Godkväll mina älskade läsare!

Jag kom på att jag inte lagt upp min senaste videoblogg är på bloggen än. Jag la upp den för en vecka sedan på min YouTube kanal men sen började ju den där mardrömmen så jag glömde helt bort det mitt i allt.

Vissa av er kanske följer mig på YouTube och redan sett den, men jag vill alltid dela mina videor här också för er som inte följer mig där. Det är videobloggen som jag gjorde när jag var uppe i Marsfjällen förrförra veckan. (Den har svenska undertexter för den som vill)

Det var en underbar vecka, även fast det tog några dagar för mig att verkligen njuta av “lugnet”. Jag pratar lite om just det i videon, att när man är helt själv, utan internet och mobiltäckning, så kommer ens riktiga sinnesstämning fram på något vis. Jag insåg att jag var ganska stressad då. Hade lagt väldigt mycket press på mig själv i form av allt jag skulle hinna göra under min vecka i fjällen. Så de första dagarna var märkliga på något vis. Det var en sån gnagande känsla att jag ett tag kände att jag nästan ville åka hem. Men jag insåg också att det var ett bevis på att jag verkligen behövde stanna kvar. För att sitta kvar i den känslan och låta den passera, istället för att bara rymma iväg från den.

Så jag bestämde mig tillslut för att släppa all press på allt jag ville hinna få gjort och ägna tid och fokus till att bara ha roligt. Bara göra det som jag kände för i stunden. För det är ju det som är hela grejen med mina “fjällresor”. Att bara åka iväg och följa den där inre känslan. Inte ha något bestämt och inga krav. Det är det bästa jag vet.
Så efter några dagar så kändes det mycket bättre.

Jag var ute på kalfällen om dagarna. Fotade, filmade och bara åkte runt och njöt av alla vackra, mäktiga platser. Ena dagen var det sommarvärme och sol, för att andra dagen regna och snöa om vartannat.
Sen badade jag i den iskalla älven om kvällarna. Fram till småtimmarna satt jag framför datorn, redigerade film och skapade musik intill elden i kaminen. Det var så mysigt. Så behövligt.
Precis det hade jag längtat efter.

Att blåsa rent själen med vindar och forsande vatten, och samtidigt insupa lugnet som man bara kan känna från att vara helt bortkopplad från internet.

Är så evigt tacksam för att vi nu också har denna plats att “rymma” till ibland. En liten stuga som känns så märkligt varm och välkomnande. Så hemma. Som om den alltid varit vår.

(Vad tänker ni om tavlan förresten, som jag pratar om i videon? En slump eller ett tecken? 😀 )

Hoppas ni tyckte om filmen!

Stor kram på er allihopa ♥

Hej kära ni!

För första gången någonsin skriver jag ett blogginlägg från min mobil. Jag har nämligen spenderat snart en vecka uppe i marsfjällen, och för att få internet och mobiltäckning måste jag åka till Saxnäs, där jag nu sitter i bilen och knappar på telefonen.

Jag kände att det vore roligt att bara göra ert litet inlägg så ni vet vart jag håller hus och dela några bilder från mina dagar här. Jag bor i vår mysiga stuga dit jag tagit med hela mitt kontor med dator, kameror och studioutrustning så att jag ska kunna ta tillvara på all inspiration som jag får här. Det är verkligen så mysigt att få ha vår stuga som en landningsplats efter dagarns äventur ute till fjälls.

Jag hade först trott att jag skulle få internet att fungera i stugan då jag fixat en mobil router, men stugan står verkligen i radioskugga så det gick inte att få en endaste signal där. Jag hade ju tänkt ladda upp lite filmer och annat men det får helt enkelt vänta tills jag kommer hem igen.

Ibland är det också väldigt skönt att koppla bort från internetvärlden ett tag. Det blir så mycket mer tid över till att faktisk skapa istället. Och det viktigaste kan jag ju göra via mobilen om jag åker till Saxnäs en sväng.

Helt ärligt så känns det jättekonstigt att skriva från mobilen. Jag får inte alls samma känsla. Det känns som om jag inte kan trycka in samma energi i orden 🙂

Så jag fattar mig kort. Jag mår superbra och kommer nog snart hem igen, så får ni se en film från denna fantastiska vecka!

Hopppas allt är bra med er! Stor kram så hörs vi snart! ❤

Hej kära ni!

Det är nu sommarens sista dagar innan första höstmånaden kommer, och som alltid älskar jag lugnet som den här tiden för med sig. Speciellt efter den här sommaren, när det känts som tusen projekt varit igång samtidigt.
Och ja, det har ju varit den mest händelserika sommaren i mitt liv.

Mycket har landat nu, och jag har för första gången på väldigt länge börjat känna att jag har mer tid igen. Att styra mina dagar precis som jag vill och få tid att grotta ned mig i olika kreativa projekt. Det var verkligen längesen sist som jag kände det. Och det har såklart märkts av genom mina väldigt sporadiska inlägg senaste tiden.

Jag blev äntligen klar med min senaste video igår, som visar lite av det gjort de senaste veckorna. Bland annat så har jag plockat massvis med bär och även påbörjat ett nytt projekt i ateljén som gjort mig fullkomligt besatt 😀

Videon finns med svenska undertexter för den som vill. Hoppas ni tycker om den! ♥

Som jag visar i videon så har jag spenderat ganska mycket tid i ateljén sista tiden. Jag har på riktigt aldrig haft så roligt när jag målat innan.
Det var som att något verkligen “klickade” den första kvällen när jag gjorde min allra första målning av blåbär och sand, haha.

Sedan dess har jag spenderat all min lediga tid här inne.

Jag har ju ändå hållit på med målning i några år nu, och det finns ett visst tillstånd jag kan komma in i när jag målar, men som brukar hända väldigt sällan. Men när det väl händer så är det helt fantastiskt.

När jag kommer “in i det tillståndet” så går allt så lätt och jag tänker inte längre på resultatet. Jag lägger ingen som helst värdering i om det ser bra ut eller inte eller om jag kommer kunna sälja den osv. Alla tankar är bortblåsta.
Jag ser inte ens målningen i helhet. Jag ser bara de penseldrag jag gör just i stunden, utan att reflektera om de passar ihop med de tidigare färgerna.
Det roliga är att, när jag hamnar i det så blir allt så vackert och bra. Utan att jag ens “försöker”.

Det är som att jag släpper på kontrollen och låter något annat komma fram. Och det är bara så himla fint. Den känslan är oslagbar.
Det är som om all rädsla för att misslyckas är helt borta. Att verkligen befinna sig i nuet och känna sig hel oavsett vad som kommer ur stunden.

Den kvällen när jag gjorde min första “naturpigment-målning” så hamnade jag i det på en gång. Och så har det blivit nästan varje kväll jag varit där inne och målat.
Det märks så tydligt nu om jag inte hamnar i det. För då är tankarna där och förstör. Jag vill inte tänka när jag målar. Jag vill bara göra.
Bara låta det ske.

Kanske att de här vackra pigmenten lockar fram den känslan på något sätt. Naturen tänker ju inte på att den ska skapa något vackert. Den försöker inte kontrollera hur färgerna i naturen går ihop med varandra.
Den bara är och är så fullkomlig i det.

Jag kommer fortsätta vara här inne i ateljén en hel del framöver. Och såklart, fortsätta leta material för nya pigment. Bara det är en sån rolig process! Nu ser jag allt som pigment, och det kommer bli så roligt att experimentera med olika material för att se vad som funkar och inte.

Har jag förresten sagt hur underbart fin min ateljé är?! Alltså, det här rummet är som gjort för detta. Och fönstret är så otroligt vackra!

Önskar er en fortsatt fin vecka allihopa! STOR kram på er så hörs vi snart! ♥