Dags att börja vinterbona

Ja nu börjar det alltså bli dags för att förbereda inför den kommande vintern. Jag har så länge som möjligt velat dra ut på det så jag kan ha öppet hela huset och sova på övervåningen och jobba inne i verkstaden som jag har i “vardagsrummet”. Men nu när det börjar bli runt -5 grader på nätterna så börjar det bli lite för kyligt här inne för att må bra eftersom vedspisen i köket inte räcker till att värma upp allt. Därför är det nu dags för att vinterbona! Jag kan inte förstå att tiden gått så fort. Känns ju inte alls längesedan jag gjorde ordning verkstaden och utställningsrummet inför sommaren. Men konstigt nog så känns det ändå riktigt kul att börja vinterbona. Det känns lite som en nystart. En vårstädning fast tvärt om.

Det första jag börjat med är att flytta in arbetsrummet från “vardagsrummet” till det lilla rummet bredvid köket, för det rummet kan vedspisen värma upp. Där kommer jag alltså sitta och jobba i vinter, och jag tror det kommer bli jättebra! Håller på att fixa där inne nu och det mesta kommer faktiskt få plats. I alla fall det viktigaste. Och det ser ut som det kommer bli riktigt mysigt 🙂

Nästa steg blir att göra ordning med ved ute i farstun, där jag under sommaren haft alla mina växter och ett litet bord med stolar. Men där ska jag nu istället fylla på med ved så jag har nära till veden de kyliga vintermorgnarna 🙂 Sedan blir det till att flytta ner från övervåningen där jag haft sovrum och vardagsrum nu under sommaren. Det har varit helt underbart att ha så mycket plats för allt. Jag har till och med haft en walk-in-closet där uppe! Är det något som känns lite jobbigt så är det nog att behöva flytta ner från mitt underbart vackra sovrum som jag älskar så mycket. Men det finns ju kvar där uppe så det är ingen fara 🙂

Så vart ska jag nu sova tänker ni?
I år tänkte jag faktiskt uppgradera mig lite från förra året när jag sov på en madrass på golvet framför vedspisen i köket. Det var riktigt mysigt men nu har jag en ännu mer mysig lösning! Jag har tänkt att jag ska se om jag kan få tag på någon billig, gammal kökssoffa. Ni vet en sådan där som man kan öppna luckan man sitter på och sedan dra ut den en bit så man kan sova där i. Kan ni tänka er så mysigt?! Åhh det hade varit som att sova i en liten koja. Om jag får tag på en sådan tänkte jag ha den ståendes här i köket vid köksbordet, så man på dagarna kan sitta på den och dricka kaffe. Sen på nätterna förvandlas den till en mysig säng. Då är det bara att öppna luckan och bädda ner sig. Ingen jobbig madrass att bära in och ut varje morgon och kväll. Låter helt underbart tycker jag! Då sover jag ändå såpass nära vedspisen att jag kan känna värmen från den så jag håller mig varm om nätterna. Åhh jag vet inte om jag har en väldigt romantiserad bild av att sova i kökssoffor? Jag skyller på Emil i Lönneberga-filmerna. Då har jag för mig att de sov i liknande sådana 🙂

Nu är det bäst jag fortsätter med arbetsrummet så jag hinner bli klar innan natten övergår till morgon 😉 Visar er bilder sedan när det är klart!

Kram på er <3

Flyttar över grejer från arbetsrummet till det “nya” arbetsrummet, som ligger i rummet innanför där som ni ser 🙂 Det här rummet kan jag nämligen inte värma upp i dagsläget med endast vedspis som värmekälla.

Det här rummet har jag haft som utställningsrum nu under sommaren när jag hade butik här hemma. Det har varit jätteskönt att ha ett helt rum för att ställa ut smyckena. Nu blir det lite mindre plats för allt, men det ska nog gå bra ändå 🙂

Belöning

Vet ni vad?! 😀 Det blev massor med potatis från potatislandet! Tog upp dem idag men jag hade verkligen inte förväntat mig att det skulle bli så mycket eftersom det blev så kallt redan i augusti och för att tranorna hade varit där och mumsat flera gånger. Men det blev nästan tre fulla hinkar med potatis. Åhhh vilken lycka!!! Det var så roligt att gräva där i jorden och så plötsligt hittade man 5 potatisar på ett och samma ställe. Nu fick man äntligen belöning för allt slit med potatislandet i somras. Nu har jag potatis en lång tid framöver 🙂

En gång för alla

Hej på er!
Tack för er fina respons på mitt förra inlägg. Och så roligt att några kom med lite tips på vad det kan vara för mystisk plats. Klapperstensfält läste jag att några av er nämnde. Det som jag tycker är så mystisk är att stenarna ligger inom en vackert formad cirkel. Och om det nu är ett klapperstensfält så innebär ju det att det varit en strand vid havet, vilket är ganska häftigt med tanke på att den här platsen är nära 300 meter över havet idag. Har havet varit så “högt uppe”? Tänk vad mycket av vår värld som då en gång varit havets botten. Vad märkligt att tänka så. Allt går som i cykler. Det är så spännande när man börjar läsa om det.

Vad det nu än må vara för förklaring till platsen så är det väldigt roligt att läsa era tankar om det. Det får mig att tänka på något annat nu. Jag ligger faktiskt här och har fruktansvärt ont i min fot. Jag har varit i Sollefteå och opererat min tå idag. Ni som följt mig ett tag kanske minns att jag även gjorde detta i vintras, runt nyår. Då jag gick runt med bara en sko och en blå plastpåse på min andra fot i ca en veckas tid haha. Det blev då bra ett tag efter det, men nu är det så att nageln växte rakt in i huden igen och de senaste två månaderna har jag haft så ont att jag ibland önskar att jag inte hade någon tå. För naturligtvis har jag råkat slå i den där tån i allt möjligt bara för att jag haft så ont i den. Vet inte hur många gånger jag gått in i någon kant, tappat en sten på den eller att Nanook råkat trampa på den så att jag legat på golvet och gråtit av smärta. Fy sjutton vad mycket ont den har orsakat mig. Men eftersom jag haft problem med den i nästan tre års tid så har jag nästan blivit van att alltid ha ont där. Det har blivit som en del av min vardag att försöka undvika att nudda den mot något och bita ihop smärtan om jag råkar göra det när jag är bland folk, och alltid behöva skämmas över att jag får en blodig fläck på strumpan. Men nu var den så infekterad och pulserade sådär otäckt som det även blev i vintras när jag fick åka in på akuten. Så nu var det dags, att en gång för alla bli av med detta besvär.

Så i morse opererades tån och nu togs hela roten och nagelanlagen bort på halva tån så nu kommer det tydligen aldrig att växa upp någon nagel där mer. Ja, det betyder att min stortå kommer få en väldigt liten nagel. Hoppas det inte ser alltför konstigt ut? Fast nu bryr jag mig faktiskt inte, jag är bara så otroligt, obeskrivligt lättad att äntligen få slippa att ha ont. Men jag måste säga att den där operationen var något av det värsta jag varit med om. Jag trodde på allvar att jag skulle svimma där ett tag. Jag var bedövad så det gjorde ju inte ont, men det var så otäckt ändå och jag kände hur det vibrerade ända in i skelettet. Även om man inte känner smärtan så tycker jag det är läskigt när man vet att det “egentligen” borde göra jätteont. Att man lurar kroppen sådär. Dessutom ville det aldrig sluta blöda så jag fick gå tillbaks till sjukhuset och lägga om såret efter någon timma. Jag har nyss fått hjälp av min mamma som är undersköterska att lägga om det för fjärde gången. Men nu har det äntligen slutat.

Nu är det värsta över i alla fall. Jag är hemma hos mamma nu och tar det lite lugnt. Snart kommer jag känna mig som en helt ny människa som inte längre har ont i tån. Som att börja ett helt nytt liv haha! Wiiiii! 😀

Trots att det varit en jobbig dag idag så har ändå det varit hundra gånger mer positivt. För idag när jag och mamma hälsade på morfar, som ju även han var på sjukhuset, fick vi nästan en chock. Eller ja vi fick en chock! När vi kom så var han uppe och gick!! Jag kunde aldrig i min vildaste fantasi föreställa mig att han skulle kunna gå sådär igen. För en vecka sedan var han så snurrig och förvirrad så jag trodde något annat hade tillstött. Men nu var han så pigg och fräsch och gick så bra som så man aldrig kunnat tro att han brutit höftbenet för tre veckor sedan. Och han är 87 år! Grymt bra jobbat morfar! Vi gick till caféet och firade med wienerbröd och kaffe. Jag fick nästan tårar i ögonen när jag tittade på honom och kände att det verkligen var morfar som satt där. Jag kände sådan lycka för att han var “tillbaks” både fysiskt och psykiskt. Antagligen får han komma hem redan i morgon.

Så trots en jobbig dag, så har jag mycket att vara glad åt nu 🙂
Nu ska jag sova lite. Hoppas ni haft en bra dag allihopa <3 KRAM!

Såhär ser foten ut nu. Försöker hålla den i högläge så mycket jag kan 🙂

Lite omtumlad efter operationen haha. Satt i bilen och väntade på mamma som var och handlade.

Den bästa stunden på hela dagen. När vi satt och fikade med morfar och allt kändes som vanligt igen. Fina, bästa morfar <3

Mystisk plats

Det var en så otroligt vacker höstkväll i kväll. Jag kunde bara inte stanna inne när det var så fint väder ute så jag begav mig iväg till ett mystiskt ställe som jag hittat bara en liten bit ifrån Grundtjärn. Det är plats med massor av stenar i formen av en stor cirkel. Stenarna ligger inte direkt på marken utan det är som om det ligger flera meter stenar på höjden för när man går på dem så rasar det ibland och det låter ihåligt. Jag vet inte hur det kunnat blivit en sådan där cirkelformad stenplats mitt i skogen. Det är nästan lite kusligt att gå där. Man vet inte hur djup ner i jorden det är i springorna mellan stenarna, och så känns det som allt bara ska rasa och man ska trilla ner i ett hål som går rakt genom jorden 🙂 Men häftigt är det. Jag kom på en idé om att jag skall bygga upp massor av vackra stentorn på den här platsen. Alltså jättemånga. Så jag får jobba på det när jag har tid. Eftersom jag inte vill röra stenarna som ligger på platsen så måste ja dra dit stenar som jag hittat någon annan stans så det kommer nog ta lite tid.
Men jag ser framför mig hur häftigt det kommer se ut när det är klart. Tänkte att jag skall göra en liten filmsnutt av det också 🙂

På den vackra, mystiska stenplatsen.

Stenarna såg sådär riktigt gamla ut, med mossa som växte på dem.

Hej sötis

Och om löv kan vara söta så tyckte jag det här lövet var det sötaste löv jag sett. Det satt helt ensamt kvar på ett träd 🙂

En kväll i Övik

Hej på er!
Har ni haft en bra helg? Själv har jag haft en toppenhelg. Var ju i Övik i går och kom hem på eftermiddagen idag. Först åkte vi för att se Modo spela, och dom vann! Har aldrig haft någon direkt koll på hockey men det är verkligen en härlig känsla när hela arenan skriker av glädje. Är glad att jag fick se matchen när dom äntligen vann 🙂
Efter matchen  gick vi till krogen “O’learys” där vi spenderade resten av kvällen och natten. Det var första gången jag var ute i Övik och det var riktigt skoj och roligt att lära känna lite nya människor 🙂

Här kommer några bilder från igår!

En bild från när vi var och såg hockey

Jag var där med Martina, Frida och Emil 🙂

Inne på O’learys i Övik 🙂

Stjärnklart

Hej på er!
Så var det fredagkväll igen. Veckorna går verkligen fort nu.
Jag har precis städat och tvättat lite och nu eldar jag i spisen för att få lite mysig värme här. Nätterna börjar bli riktigt kyliga nu.
Ska nog bara ta det lugnt i kväll tänkte jag. I morgon däremot skall jag in till Övik med några vänner och titta på Hockey och sedan ska vi ut på kvällen. Det ska bli såå roligt!

Nu ska jag gå ut på en kvällspromenad med Nanook. När jag var ute och hämtade ved förut lade jag märke till att det var stjärnklart. Att vara ute och gå under stjärnhimlen här i Grundtjärn är något av det bästa jag vet. Stjärnorna syns så klart eftersom det inte finns någon endaste gatlampa på miltals avstånd. Det finns inget ljus som stör någonstans. Därför ser man norrsken så tydligt här också. Känslan att gå under den oändliga stjärnhimlen är obeskrivlig. Ibland får jag nästan svindel och det blir övermäktig på något sätt. Jag inbillar mig att gravitationen skall släppa om jag tittar för mycket och så kommer jag falla rakt ut i universum. Då pirrar det i magen och så vill jag nästan lägga mig på marken och hålla fast mig haha 🙂

Hoppas att ni har en jättemysig fredagkväll! Kram på er <3

Sommargäster

Igår gick jag ner till sjön och då träffade jag på en av Frida Bylunds kvigor som går på ängarna här i Grundtjärn under sommaren och hösten. Kvigorna gör byn lite mer levande. Och jag älskar ljudet av koklockorna som nästan ekar över byn på kvällarna. Men nu har de flesta kvigor redan fått åka hem till Myckelgensjö eftersom kylan närmar sig och maten börjar ta slut. Men den här sötnosen var kvar 🙂