De vackraste sprickorna

Hej på er!

Efter några regniga dagar öser nu snön ner och det ser plötsligt verkligen ut som december. Fast egentligen hade jag hoppats på några fler dagar utan snö, eftersom man kunde se isen på sjön så vackert nu när frosten hade smält bort under de varma dagarna i helgen.

Som ni kanske såg i min tidigare video så spelade jag in ljuden av isen. Och nu tänkte jag göra ett långt ljudklipp med dessa ljud som jag spelade in. Jag märkte ju att det var så otroligt behagligt att lyssna på.
Kanske är ni fler där ute som skulle tycka om att lyssna på dessa ljud t.ex när ni ska sova, eller när ni gör yoga eller bara vill slappna av. Och då tänkte jag att det skulle passa så bra med några vackra scener till ljudklippet från isens mönster och alla dess sprickor som blivit under köldnätterna. För det är ju just dessa sprickor som gör de här häftiga ljuden.

Så jag har i helgen spelat in lite vackra vyer från isarna som jag sedan kommer använda till filmen/ljudklippet med isens sång, som jag hoppas bli klar med senast nästa vecka.

Jag körde upp drönaren här om dagen för att filma lite och då fick jag syn på dessa otroliga konstverk. På varenda liten skogstjärn låg isen spegelblank, och med dessa isformationer som mer liknande elektricitet eller ett enormt åskväder.
Det är så fantastiskt att man numera har så lätt för att få se naturen från ett helt annat perspektiv. Det tar verkligen andan ur mig ibland.

Jag har precis lagt upp min senaste vlogg, som egentligen skulle kommit upp igår kväll om inte mitt internet hade varit så otroligt segt. Jag lät den ladda över natten och i morse var det fortarande 2 timmar kvar. Helt otroligt ju! Vårt internet blir bara segare och segare just nu. Jag längtar så galet mycket tills vi har fiber.

Så här kommer senaste videon, som jag spelade in i söndags. Ett försök att få lite julkänsla och lite allt möjligt annat.
Hoppas ni tycker om den! ♥

Önskar er alla en jättefin vecka! Så hörs vi snart. STOR KRAM! ♥

Vackraste födelsedagspresenten

Sent igår ikväll satt jag inne min ateljé och målade och Johan satt i sin smedja i rummet intill och bankade och levde om så det stod härliga till. Jag älskar sådana där kvällar. Det blir så mysig stämning hemma på något vis. Vi båda håller på med något rolig projekt och då och då springer vi på varandra och pratar en stund, så det känns ändå som vi är tillsammans även om vi håller på med olika saker.

I köket brinner en brasa för den råa kvällsluften och från Johans rum spelas vacker musik. Vid midnatt hade jag målat klart första lagret på en tavla och jag tvättade penslarna och mötte Johan i köket.
Han verkade också ha avslutat sitt projekt. Nyfiket gick jag in i smedjan för att titta vad han hållit på med den här kvällen. Jag kunde inte se något.
Vad har du grejat med ikväll? Jag ser inget påbörjat arbete” sa jag undrade.
Nej jag har bara testat lite. Har inte fått gjort så mycket” sa Johan. 

Jag tänkte inte så mycket mer på det och vi gick in i köket igen. Efter tolvslaget gav han mig en stor kram och sa “grattis älskling“.
Ja juste, det var ju den 29 juni nu, min födelsedag. Han såg så lurig ut, som om han ville säga något. En sån varm och kärleksfull blick.

Han stod där framför mig i sina arbetskläder och med arbetsglasögonen på huvudet och sträckte plötsligt fram en liten ask, med min egen logga på.
Då förstod jag, han hade grejat med något smycke till mig. Åhhhh!
Han öppnar asken och där i ligger den vackraste ring, gjord av honom själv.

Han ler och säger “Den är inte helt klar än, men, vill du gifta dig med mig?Jag blev alldeles rörd. Han har gjort en vigselring till mig! Jag har så länge pratat om hur otroligt vackert det vore om Johan själv kunde göra vigselringen. Vilken helt annan känsla det skulle bli att bära ringen, och veta att han själv gjort den, mannen som jag ska dela mitt liv med. För ja, vi är ju redan förlovade så vi vet ju redan att vi ska gifta oss. Det bestämde vi oss för två år sedan, så det blev inte att någon friade. Men nu gjorde Johan det ändå, som en kärleksfull gest och det var så fint gjort. Åhh, och vilken vacker ring! ♥
Det här var ju den vackraste födelsedagspresent jag någonsin kunnat tänka mig. Så mycket kärlek inbäddat i den gåvan.
Idag håller Johan på att göra klar den. Och han hade någon idé om att infatta en kristall i mitten av öppningen, men vi får se om det går att få till. Och sen ska vi gravera den när vi gifter oss. Egentligen får jag ju inte bära den än, men jag tror jag inte kan hålla mig. Man behöver inte följa alla gamla regler alltid. På ett sätt känns det ju redan som vi är gifta. Det är bara att det inte står på pappret än 🙂
Vi har inte bestämt datum än när vi ska gifta oss. Egentligen hade vi tänkt denna sommaren, men så kändes det som om det blev ont om tid så det kändes bättre att ta det nästa sommar. Vi vill inte ha något stort, pampigt bröllop. Ett mysigt och enkelt bröllop. Kanske här hemma i Grundtjärn?
Vi har i alla fall fått öva lite på valsen haha, även om det inte syns än. En vacker kväll i maj var vi på Gammelgården i Myckelgensjö. Jag behövde spela in videoklipp till en film jag gjorde i maj. Vi skulle låtsas vara våra förfäder, och min älskade Johan som inte tycker om att dansa ställde ändå upp så att jag kunde få till de scener jag behövde!

Vi dansade till en inspelning när Niklas Roswall spelar nyckelharpa. Det var så himla vackert. Och den låten som heter Nordsjövalsen har kommit att betyda så himla mycket för mig. Ni kommer få se hela filmen lite senare (När Google tillåter mig att lägga ut den, för det är ett filmjobb åt Google), och då kommer ni se några sekunder från resultatet av den här kvällens vals på gammelgården. Men så länge kan ni ju få se hur det såg ut när det inte gick lika bra haha.

Gammelgården är verkligen en så himla vacker plats! Den ligger i Myckelgensjö och varje gång jag kommer hit känns det som att komma tillbaks i tiden. Husen, gärdsgården och utsikten över sjön! Det är verkligen så, så vackert. Ni vet väl att Gammelgården har öppet nu på sommaren, så man kan åka dit och fika och gå en guidad tur på gården.
Vill passa på att tacka redan nu för alla jättefina gratulationer på både Facebook, bloggen och Instagram! Ni är för underbara!
Tänk, nu är jag 29 år! Helt otroligt, vad vuxet det låter haha! Ett år kvar till 30, wow!

Men, det är så härligt att få fira ännu ett år på jorden. För jag tycker livet bara blir bättre för varje år som går. Och på något vis så känns det som jag uppskattar livet mer och mer ju äldre jag blir.
Och snart har jag bott nästan hela min tjugoårsålder i Grundtjärn. Ja, nästan hela mitt vuxna liv hittills. Det känns så häftigt att tänka på. Finns ingen plats jag hellre hade velat spendera alla dessa år.  En plats som är så lugn och tyst, men som lärt mig så oändligt mycket.

Hoppas ni får en helt fantastisk helg allihopa! Ni är underbara ♥
KRAM på er!

Vårens vackraste skrud

I går försvann den sista isen på sjön och som alltid känns det så ovanligt att blicka ner mot sjön och se vatten istället för is. Det ser så levande och vackert ut! Jag gick såklart ner till sjön på kvällen. Det har blivit som en tradition för mig att göra det varje år när sjön är fri från is. Det var så vackert allting. Färgerna på himlen, dofterna, fågelkvittret och den vackra, stora sjön som bredde ut sig mot horisonten. Nu är verkligen våren iklädd sin allra vackraste skrud. 

jonna jinton-lake050910

Min nya älsklingströja

Här om dagen så blev min mamma klar med en tröja som hon stickat till mig. Och den blev SÅ fin. En sådan där tröja som jag alltid drömt om att ha. Jag blev så glad för tröjan och jag har haft på mig den varje dag sedan dess när jag varit ute, eftersom den är så varm och go och kan ersätta jackan under varmare vårdagar. Sedan känns det såklart extra fint att den är just stickad av min mamma. Det gör den ovärderlig och jag leker med tanken på att den kanske kommer finnas kvar under hela min livstid, och även därefter, om jag är rädd om den. Och det ska jag vara, även om jag kommer ha på mig väldigt ofta!
040406Hon stickade tröjan på bara en vecka, och jag begriper inte hur hon gjorde. Hon hade nämligen först stickat en likadan, som hon började på inför förra vintern. Men nu när den blev klar för någon vecka sedan så var den lite för liten för mig. Det kändes så himla typiskt och jag önskade så att den skulle passat eftersom den var så fin. Mamma sa att hon skulle sticka en ny direkt men jag sa att det behövde hon verkligen inte göra. Det var ju nog mycket jobb att bara göra en tröja. Men hon inhandlade nytt garn och någon vecka senare så var tröjan klar.

Jag vet ingen som är så envis som min mamma. Om det är något problem av något slag, vad det än är, så släpper hon det inte förrän det är löst. Ibland kan jag nästan bli irriterad på henne, om vi stött på något problem och jag tappar tålamodet och vill strunta i det. Men hon kan sitta uppe en hel natt tills hon hittar en lösning. Det hände många, många gånger när vi drev företag tillsammans. När jag kom tillbaks morgonen därpå så hade hon knappt gått och lagt sig, men hon hade löst problemet!
Så det är ju bra att hon är envis, det gjorde ju att jag fick den här fina tröjan! 🙂
040405I fredags var det så otroligt vackert ute. Vårkänslorna bubblade i luften och jag var bara tvungen att ge mig ut i skogen en stund för att uppleva alla gröna färger som kommit fram nu efter en lång vit vinter. Jag tog på mig tröjan såklart och sprang runt i skogen och tjoade av lycka. Som alltid en här tiden så känns allt så nytt. Som att träda in i ett paradis man aldrig tidigare upplevt.
040404Även myrorna började vakna till liv i solen.
040402Doften av granbarr ♥
040401040403Jag hade på mig mina Kero näbbskor såklart! Nu när äntligen våren har kommit så kan jag börja använda dom igen. Under vintern så blir det ju mest stora, varma skoterkängor. Men nu passar de helt perfekt!
040409040408040407Connection ♥
040410Jag ser så mycket fram emot alla dagar, morgnar och nätter i skogen som väntar nu under våren och sommaren. Fick verkligen mersmak nu efter i fredags. Älskar känslan när man kan springa fritt över alla marker igen, när all djup snö smält. Som ni märkt är jag inte så mycket för att ta mig fram med skidor, snöskor, skoter osv. Jag vill ha fötterna fria och röra mig utan redskap. Och närmar vi oss den tiden allt mer för varje dag som går. Åhhh, lycka!

Vad tyckte ni om tröjan förresten? 🙂
Hoppas ni har en fantastisk dag ♥ Kram!

(Rösta på mig i Finest Awards här! Man kan rösta 1 gång/dag. Tusen tack ♥)

Det vackraste jag vet

I förrgår natt var det ett enormt norrsken ute. Av en slump märkte jag det när jag skulle släppa in katten sent på kvällen. Jag såg att det var på gång då och bara en stund efter det så täckte det hela himlen. Det var ett väldigt speciellt norrsken denna gången. Det är det som är spännande, att varje norrsken är unikt på sitt sätt. Det finns så många olika typer och varje gång känns det som en ny upplevelse även om jag spenderat otaliga timmar ute om nätterna med blicken mot himlen och det dansande ljuset.

Den här gången rörde det sig som eldflammor. Det var precis som att titta in i en gigantiskt eld på himlen. Det rörde sig sådär mjukt som flammor. Helt fantastiskt. Aldrig sett något liknande. Det täckte hela himlen också.
Här kommer några bilder!
090912

Ibland är norrskenet så vackert att jag har svårt att koncetrera mig på att fota. Just den här natten var speciell. Det var alldeles bäcksvart ute, och hundar ylade i natten (det är älgjakt nu så det är några jakthundar i byn) och ovanför mig dansade norrskenet åt alla håll.

090914

När norrsken är riktigt stora och täcker hela himlen så ser det ut som en slags “tratt” rakt upp himlen. Nästan som ett stort slukhål eller som om man är i en gigantisk kjol av norrsken. Svårt att förklara, och det är alltid svårt att få en bra bild på det också. Men det är väldigt mäktigt. Nästan så jag blir lite rädd på något sätt. Det känns så stort att jag nästan tror jag ska falla in i det.
090913

Norrsken över min vedbod. Det spelar ingen roll hur många gånger jag ser norrsken. Det berör mig alltid och får mig alltid att känna en speciell känsla. Jag gillar det. Det liksom påminner mig om alltings storhet. Hela livets mysterium.

Ofta när jag står där ute på grusvägen så önskar jag så mycket att jag kunnat ta er dit. Så att ni fick vara med i den stunden. Vet att det finns många här som aldrig sett norrsken. Även om jag fångar det på bild så är det inget emot hur det känns att stå där på riktigt. Jag önskar att jag hade en liten portal som jag kunde ha “online” ibland via bloggen, och därigenom kunde ni komma till Grundtjärn. På en sekund. Det vore något. Men tills dess får jag nöja mig med att visa er norrskenet på bild.

Det vackraste reportaget

I juni kom det ju ut ett elva sidor långt reportage om mig i tidningen VI, som fantastiskt duktiga Stefan Sjödin skrivit. Som jag skrev innan så är det en text utöver det vanliga. Han fångade något som jag inte ens trodde var möjligt. Jag kan inte förklara i ord riktigt, det bara berörde på djupet. Min första tanke efter jag läst det med skratt och tårar var “Men shit…han förstår ju verkligen“.
Sådant som vi inte ens pratade om under intervjun har han ändå förstått och fått fram på ett magiskt sätt. Det känns som att läsa poesi. Jag kommer alltid vara evigt tacksam för den här fina texten. Det känns som en enorm ära att ha fått ett så fint reportage skrivet om sig själv.

Stefan Sjödin la ut hela texten på sin blogg för ett tag sedan, så att även de som inte hade möjlighet att köpa tidningen kunde läsa det. Så otroligt snällt! Jag kom på att jag inte tipsat er om det än, så därför tänkte jag passa på att göra det nu!
HÄR på Stefans blogg kan ni alltså läsa hela reportaget. Så om ni har lite tid över och vill läsa om min story skriven från en annan människa med ett väldigt vackert, fångade perspektiv så rekommenderar jag det varmt ♥

080301

080302

Årets vackraste ögonblick

Nu när vi kommit in i det nya året vill jag blicka tillbaks på året som var och minnas allt det fina. Jag tycker annars det är lätt att man fokuserar på det som inte var så bra, eller det man önskar var annorlunda.
Året hade både upp och nedgångar, som för de flesta människor. Men jag vill tänka att både det som var negativt och positivt gett oss något. Att vi växt inuti av det.

2014 var ändå ett helt fantastiskt år. Jag fick vara med om så mycket fina ögonblick som jag tänker tillbaks på med glädje. Vissa av dessa stunder har jag fångat på bild, och därför tänkte jag nu visa några av mitt års vackraste ögonblick.

Har ni något speciellt ögonblick som ni tar med er från 2014?


010901
Årets första riktiga vårkväll. När jag tog ut utemöblerna och drack kaffe till ljudet av fågelkvitter.

010902När häggen slog ut.

010903Jag skaffade en underbar lite kattunge, som jag döpte till Nayeli.

010904Jag och mina vänner tittade på soluppgången en natt i juni nära årets ljusaste natt.

010905Och alla dessa vackra, ljusa juninätter när jag aldrig gick och lade mig och istället var ute i naturen och fotade.

010930Denna tidiga morgon, när solens första strålar spred ett gyllene ljus över ängen. Jag satte mig ner på ängen bland alla blommor och jag kunde nästan känna hur allt vibrerade av liv. Ett av sommarens vackraste minnen. Min “header-bild” höst upp på bloggen är tagen samma morgon.

0109312014 var mitt livs varmaste sommar, och varje dag gick jag ner till sjöng för att svalka Nanook och mig själv. Underbart!

DCIM101GOPROJag fick besök av mina härliga vänner från Danmark och Finland i juli. Rasmus och Joel som jag lärde känna på Fjällräven Polar. Vi hade några extremt roliga dagar tillsammans.

010908Alla härliga, soliga dagar som jag hade vid mitt nybyggda lilla växthus. Det blev min favoritplats under sommaren.

010910När jag under flera dagars tid slitit i skogen med att plocka hjortron under det sämsta tänkbara hjortronåret, men tillslut fick ihop sju brukar med sylt som jag dessutom fick sälja till ” Stockholms-pris”, 150:- burken. Vilken lycka.

010911Jag vandrade 11 mil på kungsleden på tre dagar. En av mina hårdaste utmaningar någonsin men också en dröm som gick i uppfyllelse. Här står jag på kungsledens högsta punkt. Filmen jag gjorde från vandringen kan ni se HÄR.

010929Dessa dagar fick jag se de mest fantastiska vyer. Minnen för livet.

010912Jag målade huset rött! Innan var det grönt. Och jag hade i flera år tänkt att måla det rött. I år blev det äntligen gjort!

010913Hösten var varm och jag spenderade mycket tid ute i skogen. En kort tid där som jag mådde sådär extra, extra bra.

010918Höstens färger var häpnadsväckande.

010915I september fick jag också se årets största norrsken. Jag befann mig uppe på en hög höjd för att kunna se bättre. Magisk natt!

010916Kvällarna var varma ändra fram till slutet av september och jag spenderade många kvällar nere vid sjön för att balansera stenar.

010917De kvällarna var också helt magiska. Allt var så vackert. Så stilla. Jag kände ren lycka varje kväll jag var nere vid sjön och skapade stenkonst.

010919Jag fick se min livs första kungsörn när jag låg på en liten öppen moss-plätt ute i skogen och tittade på himlen. En upplevelse som kändes sådär filmisk. Jag kände i stunden att det var ett “tecken” eftersom jag så länge velat se kungsörn.

Filmen som jag spelade in på kungsörnen.

010920I oktober fick jag en resa till Italien och Dolomiterna av företaget Gore-tex för att prova vandringsskor. Den dagen uppe i bergen kände jag mig så otroligt glad och lycklig. Som om jag var på toppen av mitt liv.  Jag minns att jag tittade ut över de dimsvepta bergen och kände att allt var möjligt. En enorm tacksamhet över att få befinna mig på ett av jordens vackraste ställen. 

010921Jag fick hålla i SVT´s  podd “Mitt i naturen-eftersnack” tillsammans med Markus Torgeby. Det kändes otroligt roligt och jag lärde mig mycket av det.

010922Jag hade invigning av galleriet med utställning av mina smycken och tavlor. Det var fullproppat med folk inne i galleriet som åkt flera mil för att besöka utställningen. Det kändes enormt roligt. Så tacksam att så många ville komma.

010924Årets första snö kom.

010926Isen växte till liv och jag låg tätt intill för att lyssna på isens sång, som är något av det mest fascinerande ljud jag vet. I år lät isen extra mycket. 


010927Jag fick ett paket från Anja Pärson och hennes fru Filippa. Deras egen-designade underställ. Åh vad glad jag blev då. Kände mig coolare än någonsin 😉

010928Årets vackraste ögonblick avslutas med lucianatten, när jag gick ut i skogen helt ensam och tände upp hundratals marschaller och lussade, samtidigt som jag spelade in allt och gjorde en film. En obeskrivligt vacker natt. Filmen kan ni se här.