Nästan varje natt tar jag cykeln bort till hagen vid sjön och hälsar på hos min kviga Stjärna, som just nu njuter för fullt av de gröna ängarna och ljusa sommarnätterna. Jag brukar ta med mig en hink med lite godsaker till henne och de andra damerna. Lite pellets och betfor. Och ibland tar jag med mig en borste och ryktar henne. Det brukar hon uppskatta, speciellt under de nätter när myggen är som värst.
Det är så otroligt mysigt att ha henne så nära nu. Att bara kunna gå och hälsa på henne när jag vill och få lära känna henne lite mer för varje dag som går.
Som jag önskar att jag kunde förmedla även ljud och dofter genom mina bilder. För den här känslan är helt underbar. En stilla sommarnatt med doften från alla tusentals blommor, och så ljudet av koklockorna som ekar över ängarna. Gnisslandet från plåthinken och cykelhjulet mot grusvägen. Sen bara tystnad. Som jag älskar dessa stunder.
Dom är många kvigor här i år, och de kom i två omgångar. De första som kom är lite äldre och lite lugnare. De lärde jag känna ganska bra i maj månad. Nu i juni kom ett lass till med lite yngre kvigor, som är lite busigare och ännu lite osäkra på vem jag är. Men vi kommer lära känna varandra så småningom.
Stjärna och hennes två bästa kompisar, Tindra (Den vitsvarta närmast) och Vilda (en svart kviga som rymde i början. därav namnet :D) kommer alltid fram och gosar och äter ur handen på mig. Ja, Stjärna kommer så fort hon ser mig. Hon är så himla underbar. Jag blir lycklig varje gång jag ser henne.
😛
Jag spelade in en liten film en av kvällarna när jag gick till ängen och kulade på Stjärna. Eftersom hon är äldst i flocken nu och ledaren så tar hon alltid med sig hela hjorden med kvigor, och det är så härlig känsla när de alla kommer springande. Och Stjärna är lika go och snäll som alltid, och bjuder på massor av pussar.
Vill passa på att tacka så jättemycket för alla fina gratulationer och kommentarer på förra inlägget. Ni gör mig så otroligt glad!
Hoppas ni får en helt underbar vecka nu! KRAM på er ♥
Nu i september så var det dags för kvigorna att åka tillbaks till bondgården igen över vintern, och jag kände verkligen en sorg när det var dags för mig att säga farväl till Stjärna. Det var inte så stor chans att hon skulle få komma tillbaks till Grundtjärn nästa sommar, eftersom det snart var dags för henne att få en kalv och bli mjölkko. Tankarna snurrade runt i huvudet och jag tänkte flera gånger att jag önskar att jag kunde köpa henne så att jag kunde säkra att hon fick komma hit till Grundtjärn varje sommar, och så att jag kunde åka och hälsa på henne på bondgården när jag vill. Jag förstod ju att jag inte kan ha henne här i Grundtjärn, i alla fall inte än, eftersom en ko inte mår bra av att vara ensam.
Jag kan inte ens beskriva i ord hur glad jag var när det blev klart. Jag visste ju först inte om den ens var möjligt att genomföra. Jag ville ju inte att det skulle bli till en börda för Frida att jag köper en av hennes kvigor. Så det blev en sådan lättnad när jag visste att det gick att ordna. Så nu kommer hon alltså ägas av mig, även om hon tillhör Fridas gård. Och jag har valt att inte inseminera henne nu, så hon kommer alltså inte att få en kalv. Då kommer hon tillbaks till Grundtjärn nästa sommar. Ni kan ju ana att jag längtar!
Och min Stjärna har ju dessutom setts av miljoner människor över hela världen nu! Som Frida skrev idag “Säg inte vart hon bor, jag vill inte ha några groupies här” hahaha.