Author Archives: Jonna

The sleeping winterforest

Posted on by

Det är något så oförklarligt behagligt med att vandra i skogen på vintern. Allting sover tungt och inte en endaste fågel hörs. Snön ligger som ett ljudisolerande lager över mark och träd, och endast mina egna andetag hörs till ljudet av mina steg i den knarrande snön. Jag kommer på mig själv att nästan smyga fram. Jag vill inte väcka en sovande björn, eller störa de sovande myrorna i myrstackarna. Jag vill bara betrakta den sovande skogen och ta del av dess tystnad.
Jag älskar att leta ljuspunkter i skogen där solen letar sig fram. Och jag älskar att bli lika förvånad varje gång över hur fort ljuspunkten förflyttar sig. Som ett stilla ljusväsen som dansar mellan trädstammarna. Jag följer dess danssteg för att få känna ljuset mot kinden en längre stund.

Nu är en efterlängtad helg här och jag tänkte ta helt ledigt i morgon. Kanske packa upp väskorna från när jag var i Åre förra helgen. Tänk att det ibland kan ta så fasligt lång tid för mig att packa upp väskor. Och så hoppas jag på fint väder så vi kanske kan åka ut på en längre tur med sparken. Lite varm choklad i en termos. Åh, vad mysigt det vore.

Men innan jag tar helg, så vill jag bara skriva och tacka er allihopa för era tankar, åsikter, fina peppande ord och allt däremellan på mina två tidigare inlägg. Tror sällan jag varit med om något ämne som engagerar så mycket. Men jag ser det som något positivt. Är glad att ni tagit er tid, och jag ska försöka svara på några av era kommentarer under helgen. Tack för värmen ni skänker ♥

Nu önskar jag er en helt underbar helg! Hoppas ni också får en riktigt mysig fredagkväll.
Kramar i massor ♥

Helgen i Åre

Posted on by

Tänk att man över en helg kan få växa så mycket inombords. Jag känner verkligen att jag gjort det, efter en Winter Workation i Åre tillsammans med Influencers of Sweden och trettio andra branschkollegor. Trettio andra fantastiska människor som jag fått dela både erfarenheter, skratt och gråt tillsammans med. Jag som först inte ens tänkte åka, på grund av någon slags rädsla inför den sociala situation som det skulle innebära. Men jag är så evigt tacksam att min vän Linda peppade mig till detta. Jag känner att den här helgen blev den bästa tänkbara inledning på det nya året. Plus att jag fått många nya vänner som jag redan längtar efter att träffa igen. Vilken lycka!


Winter Workation var den perfekta blandningen av jobb och semester. Vi blandade helt enkelt föreläsningar och diskussioner med härliga aktiviteter som bland annat skoteråkning, skidåkning, yoga, bastu och spa. Hela grejen var att vi tillsammans skulle dela med oss av erfarenheter och stärka varandra, nätverka och ha roligt. Föreläsningarna, eller “sessionerna” som vi kallade det, hölls av oss själva. Vi är alla inom samma bransch men har alla helt olika erfarenheter, så de som ville fick helt enkelt en avsatt tid att dela med sig av något som kunde va till inspiration för de andra.
Det kunde bland annat handla om hur man tar kontakt med företag man vill samarbeta med, hur man enklast använder sig av SEO, hur man tar bra bloggbilder och hur man tacklar företag som “inte har någon budget” men ändå vill samarbeta.
Vi har även delat mycket känslor.  Med och motgångar. Prestationsångest och svackor. Men mest av allt, peppat och inspirerat varandra. 

Jag har verkligen lärt mig så mycket av detta. Jag känner verkligen en helt annat “power” nu. Redo att ta tag i saker som jag varit osäker på. Redo att fortsätta utvecklas och jobba framåt med det jag älskar.
På förmiddagar och eftermiddagar hade vi “sessioner”. Vi var många som hade frågor kring att sälja och samarbeta med företag. Här hade vi våra experter inom just de området som berättade och svarade på frågor. Från vänster, Maria Strömberg Bååth, Sara Rönne, Emelia Arvidsson och Linda Hörnfeldt.
På dagarna hade vi fritid och gjorde en massa roliga aktiviteter. Första dagen var det skoteråkning, och jag delade skoter med den fantastiskt grymma Maryem Nasri.
Jag tror vi alla upplevde samma sköna känsla av att vara bland så många andra människor som gör precis samma sak som en själv. Alla sprang vi runt med kamerorna, filmade videobloggar och letade efter rätt ljus. Här har vi Katta, Linda, Helena och Elin.

Såhär såg det ut mest hela tiden! Elin, Emilia och Helena. 
På lördag och söndag var vi ett gäng som åkte skidor.Jag trodde aldrig att det skulle vara så roligt som det faktiskt var. Jag blev helt förtrollad! Jag bara längtar igen tills jag får åka skidor. Gärna med detta gänget; Helena Gunnare, Linda Hörnfeldt, Elin Kero och Emelia Westerström.

Foto: Helena Gunnare (www.ohdarling.org)

Jag hade ju som sagt aldrigt åkt skidor innan. Men det var ändå inte riktigt så svårt som jag hade föreställt mig. Jag övade tre gånger i barnbacken, och sedan tog vi de stora liftarna upp mot toppen av ett fjäll. Jag trodde först jag aldrig skulle ta mig ner. Men jag hade tur som fick lära mig att åka skidor med mina vänner, som hade överseende med min “ankröv” som putade ut i syfte att försöka hålla balansen. Och som alla tålmodigt väntade på mig medan jag plogade mig ner för de brantaste ställena. Och när jag väl började komma in in i tekniken så var det som värdlens lyckorus bubblade inom mig. Vilken känsla! Vilken frihet. Mer, mer, mer!

Ni kan bland annat se en av mina vurpor i Elin’s (Nevnarien.se) fantastiska videoblogg här nedan. Hon har verkligen fångat vackra stunder från helgen och jag blev alldeles gråtig när jag såg den nu. Så jag kände att jag ville dela den här med er för er som vill få en liten bättre inblick i vad vi gjorde. Ni får även se lite fuldans, skoteråkning och lyckan över en kopp varm choklad. Tack Elin för att du gjorde denna fina videoblogg!

Helgen är över men i hjärtat bubblar en lycka över alla nya vänner jag funnit. Alla vackra stunder och skratt. Alla gånger vi peppade varandra till att doppa oss i “isvaken” på kvällarna i spat. Och applåderna man fick om man klarade det. Alla mysiga pratstunder och alla de gånger man haft så hög igenkänningsfaktor när något delat tankar och känslor att jag nästan fått rysningar. Vilken jäkla girl-power helg. Jag kunde inte varit mer tacksam.
Nu ser jag fram emot nästa gång vi ses och forsätter stärka våra band. Och vår bransch.

Tack till Linda Hörnfeldt och Sara Rönne som gjorde det här möjligt och ordnade ett event jag kommer minnas för resten av livet. Och tack också till Holiday Club där vi bodde och spenderade den här helgen, och till Skistar som gjorde mig helt hooked på skidåkning, och till Camp Åre för den roliga skotersafarin. Och inte minst, tack till alla andra bloggare som inspirerat och gjort helgen till ett minne för livet. Det har varit den bästa kick-offen för 2017! Nu kör vi.

Winter workation

Posted on by

Klockan är snart midnatt och jag sitter här i soffan i mitt hotellrum. Trött och lycklig efter en fantastisk dag. Jag befinner mig just nu i Åre! Jag kom hit i går och kommer vara kvar här till söndag. Jag är nämligen på ett event som heter “Winter workation” som anordnas av Influencers of Sweden som jag är medlem i. En branschorganisation för bloggare och andra social media influencers, som jag skrivit om lite tidigare. Workation, istället för vacation, eftersom det är en blandning av semester och jobb. Så jag är här tillsammans med ca 30 andra fantastiska människor i samma bransch som mig själv. Vi delar erfarenheter, diskuterar, åker skidor och andra aktiviteter, äter god mat, går på spa och har helt enkelt otroligt roligt! Jag ser verkligen den här helgen som en “kick off” inför det nya året. Jag är redan så full av inspiration efter detta dygnet.
Vi bor på Holiday Club i Åre som är ett helt makalöst fint ställe. Det känns verkligen som att få skämma bort sig lite under denna helgen. Det är intensiva dagar och jag önskar verkligen att dygnet just nu hade dubbelt så många timmar. Det finns så mycket roligt att göra och så många inspirerande människor att prata med och lära känna. I skrivande stund är jag nästan så trött så ögonen far igen av sig själv, men jag kände ändå att jag ville få ut ett litet blogginlägg nu såhär på kvällskvisten så ni vet vart jag håller hus. Så jag kommer visa några snabba bilder från dagen.
Jag kan ju säga att jag vart otroligt chockad över att Åre är så stort. Det är ju verkligen som en stad. Jag hade liksom inte väntat mig det riktigt. På något sätt känns det som att vara utomlands.
Idag har jag tillsammans med många andra varit ute och kört skoter. Skotersafari! Jag har ju kört skoter någon gång innan för några år sedan. Men inte på det här viset. Det var så otroligt roligt och vi fick verkligen tur med vädret. Vilken vacker värld!
Vi körde upp till ett ställe som kallas “Vita renen”. Här var en fantastisk utsikt över fjällen.

En del av gänget under eftermiddagens “sessioner”. Vi samlas varje eftermiddag för att hålla mindre föreläsningar, där man får dela med sig av något ämne man t.ex är extra kunnig inom, eller vill diskutera. Har redan lärt mig så otroligt mycket. Och har verkligen insett hur viktigt det är att faktiskt möta andra i samma bransch. Det är stärker en på så många vis. Och självklart också så otroligt roligt att träffa några av de bloggare som jag själv följt under många år. Ni kommer få se mer av det lite senare 🙂
Det har varit en underbar dag och nu ser jag fram emot en lika fantastisk dag i morgon. Just i morgon ska jag åka skidor. Utförsåkning. Det är nästan första gången i mitt liv som jag gör det. Jag minns att jag gjorde det som treåring när jag bodde i Sollefteå som liten, innan vi flyttade till Göteborg. Men efter det har det aldrig blivit av. Så det kommer ju bli som att åka för första gången. Det ska bli så spännande! Det blir givetvis barnbacken för min del, men lika glad är jag för det. Håll tummarna att inga ben blir brytna 😉

Vill passa på att önska er en trevlig helg! Och tack också för era härliga kommentarer på förra inlägget. Kommer gå igenom och svara lite senare när jag har tid. Kram på er ♥

En ny horisont

Posted on by

Dagens sysslor var klara, och kvällen hade lagt sig tillrätta. Milda vindar och starkt månljus.
Jag fick en sådan stark känsla av att ge mig ut på sparken en stund. Jag behövde komma ut. Och vägarna var som gjorda för en sparktur i månskenet.  Så jag tände en lykta och begav mig av.
Jag sparkade så fort jag bara kunde och bytte ben av och till för att inte få för mycket mjölksyra. Det var en härlig känsla att komma upp i sådan fart. Jag susade fram genom byn. Stannade till vid byns allra sista hus. Byns allra sista ljus. Innan den mörka, milslånga skogsvägen tar vid.

Jag fortsatte in på skogsvägen där månljuset bildade ett vackert skuggspel över vägen. Jag sparkade mig fram under den stjärnklara himlen tills svetten rann och benen nästan darrade. Som alltid när jag når den där känslan av att inte orka mer, så satte jag mig ner på sparken och kände pulsens tryck i hela kroppen. Blodets dån i öronen. Hjärtats slag under mitt bröst.
Jag lever. 
För allas hjärtan slår inte.
Någras hjärtan tystnar allt för tidigt. Och om man lyssnar noga kan man höra tystnaden som blir efteråt. Något märkligt stilla, innan tystnaden ersätts av fågelkvitter, eller vindarnas sus. En liten rytm av hjärtslag som saknas, i ett hav av andra hjärtslag. Men det hörs.

I helgen somnade en nära släkting in, efter många års kämpande i cancer. Trots att man under en tid vetat åt vilket håll det kommer gå, så verkar det aldrig gå att vara förberedd på att någon ska dö. När det väl händer, blir det en sådan våg av sorg som sköljer över.
Jag ville tända ett ljus, för Margareta. Och som så många, många gånger förut blickade jag frågande upp mot stjärnhimlen. Kände mig sådär obefintligt liten jämfört med oändligheten ovanför mig. Jag blir inte klok på livet, och dess mening. Och ibland är det som att jag letar efter ett svar där uppe bland stjärnorna. Men de blinkar bara gåtfullt tillbaks. Men kanske finns det någon mening med det. Så jag bara betraktar.
 Stjärnorna vandrar sin stilla gång över himlavalvet. Nästan obemärkt. En stor stjärna försvinner sakta ner bakom horisonten i väster. Den syns inte mer. Inte för oss.
Men någon annanstans reser den sig över en ny horisont och fortsätter sprida sitt stjärnljus.
Kvällsbrisen blev starkare och jag vände hemmåt, allt medan ett svagt norrsken uppenbarade sig bakom skogen i norr.
Små upplysta hus välkomnade mig i byn. Mina grannar, som går att räkna på två händer. Jag kände en värme av tanken på att vi ändå har varandra. Det kan inte vara en slump att av alla jordens miljarder människor, så har just vi hittat vår plats i denna lilla by i skogen. Ibland glömmer jag bort hur viktigt det är att vi har varandra.

Jag susade hem igen, denna gången i motvind. Men jag kände en lättnad hela vägen hem. Som om den här lilla kvällsturen gav mig något jag verkligen behövde. Norrskenet glödde i bakgrunden och stjärnorna tindrade så vackert.

Skickar en stor kram till er alla. Ta hand om er ♥

Årets kallaste dag

Posted on by

Under två dygn hade vi runt -30 grader innan det nu blev aningen varmare igen. Även om mycket i livet blir svårare när det är så kallt ute (bara som att få bilarna att starta och hålla huset varmt) så älskar jag när de där riktigt kyliga dagarna kommer. Det känns lite spännande på något sätt, och så blir ju allt så mycket vackrare. Stjärnhimlen blir så mycket klarare och ljudet från den knastrande snön under skorna så mycket tydligare.

Igår var en helt otroligt fin dag med solsken och kyla, så jag spendera så mycket tid ute som jag bara kunde. Åkte iväg på en del kortare sparkturer med kameran och försökte även filma lite av dagen, som jag nu gjort till en liten videoblogg, och som jag tänkte visa för er nu!

Egentligen borde det vara tvärtom, men just kyla ger mig energi. Inte att frysa, för då dräneras jag på en gång. Men att vara väl klädd och hålla sig varm under riktigt kyla dagar, det är bland det mest uppfriskande jag vet. Jag ville knappt gå in i går för det var så underbart ute. Precis samma typ av känsla som jag får av riktigt vackra sommardagar. Bara att det är kallt istället för varmt.
Jag packade kameraväskan och stativet på sparken och begav mig ut. Men just sparken glider inte alls så bra när det är kallt ute. Marken blir liksom sträv. Det är visserligen bra eftersom jag då måste kämpa extra mycket för att komma fram, och blir då varm på köpet 🙂
En vacker dag i Grundtjärn.

Byns alla röda stugor lyser upp så vackert i den snövita skogen.
Älskade kyla!
Senare på eftermiddagen åkte jag ut på en till tur med sparken, fast denna gång fick Nanook följa med.
Himlen färgades rosa av solnedgången och dagen övergick till en vacker kväll.
Finaste Nanook. 

Av kommentarerna på mitt tidigare inlägg så förstår jag att det varit ovanligt kallt i hela Sverige. Nu verkar det dock bli varmare ett tag men jag hoppas ändå det vackra vintervädret får hålla i sig, så vi får lite vinter innan våren kommer på ingående.

Och så önskar jag er en helt UNDERBAR helg! Kramar i massor ♥

Lantliv

Posted on by

Klockan är strax efter fyra på eftermiddagen och solen gick nyss ned och lämnade efter sig ett mörker med en svagt lysande månskära bakom molnen. Här inne brinner elden i spisen och dagen är fortfarande i full gång. Som alltid den här tiden på året tycker jag kvällskänslan kryper sig på alldeles för tidigt. Men snart kommer det vara tvärtom, och ljuset får en att vara vaken halva natten.

Egentligen skulle jag varit i Sundsvall nu. Jag hade bokat två nätter hotell där för ett fotouppdrag gällande vinterbilder just i och omkring Sundsvall. Det ligger 20 mil härifrån, och jag känner knappt till områdena där men jag kände ändå att det var ett spännande och givande fotojobb som jag ville ta på mig, även om det är otroligt svårt att planera så långt i förväg då vädret är helt avgörande för om det blir bra bilder eller inte.
Oftast när jag fotat mina bästa vinterbilder så är det liksom ett ögonblicks mästerverk som naturen skapar med färger och ljus, och som kan försvinna lika fort igen. Då gäller det att bara slänga på sig kläder, och springa ut med stativ och kamera. Kanske hinna sätta sig i bilen och fara iväg en bit.

Nu trodde jag att det skulle bli några fina vinterdagar kring Sundsvall eftersom jag såg på väderprognosen att det skulle bli lite snö. Dock blev det snöstorm istället så jag vågade inte ens åka iväg i morse över oplogade skogsvägar. Och det värsta jag vet är att köra på “riktiga” vägar med tung trafik såsom timmerbilar och annat när det är dåligt väglag. Som tur är fick jag boka av hotellet och så får jag hoppas på lite bättre tur framöver.
På ett sätt kändes det skönt också. Det är nog bättre att vänta till längre in i januari så att vintern hunnit komma igång på riktigt.
Så istället har jag jobbat hemma idag, och som vanligt kört en sväng till Junsele för att posta och hämta paket. Passade också på att köpa tidningen “Lantliv” då jag den här månaden är med i ett 6 sidor långt reportage skrivet av Annika Hällqvist, med bilder som tagits av den fantastiske fotografen Klas Sjöberg. Bilderna togs i slutet på förra vintern så jag har verkligen längtat efter att få se det i verkligheten.
Jättekul att få vara med i ett reportage i en tidning som jag själv verkligen tycker om att bläddra i. Och jag minns såväl den där eftermiddagen ute på isen när Klas var här och fotade (den bilden ni ser på vänster sida). Det blev en otroligt vacker dimma tillsammans med solen som var på väg ned. Jag var så himla glad att det hände just då! Som jag sa innan så är ju naturen så oförutsägbar ibland. På någon minut är det som om någon kemisk process händer i luften och något fullkomligt magiskt skapas. Och ibland kan det gå veckor innan något sådant händer.
Men det är det som är så underbart på något vis.
Så det blev en kopp kaffe nu på eftermiddagen medan jag läste igenom reportaget.
Lille Nanook var såklart med på bild  : )
Om ni vill läsa reportaget så finns det i Lantliv nr 1, som ser ut som på bilden här.

Nu ska jag dricka upp kaffet och snart ge mig av till ett fibermöte med Johan och min mamma. Vi är ju på väg att få fiber här i Grundtjärn och i en massa andra små byar runt om på landsbygden här i Örnsköldsviks kommun. Hurra!! Känns nästan för bra för att vara sant att vi kanske har fiber här om något år. Går inte ens att föreställa sig vilken tid jag kommer spara på att t.ex ladda upp videobloggar som idag tar flera timmar att ladda upp. Så det här ser jag verkligen fram emot.

Hoppas ni haft en jättebra onsdag! Och ha en mysig kväll!
Kram på er ♥

Bortom skogen vid sjön

Posted on by

Det fanns nog ingenting jag mer behövde idag än att just få börja det nya året i en vintervit, krispig skog med iskall luft som gjorde sådär skönt ont i mina lungor. En känsla av att varje andetag ersatte allt gammalt med något nytt. Som att ömsa skinn. Fast jag ömsade luft.
Efter alla morgonbestyr begav jag mig ut för att möta soluppgången, som fortfarande inte börjar förrän sent på förmiddagen, så jag missade den. Jag var ute för tidigt som vanligt. Men färgerna på himlen från solen bakom skogen vid sjön var de lika vackra som solen själv. Det var som att jag ville äta upp himlen. Och det var kallt ute. Kallar än vad jag hade trott. Jag var på tok för lite klädd, men jag joggade hela vägen till skogen och hoppade upp och ner mellan fotona. Och någonstans ville jag nog frysa lite idag. Lite som att andas kall luft. Det är skönt att frysa ibland.
Jag gick upp till höjden ovanför byn. Jag dras hit automatiskt ibland. Men hur många gånger jag än varit här så gör utsikten mig fortfarande lika knäsvag. Jag blir alltid lika löjligt förälskade i Grundtjärn och skogarna runt omkring när jag ser det från det här perspektivet.
Solens första strålar syntes som ett varmt ljus på trädtopparna bortanför byn.
Storsjön som majestätiskt breder ut sig över tysta vinterskogar.
Jag gick en liten runda i byn innan jag begav mig in i värmen igen.
Senare på dagen åkte jag de tre milen till Junsele för att posta paket och hämta paket. Då fick jag se solnedgången när jag körde genom den vackra byn som heter Eden.
Ibland räcker det verkligen med lite vackert väder för att förgylla hela dagen. Det gjorde i alla fall min dag. Har ni haft en bra måndag? Hoppas verkligen det! 🙂
Kram på er ♥

Vaknar ur mitt ide

Posted on by

Godmorgon på er!
Klockan är tidigt, och dagen har ännu inte börjat. Mörkret ligger tungt utanför och djuren sover. Jag sitter här och försöker vakna till med en kopp kaffe. Just den här måndagen känns alltid lite speciell. Julledigheten är över och ett nytt år sätter fart. Det är nu allting sakta vaknar till liv igen. Även jag själv. Januari kommer tillbaks med ljuset och tanken på att den mörkaste tiden nu är över känns befriande. Nu har vi ett helt nytt år framför oss, och jag kan inte låta bli att känna förväntan inför hur det kommer att bli.
Jag börjar året med en mjuk start här i köket, under julklappen som vi köpte till oss själv. Den vackra fotogenlampan som nu hänger ovanför vårt köksbord. Jag har alltid drömt om att ha en sådan lampa, och nu hänger den där och gör mig glad varje gång jag går in i köket.
Jag ska sitta här en stund till och känna av morgonen innan dagen börjar. Kanske koka lite mer kaffe och sedan ta en promenad med hundarna när gryningsljuset börjas synas på himlen i vackra färger. Efter en välbehövlig ledighet känns det skönt att börja den nya veckan i en lugn takt.

Hoppas ni haft en underbar nyårshelg! Och så önskar jag er såklart en riktigt bra start på den nya veckan!
Kramar ♥