder på bloggen tog mig ofta MINST en halvtimma. Och skulle jag ladda upp en videoblogg var jag tvungen att göra det över natten. “Varför laddar du aldrig upp dina videor i bra kvalitet?” fick jag ofta som fråga. Svar: Därför att om jag laddade upp dem i HD skulle det ta 45 år, 27 dygn och 18 minuter. Och skulle jag skicka stora filer, som t.ex stora bilder till företag eller tidningar så kunde de ta en hel dag innan alla var uppladdade.
Med andra ord, att driva en blogg i Grundtjärn har av och till varit riktigt frustrerande och tidskrävande.

Jag har ändå vant mig vid att inte kunna titta på Youtube, filmer osv. Det laddar alldeles för mycket och slutar oftast i att man blir irriterad. En stor del av internet har jag liksom inte kunnat utnyttja alls.

Och telefontäckningen här har varit ännu värre. Jag har en plats i mitt hus där jag har täckning, om det inte regnar eller är väldigt mulet så klart. I köksfönstret. Fett-avtryck från min näsa och panna täcker nästan hela mitt köksfönster för det mesta. Det räcker nämligen inte att stå VID fönstret. Man måste trycka sig upp mot fönstret. Att stå där och snacka i telefon gör att jag helst inte pratar i telefon överhuvudtaget. Riktigt viktiga samtal måste jag alltid ta ute på ängen. Då går jag där med telefonen i skyn för att leta upp en bra plats där det i alla fall är “en plupp av fem”, om ni förstår.
Att jag är svår att nå har blivit en del av min personlighet. Man ringer inte mig om man vill nå mig. Så är det bara.

Men så hände ju det som jag aldrig vågade tro skulle hända. En mast sattes upp här i skogen och nu har vi tillgång till snabbt internet och telefontäckning. Det var på tiden!
I början av oktober skaffade jag den nya tele2-routern. Jag köpte så jag har hastigheten 20 mbit/sekund, och 30 GB surfmängd i månaden. Kunde tyvärr inte fixa bra telefontäckning än då jag har Telia (som var det enda som funkade innan masten sattes upp) och är bunden i ett år till innan jag kan byta till Tele 2. Men det är bara att hålla ut.

Men ÅHH! Ni anar inte känslan när jag satte igång mitt nya internet och plötsligt fick uppleva internet i en helt ny dimension. De senaste två veckorna har det varit alldeles underbart att vara ute på nätet. Att blogga går superfort! En bild laddas upp på en sekund istället för flera minuter. Jag kan ladda upp videobloggar på några minuter och titta på Youtube, serier och ja ALLT. Det har verkligen varit så underbart fantastiskt.

Nu har halva månaden gått och i morse när jag skulle kolla mailen så hade jag plötsligt inget internet längre. “Du har uppnått din begränsade surfmängd. Klicka här för att köpa mer“. Haha. VA?! Förut hade jag 25 GB och hade aldrig några problem. Nu har jag 30 GB i månaden och bara efter halva månaden har jag gjort slut på det.

Snacka om att jag vant mig fort att kunna använda mer av internet. Jag har tittat på serier varje kväll innan jag lägger mig. Det är supermysigt ju! Jag har ju ingen TV men plötsligt fick jag lite TV-känsla hemma. Somna till en film eller surfa runt på Youtube. Det rann iväg fort tyvärr. Nu har jag inget internet hemma resten av månaden, om jag inte lägger till några GB. Jag får skylla mig själv som slösat så. Men, jag ångrar ingenting 😉 Jag har verkligen utnyttjat det på bästa sätt!
Sitter hos mamma just nu och lånar hennes internet. Det går ju det med, men snacka om att man är beroende av internet. Känns så tydligt att något fattas hemma nu. Kommer antagligen fylla på med några GB så jag i alla fall kan kolla mailen och skriva blogginlägg hemifrån.

Tänk vad fort man vänjer sig med bekvämligheter!

100802