Hej på er!
Åh vad mycket roligt som hänt sedan sist jag skrev. Eller mycket och mycket. Det är en stor rolig nyhet som fortfarande får mig att ständigt vilja nypa mig i armen. Många av er har säkert redan sett vad det hela handlar om på Instagram eller YouTube. Jag och Johan har köpt en liten stuga i Marsfjällen! Vi har gått och drömt om detta varje dag sedan vi var där uppe i våras, och nu är det verklighet! Jag är så glad att jag faktiskt inte riktigt vet vad jag ska ta mig till. Det här var nog något av det bästa som hänt på länge.
Det finns så många olika anledningar till att just detta gör oss så himla glada. Men dels så är det ju för att vi båda älskar Marsfjällen. Det är något speciellt med naturen där, och det finns så mycket olika typer av landskap. Djupa skogar, höga fjäll och berg, och oändligt många bäckar och forsar och spegelblanka sjöar. Av alla ställen jag någonsin varit på så har faktiskt Marsfjällen varit min absoluta favorit.
Och sen känns det så otroligt rätt i tid att vi får ett eget litet place, där vi kan vara helt för oss själva. En plats att åka till för att slappna av, på riktigt. Det har jag längtat efter så himla länge.
För stugan ligger så ensamt, så vi har inte ens några grannar. Det är liksom…den absoluta drömmen.
Vilken otrolig kombination att få bo i vackra Grundtjärn, och ha en stuga i Marsfjällen. Jag kan nog inte tänka mig något finare.
ÅH, jag är så överlycklig över detta! I fredags skrev vi på kontraktet och nu väntar vi på att få nycklarna så att vi kan åka dit och börja göra iordning.
Ska visa några bilder såklart, men här kan ni också se min senaste videoblogg där vi berättar allt om det här med husköpet!
Tänk vad fort allting gått. För exakt en vecka sedan åkte vi upp för att titta på stugan. Och nu är det vårt. Jag sitter och bläddrar i pärmen med fastighetsbeskrivningen och tittar på bilderna tusen gånger om. Våran lilla stuga.
Vi blev båda ganska chockade när vi kom hit, för det var så mycket finare än vad vi hade tänkt. Det fanns inte så mycket bilder inifrån stugan på annonsen. T.ex hade vi ingen aning om att det var en otroligt vacker inglasad altan med träpanel. Nu har jag inte heller några bra bilder på det att visa er, men snart ska vi ju upp hit för att fixa iordning och då lovar jag att ta massor med bilder och filmer.
Då säljaren inte kunde behålla stuga på grund av sjukdom, så såldes stugan med alla grejer. Alltså, allt som fanns i stugan tillhör nu oss. Bara det är…helt otroligt. För det finns så mycket vackra gamla grejer här inne som är så fina! Ni vet, sådana där saker som man desperat letar efter på loppisar. Gamla, vackra kökssoffor och gamla fotogenlampor…och ja, allt! Så det mesta av grejerna kommer vi behålla. Däremot kommer vi göra en ordentligt städning såklart. Jag bara längtar efter att komma hit igen och gå igenom allting och börja bona in oss.
Den här vackra kaminen blev ju såklart en favorit.
Och det här tycker jag är så charmigt! Med gamla hus som har sådana här träluckor framför fönstren. Dels så är det ju superbra nu på vintern när vi kanske inte kommer vara här så ofta, för att skydda fönstren mot stormar och annat. Men sen ser det ju också så mysigt ut när man öppnat upp dom och de liksom ramar in fönstren.
Tänk att få ha en stuga fem minuters promenad från detta. Detta är verkligen en dröm som går i uppfyllelse. Ni anar inte hur mycket vi pratat och drömt om just detta.
Jag vet att det låter så otroligt klyschigt att säga att tankens kraft och positivt tänkande är så viktigt. Men det är verkligen det. Vissa kanske tänker att allt är en slump. Men jag tänker att ingenting är en slump. Jag har fått för många bevis nu på att det vi tänker och sänder ut kommer tillbaks till oss på olika sätt. Det är lite så jag navigerat från första stund jag flyttade till Grundtjärn.
Det är så jäkla fascinerande.
I alla fall, som ni förstår är jag SÅ glad över detta och jag ser så mycket fram emot att visa mer från vårt lilla paradis i Marsfjällen.
KRAM PÅ ER! Och hoppas ni får en jättefin dag! ♥
Förra veckan var jag ju i Aten i Grekland för lanseringen av det här projektet med Google Arts & Culture. Det känns nästan som om jag inte riktigt landat här hemma efter den resan. Jag har inte ens packat upp min resväska än haha. Jag upplever ofta att när jag reser iväg, även för en kort stund, så blir jag avbruten i det jag höll på med, och när jag kommer hem igen så har jag svårt att hitta takten igen. Kan ni känna igen er i det?
Det var en kort och intensiv visit i Aten. Nästan så det nu i efterhand känns som om jag drömde allting. Men det var väldigt roligt och intressant. Och det bästa med hela resan var att träffa de andra YouTube-kreatörerna. Vi alla håller på med helt olika saker, men det fanns ändå mycket gemensamt att hitta.
Jag gick ut en stund i den frostbitna natten för att ta några bilder på den vackra stjärnhimlen. Jag såg tre stjärnfall under den lilla stunden. Åh vad den här tiden är fantastisk.
Det går knappt att ta in. Älskar hur stjärnhimlen varje gång kommer som en vacker påminnelse om alltings storhet och mystik. Det behövs ibland. Som att få tappa fotfästen en liten stund så att man ser allting från ett annat perspektiv. Det är så lätt att bli instängd i sin egen bubbla och i sin egen lilla värld. Men så blickar man upp, och ser denna världen. Som vi knappt vet något om.
Nu har det varit stormigt den senaste veckan. Men i början på förra veckan var det soligt och vackert! Jag hade egentligen tänkt åka norrut men bestämde mig för att stanna hemma eftersom det skulle bli så otroligt blåsigt nästan överallt. Just september och oktober kan vara en så himla vacker tid om det är fint väder, så jag hoppas att vi får lite sol och värme igen innan den riktigt ruggiga tiden anländer.
Det är så häftigt hur blommorna kom i två olika omgångar i år. Antagligen för att sommaren blev så tidig. Så det kom en ny sväng med både midsommarblomster, blåklockor och rallarros. Det är fint att få se blommorna så långt in på hösten.
Vackra Grundtjärn iklädd en kvällsskrud av dimma och septembersol. Den här kvällen förra veckan var bara så otroligt vacker.
Det var Stjärnas allra sista kväll i Grundtjärn, innan det var dags att åka hem till gården igen under vintern. Hon fick verkligen en vacker sista kväll.
De flesta kvigorna hade redan åkt hem med det första lasset, så de var bara några få kvar den här kvällen. Det här var sista bilden jag tog av Stjärna innan jag sa godnatt och cyklade hem igen. Åh vad mycket glädje hon gett mig denna sommaren. Och vi har verkligen fått lära känna varandra mer. Det räcker med att jag bara pratar lite, så känner hon igen min röst på en gång och står sådär med sina lurviga öron och lyssnar, precis som hon gör på bilden ovan. Hon känns så närvarande. Så klok och förstående.
Den här bilden till exempel, kanske vissa av er trogna läsare kan känna igen? Den är ju tagen från en plats jag berättat om många, många gånger. Den magiska skogstjärnen, som ligger i skogen intill Grundtjärn där jag bor. Där dimmorna dansar varje morgon tills solen stigit upp. I den nya kollektionen “
Och åhh..Stekenjokk. Fjällvärlden och de öppna vidderna. Stekenjokk finns också med på ett flertal bilder i kollektionen.
Kanske kan norrskenet bli det sista ett litet barn får se innan det somnar? Den här bilden tog jag vid Marsfjällen, den där natten förra året när jag hade kört vilse på små grusvägar i skogen. Men jag insåg att det fanns en mening med det. Jag fick ju den här bilden.
Ännu en vy från vackra Stekenjokk, med de blå fjällen som reser sig i fjärran.
Kanske äta middag intill en annan magisk skogstjärn mitt i skogen? Den här natten minns jag så väl. Jag och Johan var ute och körde mitt i natten på grusvägarna i skogarna där vi bor. Sen gick vi igenom en mörk skog och kom plötsligt fram till den här vyn. Ja, ni kan ju ana att vi båda trodde att vi kommit till himlen. På sjön simmade både ankor och svanar och dimmorna dansade som vackra väsen ovanför den stilla sjön som reflekterade nattljuset i sin spegel.
Vill man ha lite riktig karg nordisk vildmark så skulle nog denna passa bra. Den är tagen en natt i maj, några mil utanför Abisko. Och vet ni något roligt? Den här bilden tog jag exakt samma datum som vår första kollektion släpptes. Jag var nämligen ute i vildmarken i över en vecka just då. Så den här bilden blir som bron mellan båda kollektionerna.
Om ni är intresserade av att se resten av kollektionen så kan ni gå in och se den 
Och sen gör ju den vackra omgivningen att det känns som om man är på världens dyraste lyxspa.
Det har varit väldigt intensiva veckor för både mig och Johan. Vissa dagar har det blivit alldeles för mycket jobb, och då har sådana här stunder betytt allt. Att bara få komma ut och andas. Spendera tid med varandra och utan några som helst krav. Det är så himla viktigt att ta sig tid att omfamna sådana här stunder.
Vill passa på att tacka er så otroligt mycket för de bidrag jag fått in till Världens Barn. Ni är så fina och godhjärtade. Jag gick in lite djupare än vad jag först tänkt med den här kampanjen. Blev mer berörd än vad jag anat. Nästan så det faktiskt blev jobbigt. Kände mig deppad och maktlös. Men nu har jag återhämtat mig.