Här kommer svar på några av de frågor som jag fått i kommentarerna och i mail. Alltid lika roligt att få svara på era frågor 🙂

Vad har du för kamera och vem knäpper alla korten på dig?
Jag har en Nikon D90 med tre olika objektiv, ett 18-200, ett macro-objektiv och ett 50 mm objektiv. Korten tar jag på mig själv med hjälp av fjärrutlösare och stativ.

Vad använder du för fjärrutlösare? En radiosänd eller IR?
Jag använder en radiosänd fjärrutlösare av märket Hähnel. Den har en räckvidd på hela 80 meter, om inte mer. Jag kan ha kameran inomhus och gå långt bort från huset och ändå knäppa kort, så det är superbra! Dessutom är fjärrkontrollen liten och smidig så den ryms bra i handen utan att synas. Om ni tittar noga på vissa kort kan ni säkert se en skymt av den. För det mesta har jag den gömd i handen eller i vanten när jag knäpper korten. HÄR kan ni se en bild på fjärrutlösaren jag har.

Fotograferar du med stativ? I så fall vilket?
Nästan alla bilder där jag fotar mig själv långt ifrån (typ när jag bär in ved eller går på vägen eller vad jag nu gör) så använder jag mitt kamerastativ. Stativet är av märket Manfrotto, och det köpte jag på Scandinavian Photo i Göteborg för tre år sedan.

Hur fungerar internet ute i Grundtjärn?
Det ända sättet att få internet här är genom Net1, som är mobilt internet som går genom Telias gamla 450-nät. Masten är någonstans långt bort så har jag tur kommer jag upp i 0,5 Mbit/Sekund. Det är lite skillnad från stan det 😉

Vad är Nanook för hundras?
Hans mamma Fanny är en svart labrador och hans pappa Zack är en blandning av Golden retriever och Flatcoated retriever. Så lilla Nanook blev en perfekt blandning. Precis en sådan hund som jag alltid drömt om 🙂

Vad heter artisten som gjort låten som är i slutet av din videoblogg “En kväll vid elden?”
Först måste jag bara säga att jag blev så himla glad att så många tyckte om den låten! Det där är nämligen äkta Jonna-musik 😀 Gruppen heter “Indios”, alltså Indianer på spanska. När jag bodde i Göteborg så stod det ibland indianer och spelade musik på gatan, och det var verkligen det bästa jag visste. Jag var nog deras största fan, och stod där som en riktig groupie och avgudade både musiken och deras vackra dans och kläder. Sommaren 2009 gjorde jag av med nästan alla mina pengar på att köpa indianernas skivor som de sålde där på gatan, för det var flera olika indianband som spelade lite här och var. En kväll gjorde jag mig fin i mina indian-halsband från sydamerika och stod där och lyssnade en hel kväll. Sedan kom en av de äldre indianerna fram till mig och vi pratade på spanska med varandra. Han hade långt svart hår och vackra armband runt handleden. Han berättade att han var maya-indian och sedan pratade vi länge om djupa livsfrågor. Sedan tog han min hand och blundade länge, och sa till mig att vi måste tillbaks till naturen, och att den var viktigare för oss människor än vad vi någonsin kunde tro. Det var så vackert att stå där i Brunnsparken en sen sommarkväll i den ljumma havsbrisen, och få lyssna tills hans visa ord och höra deras magiska musik i bakgrunden. Det är ett starkt minne. Det var även den kvällen jag köpte skivan, med låten som jag har i slutet av den videobloggen 🙂

Är det mörkt hela tiden hos dig nu? Eller är det ljust på dagarna?
Det är ljust på dagarna. Jag bor ju inte så högt upp i Norrland så jag får ändå lite ljus på dagarna 🙂 Gissar på att solen börjar gå ned vid 16-tiden nu. I December är det däremot väldigt få timmar av ljus, då solen aldrig riktigt är uppe på himlen. Då ligger den bara precis ovanför granarna vid horisonten en stund innan den börjar gå nedåt igen. Det är en väldigt mörk tid, med korta dagar. Men det är också väldigt mysigt på något vis 🙂

Du verkar alltid vara så glad. Vad får dig egentligen att bli på dålig humör, eller lite gubbsur?

Hittade ingen bild där jag såg sur ut, så jag får visa upp en sur Nanook istället 😉

Haha den här frågan tyckte jag var så  rolig. Jag får så ofta höra “Du är alltid så himla glad Jonna!“. Men självklart kan jag också bli på dåligt humör 😀 Fast jag blir oftare ledsen än sur. Har väldigt lätt för att gråta och bli superledsen. Lika lätt som jag har för att bli överlycklig och nästan euforisk. För småsaker.
Men sådär gubbsur kan jag bli när t.ex internet går så sakta och jag har bråttom med att ladda upp bilder eller något annat. Då kan jag nästan bli ilsken, så jag har lust att slänga datorn ut ur fönstret 😉 Sen blir jag sur när någon familjemedlem typ smaskar jättehögt, eller piper i näsan, eller gör något annat irriterande ljud (känn dig träffad Filip 😉 ). Saker som jag liksom stör mig på kan få mig att tappa humöret och bli riktig gubbsur!

Hur långt har du till närmsta granne?

Så här ser en del av utsikten ut från köksfönstret och när jag går ut från dörren. Där borta bor Tage 🙂

Jag har inte alls långt till närmsta granne. När jag tittar ut genom köksfönstret så är min gammelmorbror Tages hus rakt över ängen (eller läggda som man säger här uppe). Så jag brukar se när han går ut och hämtar ved, och han brukar klaga över att jag börjar elda för sent på morgonen 😉 Om jag tittar i olika fönster här i huset, även på övervåningen, så kan jag nog se nästan alla hus i Grundtjärn härifrån. I alla fall en liten skymt av de flesta. Grundtjärn är inte så stort så de få grannar jag har finns nära 🙂

Saknar du inte dina nära och kära?
Att jag gör! Finns så många som jag saknar och längtar efter att det nästan gör ont i hjärtat när jag tänker på det. Det var just den biten som var det svåraste med att lämna Göteborg. Där fanns ju alla nära och kära, och alla fina vänner. Men jag hoppas att jag inom en snar framtid kan åka till Göteborg och hälsa på alla älskade människor som jag saknar så mycket!