Tag Archives: av
Invigning av soffa
Nu har jag ett vardagsrum!! Ett riktigt vardagsrum med soffa, på övervåningen. Jag har nämligen fått en jättefin hörnsoffa av min granne Ulf, som hade en kompis som skulle slänga den. Men han visste att jag letat efter soffa till övervåningen så han fraktade hit den till mig när han kom till Grundtjärn i går. Jag är helt överlycklig. Det blev SÅ mysigt!
Den fick precis plats, och framför fönstren så man kan ligga där och titta ut. Nu kan jag använda övervåningen på ett annat sätt. Ska göra jättefint där nu!
Nanook och jag såhär glada för soffan! Wiiiiiiii!
Så mysigt att ha en riktig myshörna här hemma. Här kommer jag sitta mycket. Och säkert somna många, många gånger.
Besök av SVT
Goddag!
Hans och Janne från SVT Mittnytt har nyss varit här och gjort ett litet reportage. Vi pratade om vad som hänt sedan sist, landsbygdsproblem, förfrågningar om lediga bostäder i Grundtjärn, och även lite om hur min blogg blivit en inspirationskälla för vissa att vilja flytta hit till vackra Västernorrland. Det var roligt som alltid, men också väldigt nervöst! Varför formulerar man sig så mycket bättre när man pratar för sig själv och inte när man verkligen är in action? 😉
Men det blir nog bra tillslut. Nu ska jag hem till mamma och sedan ska vi fara till Näsåker och hälsa på min morfar på äldreboendet. Det känns som det var längesedan jag var där nu.
Hoppas ni har en jättebra dag! Så hörs vi senare!
Kram <3
Hans lindblom och kameramannen Janne! 🙂 Och lilla Nanook i ena hörnet.
Av hela mitt hjärta
Av hela mitt hjärta vill jag tacka er för alla otroligt fina ord ni skrivit. Jag är evigt tacksam för det fina stöd ni skänkt under hela tiden min mormor vart sjuk och även nu när hon gick bort. Det är så fint gjort av er. Jag vet inte hur många gånger jag nu suttit framför datorn och läst era kommentarer och blivit rörd till tårar. Jag kan knappt förstå att det är så många som verkligen bryr sig och ger sig tid att skänka en tanke. Jag vill tacka er från botten av mitt hjärta <3
Det har varit några sorgliga dagar nu med mycket känslor. Jag har spenderat mycket tid hos mina föräldrar. Det har varit skönt att tillsammans sitta och prata om minnen, skratta och gråta. Det känns fortfarande så konstigt att hon inte finns längre. Under små korta stunder glömmer jag bort det och tänker på annat, men sedan kommer tanken tillbaks och hjärtat börjar slå dubbelt så snabbt och tårarna bara rinner.
Jag tycker det är så märkligt, att döden som är det mest naturliga i livet, ändå gör så obegripligt ont. Vi föds ju med vetskapen om att vi och alla runt omkring kommer att lämna livet någon dag, men ändå kan man inte förstå det, när det väl händer. Jag blir inte klok på livet. Men det kanske är det som är meningen, att man inte riktigt ska veta meningen med allt. Det är ju det som gör livet så mystiskt vackert.
Några timmar av stor betydelse
Nu är strömmen tillbaks igen. Det har varit några mysiga timmar utan el, och jag skrattar åt mig själv och åt min reaktion när jag hörde kylskåpet börja tjuta när elen var tillbaks igen. Min reaktion var “Åh nej!”
Hur kan man bli så förälskad i strömavbrott? Jag känner verkligen hur något öppnas upp i mig när elen är borta. Jag blir som…fri…fast inuti. Ja jag kan inte riktigt förklara. Jag gissar på att det är för att jag helt och hållet slappnar av på något vis. Jag känner att det inte finns så mycket “tråkiga, viktiga måsten” som jag kan göra, och jag behöver inte känna den minsta gnutta dåligt samvete för att jag inte gör de där viktigare sakerna, eftersom det inte är mitt fel att elen är borta. Något i den stilen kanske.
Så istället gör jag det som jag verkligen vill göra.
Jag gick runt och myste här. Jag dammade av köksbänken, sopade golven och kokade kaffe på spisen. Jag gick runt och nynnade och jag tror att jag låtsades att jag befann mig i en annan tid. I den tiden då min gammelmormor Lily levde.
Jag tog fram lite gott tunnbröd och blev så glad åt att smöret (Bregott) för en gångs skull var mjukt och lätt att smöra med. Sedan satte jag mig och skrev i min skrivbok en stund och grejade med lite av mina fotografier som jag skrivit ut på fotopapper. Jag gick även runt och fotade lite, och exprimenterade med lite inställningar och dubbelexponeringar.
Åh, det var verkligen en mysig stund. Jag ska se till att kunna uppleva den där känslan och sådana där mysiga stunder trots att elen inte är borta. Det handlar nog om tid och om att man ska kunna “stänga av” och bli fri den där inre oron som jag tror många av oss går runt och bär på idag, och känslan av att man hela tiden måste vara “uppkopplad” med omvärlden och allt som händer. Som egentligen beror på något helt annat än elen, men som kom upp till ytan och som jag lättare kunde upptäcka och bli fri under den här stunden.
Snön faller fortfarande ute och det är alldeles vitt överallt. Nu ska jag gå ut och skotta en stund så jag kan ta mig ut sen 🙂 Hoppas ni har en fin dag!
Här är några av fotona jag tog förut under tiden det var strömavbrott.
Omgiven av lugnet
En av alla tusen saker jag älskar med att bo såhär mitt ute i ingenstans, är att man alltid kan finna lugnet även om man är stressad eller har mycket att göra. När man är omgiven av fridfull natur och fullständig tystnad, så kan man alltid stanna upp, om så bara för några sekunder, och andas ut och landa i sig själv, och tänka " Ja, jag lever nu".
En blandning av vår och höst
När jag var ute på en promenad i kvällssolen fick jag nästan vårkänslor. Just den här tiden, när löven fallit från träden och snön ännu inte kommit, skulle man nästan kunna tro att det är en tidig vårkväll. Så underbart härligt.
Energi av allt det vackra
Det är så himla underbart att öppna dörren och gå ut i den friska luften och fina kvällssolen efter att man suttit inne och jobbat en hel dag. Jag får som ny energi. Blir laddad som ett batteri 🙂
Månen var så vacker ikväll