Author Archives: Jonna

Nya vidder och möjligheter

Posted on by

Hej på er allihopa!
Först och främst vill jag verkligen TACKA er för alla fantastiskt fina kommentarer på förra inlägget när jag berättade om mina nya arbetsplats och ateljé/studio. Blev så otroligt glad över alla fina ord och att ni tyckte det här var en bra idé! Jag ser verkligen fram emot att se vad det här kan leda till och vilka positiva förändringar som kommer ske på grund av detta. För ja, det här känns fortfarande lite för bra för att vara sant.

Om ni undrar varför jag inte varit så aktiv här på bloggen under veckan så är det för att jag håller på att fixa i huset nu och grejar med ett litet renoveringsprojekt i det som ska bli min nya studio. Tanken var först att jag bara skulle ha köket uppvärmt och ha min studio där under vinter, och sedan öppna upp fler rum till våren och sommaren.

Men när jag en kväll äntligen kunde använda rösten igen efter att ha varit hes ett tag pga förkylning, så provade jag att göra en stark och hög ton och då blev det ett sådant där typiskt ljud som det blir i kök när man sjunger riktigt högt. Ett litet skaller (från skåp, fläktar, porslin, ja allt möjligt) och sedan nästan som ett litet tjut i slutet. Förstår ni vad jag menar, haha? Så blir det i alla fall när jag sjunger riktigt högt i mitt kök hemma också. Och jag har ju fått lära mig lite av musikern som jag samarbetar med, Mats, att det är väldigt viktigt med ett så “stumt” rum som möjligt när man ska spela in musik. Vart man t.ex har mikrofonen i ett rum kan vara jätteviktigt. Och att t.ex ha så mycket tyger som möjligt på väggarna. Man vill alltså inte ha minsta lilla eko. Det ska vara stumt.

Även om jag säkerligen kommer spela in många låtar ute i naturen också, så vill jag ha så bra ljud som möjligt när jag spelar in i studion. Det ska vara på riktigt! Så då bestämde jag mig för att även värma upp rummet intill köket och göra det till min studio!
Jag började sent igår kväll med att måla om rummet. Det kändes viktigt för mig att rummet skulle vara ljust. Ska måla två omgångar med vit färg och sedan sista målningen med en svag grå färg för att inte få det där kritvita. Jag gillar när det är “mjukt” vitt, om ni förstår vad jag menar.

Sedan har jag köpt skenor som är lika långa som alla väggarna i rummet, så att jag sedan kan hänga upp tyger. Tänkte först köpa gardiner men fasligt vad dyrt det skulle bli. Så det fick istället bli stora sängöverkast (de var superbilliga, men jättefina!) som jag sen ska sätta fast i skenorna så det blir som draperi. Och så har jag också köpt två jättestora mattor så att de ska täcka så stor del av golvet som möjligt.
Alla ni som är duktiga på att inreda en musikstudio, vad tror ni om det? Kom gärna med tips om ni har några! 🙂
Och i morse åkte jag dit igen för att måla andra omgången. Idag fick lille Nanook hänga med igen.
Blir alltid så glad över den vackra utsikten här. Så sällan jag sett Myckelgensjö från den här vyn. Det är verkligen så otroligt vackert!!
Så här såg rummet ut idag efter att jag målat en omgång med vitfärg. Färgen hade torkat bra. Men jag märkte igår att det tog ganska lång tid för färgen att torka eftersom väggarna fortfarande var så kalla då. Men nu var det riktigt varmt och gott här inne.
Alltså, det här fönstret!! Tänk att få ha den här utsikten från min studio. Vilken inspiration jag kommer få varje gång jag tittar ut, oavsett vilket årstid det är. Kan tänka mig känslan en tidig morgon i juni, när dimman dansar över ängen. Då ska ja sitta här på fönsterkarmen med öppet fönster i den svala morgonluften med en kopp kaffe och insupa allt det vackra.
Nanook har legat här inne på golvet och sovit idag medan jag har målat. Det är så skönt att se att han trivs här, eftersom han kommer få spendera ganska mycket tid med mig här framöver. Men hundar är ju så bra på det viset. De bara tar dagen som den kommer. Accepterar allt som händer och gör det bästa av det.
Så här ser det alltså ut. Det här rummet ligger vägg i vägg med köket, så värmen från vedspisen sprider sig lätt in dit, vilket gör det bra nu under vintern så jag slipper ha på full effekt på elementen.
För varje dag som jag är här så känns det bara bättre och bättre. Att byta plats sådär kan till en början kännas nästan förvirrande. Det var som när jag köpte en ny dator i somras, och i början kunde jag inte skriva blogginlägg på den, för det kändes så konstigt haha. Skärmen, storleken, allting. Det påverkade min känsla när jag skulle skriva. Likadant är det ju med att byta plats. När man är van att göra vissa saker på vissa platser då kan det ta ganska lång tid innan man liksom vant av sig. Men det här kändes bra väldigt fort. Trots att det är ett helt nytt hus på en helt ny plats så känner jag mig trygg, ombonad och inspirerad.

Sen gör det nog mycket att jag hyr huset från de snällaste människor man kan tänka sig. Och att jag sen befinner mig i en by som jag verkligen tycker om. Myckelgensjö hade ju liksom en stor, stor del i att jag kunde stanna i Grundtjärn från början. Först fick jag jobb på Fridas gård i några månader, och lite senare fick jag jobb på Lanthandeln. Och viktigast av allt, jag fick vänner och kontakter här väldigt fort, vilket gjorde att jag kände mig mer hemma. Sånt betyder så otroligt mycket.
Jag längtar SÅ mycket till i morgon, för då ska jag vara med på fredagsfikat på Lanthandeln, som dom anordnar varje fredag. Så otroligt mysigt att kunna ta en paus i arbetet och träffa lite andra här i byn och prata lite och dricka kaffe. I mitt jobb annars så äter jag ju lunch och fikar helt själv på vardagarna. Det tycker jag såklart väldigt mycket om. Men det är roligt och inspirerande att ibland få träffa lite folk.
Nu är det redan kväll och jag är fortfarande här och ska strax måla väggarna en tredje gång, nu med den riktiga färgen. Min mamma var nyss hit med lite fika och bestick och Johan kom hit med pizza som han köpte med sig på väg hem från jobbet. Vilken tur jag har att få så mycket hjälp! Nu är jag mätt och redo att sätta igång igen!

Hoppas ni haft en jättefin dag! Kram på er ♥

Morgonfunderingar

Posted on by

Godmorgon kära vänner!
Klockan är strax över sju på morgonen och än ligger mörkret tungt här i Grundtjärn. Jag kände att jag ville göra ett litet morgoninlägg innan dagen sätter igång. Jag liksom försvann ju nästan förra veckan här ifrån bloggen. Det blev inga mer inlägg efter tisdagen, och det berodde helt enkelt på att mitt halsont sedan bröt ut i en rejäl förkylning. Så under några dagar kände jag mig helt enkelt för dåsig för att få något gjort. Fast dom dagarna blev samtidigt de bästa på hela veckan, för något väldigt roligt och spännande hände i samma veva. Jag ska berätta om detta senare idag, jag behöver ta några bilder först. Ni kommer förstå sedan ♥
Jag är mycket piggare nu så det känns så skönt att äntligen ha ork igen. Den här förkylningen kom så himla olämpligt. Det gör dom ju alltid såklart, men det kändes tungt att behöva sänka tempot igen när jag nyss liksom fått igång maskineriet. Jag upplevde det ju som att jag äntligen hade rest mig upp efter nästan två månader av orkeslöshet och trötthet och massa jobbigt som hänt, och allmän nedstämdhet. Första veckan i januari var som en riktig nystart och jag kände mig så pigg, inspirerad, sprudlande och sugen på att ta tag i saker. Det är verkligen något speciellt med att så tydligt känna hur en slags energi sprider sig i kroppen igen. Livskraft och glädje. Vårt naturliga tillstånd.

Sen kom den här jädrans förkylningen. Men jag tänker att det nog var meningen. Det var resterna av 2017. Nu är skiten ute och kroppen är renad. Nu tar vi nya tag igen!
Det har blivit mycket tedrickande den här veckan. Fick ett jättegott och nyttigt Ayurveda-te av en väldigt snäll bloggläsare, som jag drack nu i morse, och som jag fortfarande sitter och sippar på i skrivande stund. Te och honung känns som balsam för själen.
När klockan ringde 04:45 i morse så trodde jag att jag och Johan var två tibetanska munkar, och sängen var vårt tempel. Vi jobbade där och sjöng strupsång. Och så hade jag hyrt in Miley Cyrus för att ha en konsert i vårt tempel, och det tyckte Johan var opassande. Efter en stund vaknade jag till på riktigt och insåg att vi inte alls var två munkar i ett tempel. Jag fnissade lite för mig själv och tyckte att det var en härlig dröm att vakna till såhär på måndag morgon.

Drömde ni något inatt som ni minns?

Nu ska jag gå ut på en promenad med Nanook i gryningsljuset. Jag hoppas att ni får en underbar måndag!
Så hörs vi lite senare när jag varit och tagit lite bilder till mitt kommande blogginlägg!

Stor kram på er allihopa ♥

Liten resa till stan

Posted on by

Godkväll mina stjärnor!
Tack underbara ni för alla fina kommentarer igår och alla härliga filmtips. Blev så glad! Nu känns det som jag skulle vilja ha filmkväll varje kväll hela veckan. I alla fall medan jag känner mig dåsig och förkyld. Har skrivit upp alla tips ni gav. Några hade jag redan sett men de flesta hade jag inte sett faktiskt. Så det kanske blir att jag ser på någon nu ikväll redan. Känner mig fortfarande inte så pigg så då känns det skönt att ta hela kvällen ledig och bara krypa ned i sängen.
Den här dagen gick fort. Hann inte med så mycket annat än att åka till till Sollefteå sjukhus på eftermiddagen för att lämna blodprov. Efter blodproppen i november så blev det ju en rejäl utredning för stroke som fortfarande håller på, vilket jag såklart är väldigt tacksam över, även om det ibland känts lite drygt att behöva åka så långt varje gång. Men jag är väldigt, väldigt glad att de kollar upp alla möjliga orsaker. Förra veckan var jag till ögonläkaren för att göra ett test för synfältsbortfall. Nu har jag förmodligen mina sista besök nästa vecka. Då ska jag få träffa en neurolog och förhoppningsvis få svar på lite frågor jag undrar över. Sen ska jag göra ännu ett så kallat Holter-EKG där elektroder placeras på bröstkorgen och som jag sen ska ha på mig i 24 timmar. Så jag får gå runt med elektroderna på mig hemma och en liten dosa som man sätter fast i en väska. Tanken är att den då ska mäta och spela in min hjärtrytm under en helt normal arbetsdag.
Det hade varit intressant att se hur den ser ut.
Vissa dagar så känns det så extra underbart att köra bil. Det blir nästan som ett långt meditationspass. Lyssna på vacker musik och köra genom vackra, vintriga snölandskap och känna solljuset i ansiktet. Sådana här gånger hade jag kunnat köra i 100 mil. Jag bara njuter.
På vägen hem hade mörkret börjat lägga sig och det bjöds på en otroligt vacker solnedgång. Sen blev jag så fasligt trött att jag var tvungen att stanna längs vägen och sova en stund. Det där med att köra bil är antingen på eller av för mig. Jag kan köra en hel natt och vara superpigg, men ibland kan jag inte ens köra tre mil till Junsele utan att behöva stanna och sova haha. Det är ju något så lugnande med att sitta i bilar. Blir trött av den varma goa luften från fläkten och det dova brummandet. Någon som känner igen sig? 🙂

Enda gången jag inte blir trött i en bil är om jag kör någon som ligger och sover i bilen. Har alltid tyckt det känns så ärofyllt. Att någon känner sig så avslappnad och helt släpper på kontrollen. Det är så vackert på något vis och då känns det extra viktigt att köra lugnt och mjukt för att inte väcka den sovande, och se till att den kommer fram tryggt och säkert.

Nu ska jag ta en dusch och dricka ännu mer ingefära-te. Det är det enda som just nu dämpar det onda i halsen.
Hoppas ni har en supermysig kväll! Varma kramar ♥

Min lugna måndag

Posted on by

Godkväll på er!
Tanken var att det här inlägget skulle kommit upp lite tidigare idag, men jag har känt mig lite dåsig idag så allt blev lite uppskjutet, så det får bli ett litet kvällsinlägg istället.
När jag vaknade i morse hade jag jätteont i halsen och förstod direkt att det nu var min tur. Det är många i min närhet som varit sjuka under julledigheten och jag har verkligen gjort mitt allt för att jag ska klara mig. Proppat i mig ingefära och andra nyttigheter, för det sista jag ville var att bli sjuk nu i den nya, fräscha starten på året. Men denna gången klarade jag mig inte undan. Dock så hoppas jag att det stannar här, vid en hes whiskyröst och lite sirap i huvudet.

Typiskt bara att jag i morse skulle vara med i ett radioprogram, nämligen härliga Miffiradio i P4 som intervjuade mig om att älska att vara ensam (antar att det sänds nu på lördag). När jag vaknade så var min röst helt fruktansvärd haha. Inte bara hes utan också liksom igenproppad. Svårt att förklara. Något hade svullnat upp i halsen så det var svårt att prata. Så i en halvtimma innan de skulle ringa satt jag som en galning och drack varmt honungsvatten och gjorde sångövningar. Men den hann inte bli helt bra till sändningen. Koncentrerade mig stenhårt på att försöka låta så normal som möjligt.
Haha jaja, det är inte hela världen.
Så idag tog jag det lite extra lugnt. Drack mycket te med ingefära och kurade ihop mig i soffan. Läste alla underbara kommentarer på förra inlägget och blev alldeles varm i hjärtat. Ni är för goa ♥
Sådana här dagar känns det så extra skönt att ha ett vardagsrum. Har inte riktigt vant mig vid den möjligheten än. Glömmer nästan bort att det finns där, så har inte använt det så mycket än, men just sådana här dagar när man känner sig lite trött eller dåsig känns det väldigt skönt att ta med sig lite jobb och sätta sig här en stund.
Satt med kalendern och planerade in hur den närmaste tiden skulle se ut och lite “att göra listor” för olika dagar.

I år kommer jag försöka ha lite mer rutin. Eller jag måste ha mer rutin. Det är något som verkligen saknats i mitt liv och jobb. Att ha lagom med rutiner och lagom med spontanitet och frihet, det är nog den bästa balansen för mig. Att ha lite koll på vad vissa dagar ska innehålla och vad som ska göras, samtidigt som jag ändå ska kunna känna att jag kan styra det lite som jag vill.
Idag öppnades det även upp en ny spännande möjlighet som kommer helt rätt i tiden. Jag vet inte än om det blir av så därför vill jag inte säga något än. Men om det blir av så kommer jag skrika högt av glädje! Det är nämligen något jag drömt om och längtat efter i flera år. Det blir verkligen en helt ny fantastiskt början. Kanske får jag reda på det redan i morgon om det blir av. Håll tummarna ♥
Nu ska jag koka lite mer te med honung och ingefära. Johan har också ont i halsen och känner sig lite dåsig, så det blir nog att vi tittar på någon film och lägger oss tidigt i kväll. Har ni något tips på en bra film? Tycker alltid det är så svårt att komma på vad man ska titta på. Så tips är varmt välkomna!

Hoppas att ni haft en bra måndag och att ni har en mysig kväll allihopa! Stor kram till er ♥

Pånyttfödd

Posted on by

Hej solstrålar!
Den här veckan känns hittills så obeskrivligt underbar. För varje dag som går så känns det som jag hamnar mer och mer på banan igen. Den där tunga, tomheten och oändliga tröttheten släpper taget allt mer, och det känns så skönt att få känna sig pigg och alert igen.

Jag älskar verkligen januari. Det är som om luften är alldeles ny och de kalla, friska vindarna blåser bort allt man inte längre vill ha kvar av det som varit. Allt känns nytt. Allt känns möjligt.
Jag har längtat så efter januari. Och nu är äntligen vi här.
Den här veckan lägger jag fokus på att komma igång med saker och ting. Planera och strukturera. Samtidigt som jag lägger tid på att göra sådant som jag vet att jag mår bra av. Sådant som gör mig extra glad!
Som att till exempel vara ute och fota! Ta långa sparkturer med Nanook. Eller hälsa på min älskade ko, Stjärna.
Igår tog jag bilen till Myckelgensjö för att hälsa på Stjärna på bondgården.Jag färdades genom de vackraste vinterlandskap man kan tänka sig. Jag stannade tusen gånger längs vägen och förundrades över hur mäktiga granarna ser ut med all tung snö. Och ljuset! Det är något speciellt med ljuset i januari. Så mjukt och försiktigt men samtidigt så kraftfullt. Som att se ljuset för första gången.
Min bil har stått insnöad i nästan två månader. Efter blodproppen fick jag ju inte köra bil på några veckor så då fick den stå orörd. Och efter det så var den så djupt insnöad att jag aldrig orkade ta tag i att skotta av den. Men en kväll så hade Johan skottat och tagit fram den ur snödrivan! ♥ Det känns så skönt att få köra bil igen och bara fara iväg när jag vill! Jag insåg först nu hur otroligt mycket jag saknat det. Det är en frihet att kunna ge sig ut på skogsvägarna och jaga ljuset på vintermorgnarna.
Framme i Myckelgensjö. Klockan var mitt på dagen, men ljuset såg ut som om det var tidig soluppgång eftersom solen nyss hade letat sig upp över skogarna i horisonten. Att se denna vy över ängarna utanför Jon Salmens gård tog nästan andan ur mig. Så, så vackert.
Vackra Myckelgensjö. Får alltid så mycket inspiration till bilder när jag kommer hit. Det är verkligen en vacker by.
Och där borta, under den aprikosfärgade himlen, där bor Stjärna.
Kylan och snön får allt att se så sovande ut. Men här på gården var det som vanligt fullt av liv. När jag först kom till gården fick jag en varm kopp kaffe av Frida i fikarummet. Det påminde så mycket om min första sommar här, när jag satt där i fikarummet under lunchpauserna. Drack kaffe och fick smaka på äkta mjölk, direkt från kossan. Och ibland få bevittna när en liten kalv kom till livet. Det är fina minnen.
Och sen, fick jag träffa min fina Stjärna. Det var alldeles för längesedan sist, så jag var nästan rädd att hon kanske glömt bort mig. Men åh, det var så otroligt fint möte! Jag brukar alltid gå in bakvägen för att komma in i ladan där hon är. Men nu hade dom nyligen fått nytt hö så nästan alla kvigor stod vid kortsidan av ladan som vätter in mot gången i den stora ladan. Direkt när jag kom in så fick jag se Stjärnas lurviga öron och stora ögon som tittade förvånat på mig. Jag blev så chockad för jag hade ännu inte sagt något alls. Hon brukar ju känna igen mig på rösten. Men nu verkade hon se direkt att det var jag. Jag blev såååååå glad.

Min lurviga Stjärna, som blivit så stor. Jag minns i somras när hon precis kommit till Grundtjärn för sommarbete. Då var hon minst av alla och hon såg fortfarande ut som en kalv i ansiktet. Så försiktig och så undergiven alla de andra. Men så nyfiken på mig. Hon var alltid först på plats när jag kom för att hälsa. Nästa sommar kommer hon nog vara störst av alla, och då bli flockens ledare. Tänk vilken fin flockledare hon kommer bli!
Jag överöstes av pussar i ansiktet som vanligt. Trots att det gått så långt tid emellan så var hon lika go och kärleksfull. Stjärna har verkligen en förmåga att göra mig SÅ glad.
Jag nynnande en liten vallvisa för henne, och då stannade hon upp i ätandet och tittade helt stilla på mig i några sekunder. Sen gav hon mig en stor puss, som om hon förstod. Jag skrattade högt!
Och så berättade jag för henne om sommaren som kommer. Att hon ska få släppas ut på gröna ängar i Grundtjärn och få en egen koskälla från 1800-talet och få beta under midnattssolens ljus. Och sen få gå promenader med mig genom byn för att hitta extra gröna och goda ställen att beta på. Som jag längtar.
Det var en riktigt mysig stund på gården. Jag satt där i höet som doftade så otroligt gott att jag nästan själv hade velat äta upp det haha. Efter besöket hos Stjärna fick jag följa med till Fridas föräldrahem och gosa med små Kelpie-valpar som hennes mammas hund fått för några veckor sedan. Jag önskar att jag hade tagit någon bild, men de var så hjärtskärande söta att jag glömde bort att fota.
På vägen hem hade det redan börjat skymma, och den vackra vinterskogen nästan lyste upp i det blåa skymningsljuset.
Jag stannade till efter vägen och såg hur solens sista strålar dansade över grantopparna innan ljuset försvann. Vilken fin dag. Även om jag inte fick så mycket gjort så gav det mig så otroligt mycket. Att få ge mig ut med bilen, fota vinterlandskap, gosa med Stjärna och träffa gamla vänner och sen mys med små valpar. Som en enda stor lyckoinjektion rakt in i själen.

Hur har ni det denna första vecka på året? Jag hoppas att ni mår bra och att ni tar hand om er!
Stor, varm kram! ♥

I den djupa vinterdvalan

Posted on by

Det är väldigt få gånger som jag tycker det är svårt att skriva blogginlägg. Oftast kommer orden av sig själv när jag sätter mig framför det vita, tomma dokumentet på datorskärmen. Men dom gånger som det känns som allra svårast att skriva ett blogginlägg, det är när jag inte skrivit något alls på ett tag. Jag kan sitta en hel timma och stirra på skärmen och grubbla och fundera på meningar att börja blogginlägget med, trots att jag har massor jag vill skriva om eller berätta. Det är som om tystnaden byggt upp skyhöga murar och ingen mening känns tillräckligt mjuk för att avbryta tystnaden här inne. Det blir ett sådant kontrast på något vis. Vilken mening jag än börjar med så känns det konstigt.

Men nu är det värsta över. Den första meningen är redan skriven efter total tystnad här sedan julafton. Jag tog lite julledighet, även om den inte riktigt var uttalad. Jag hade tänkt skriva något om att jag skulle ta en liten paus men min paus hade redan av sig själv börjat så kraftigt att jag inte ens förmådde mig att skriva om det. Som om alla dörrar till kreativitet stängdes på en sekund. En tystnad i mitt inre, som jag sällan känt tidigare.
Total tystnad och ett totalt ointresse i allt som heter skapande. Och det märkligaste av allt, var att jag inte ens blev orolig. Oftast brukar jag känna stress när jag tappar inspirationen och inte hittar lusten och energin till att skapa. Jag brukar göra allt för att försöka få igång det. Men denna gången var så annorlunda. Det gjorde mig ingenting. Jag kände ingen stress. Ingen oro. Ingen press över att behöva “komma igång igen”. Jag bara lät allting vara som det är.

Det får ta sin tid. Jag sover nu. Blundar och bara finns till. Jag ligger i den årliga vintervilan. Bara lite extra djupt denna gången.
För att samla extra mycket kraft, inför ett år som kommer bli extra speciellt.
Jag tror det är viktigt, att vi i slutet av året ger lite tid till att sakta ned och andas ut. Ger tid för reflektion och för bearbetning. Återhämtning. Rensar oss från gammalt som ligger kvar och tar upp plats, så att vi kan ge ny plats åt allt underbart som inte än har hänt. Nu vaknar jag snart till liv igen för att fylla mina lungor med årets nya luft och kraft. Det ser jag verkligen fram emot.

Vad ser ni fram emot med det nya året?

Sänder er en stor, stor kram och önskar er ett GOTT NYTT ÅR! ♥
Tack för att jag fått dela ännu ett fantastiskt år med er, mina kära vänner! 

The night of winter solstice

Posted on by

I natt är det årets längsta natt. Jag har alltid tyckt att det var något extra magiskt och speciellt med denna natten. Bilderna som jag tog förra året kring denna tiden tycker jag symboliserar den där känslan som vintersolståndet för med sig, så jag lägger upp dom här i år igen. Tänk, i morgon går vi mot ljusare tider igen. Vad fantastiskt.
Men först hedrar vi årets mörkaste och längsta natt. Det är fantastiskt det med.

Önskar er alla en fin natt ♥