Jag kunde knappt tro mina ögon när jag gick ut med Nanook ikväll. Det är första dagen i november. En månad som jag brukar förknippa med mörker, blåst och kyla. Denna dagen var allt annat än det. Det var alldeles vindstilla, himlen var klarblå och ängarna nästan lyste i guld. Kunde inte drömma om en vackrare höst än denna.
Novemberkväll ute på ängen
Jag hittade en bild som jag tog idag för ett år sedan. Jag blev ganska chockad när jag såg att hela Grundtjärn var snötäckt! Nu är det nog inte länge kvar innan första snön faller.
Någon av er som redan har snö?
Bild tagen från fönstret i den gamla skolan, 18 oktober 2010
Idag fyller Nanook 1 år! Han har ju varit med en hel del på bloggen så jag tänkte att jag skulle göra ett litet grattis inlägg till honom 😀
Inatt är en mycket speciell natt för mig. För ett år sedan, natten den 31 juli 2010 satt jag i fullpackad bil och tittade ut genom fönstret. Jag lämnade Göteborg och storstaden och flyttade hit, till lilla Grundtjärn i Västernorrland. Den lyckan jag kände när jag satt där i bilen går inte att beskriva. Det kändes som jag äntligen kommit loss. Äntligen var jag på rätt väg. Det kändes så starkt. Jag hade ingen aning om hur det skulle gå, men på något sätt kände jag på mig att allt skulle gå bra. Jag hade alltid tänkt att om man följer hjärtat och gör det man verkligen känner för, oavsett hur konstigt och omöjligt det låter för andra, så löser det sig alltid. Alltid! 🙂
Tänk om jag bara visste, när jag satt där och tittade ut genom bilfönstret, vad som väntade mig här. Jag ryser när jag tänker på det, hur allt kan förändras så snabbt. Från en värld till en helt annan. På en natt. Och nu har det gått ett år. Ett år som jag aldrig någonsin kommer att glömma. För första gången har jag känt att jag levt livet fullt ut. Jag har fått uppleva så många nya sidor av livet, och jag har verkligen lärt mig uppskatta sådant som jag innan bara tog för givet. Det är något jag kommer att vara evigt tacksam för. Det har varit det bästa året i hela mitt liv =)
Tack till alla ni underbara läsare som följer min blogg. Att jag fått dela det här året med er har varit såååå roligt och betydelsefullt för mig. Tack från hela mitt hjärta!
Hela tiden försöker jag påminna mig själv om vintern som var. För om jag tänker tillbaks på hur det var då, så njuter jag extra mycket av värmen och sommaren nu. Jag har alltid tänkt att man måste få uppleva den andra sidan av allt, för att fullt ut kunna uppskatta det som är bra. Man känner ju inte hur gott det är med vatten förrän man är riktigt törstig, och man känner ju inte hur skönt det är att sova förrän klockan ringer på morgonen. Även om jag är ledig brukar jag ställa alarmklockan på telefonen vid typ 6 tiden och “snooza” i några timmar, för jag älskar känslan av att vakna och vara sådär jättetrött och veta att jag får sova vidare. Det är ju först när jag vaknar som jag känner hur skönt det är att sova 🙂
Värmen uppskattar man ju mycket mer om man fryser. Därför tänker jag tillbaks mycket på vintern och hur kallt det var då, för att jag verkligen ska känna hur skönt det är att det är sommar nu. Jag minns att jag längtade jättemycket efter att få kunna sova i bara ett linne. I vintras sov jag i flera lager kläder. Underställ, tröjor och termobyxor. Jag kände mig som en michelin-gubbe där jag låg. Att vända sig i sängen blev ett stort projekt. Haha jag kan inte låta bli att skratta när jag tänker på det. Så varje gång jag går och lägger mig nu så njuter jag lite extra över att kunna sova utan kläder och raggsockar. Och jag njuter lite extra varje morgon när jag kan gå upp och äta frukost utan att behöva dra på mig vinterjackan, göra upp en eld med blöt ved och upptäcka att vattnet frusit i röret. Åh vad sommaren är underbar. Mer underbar än någonsin 😀
Här kommer några kyliga vinterbilder 🙂
Idag kom jag att tänka på att det snart är tre år sedan jag tog studenten. Nu i juni ska min lillebror Filip ta studenten. Kan inte förstå att tiden gått så fort. Men samtidigt så känns det som om det var evigheter sedan. Som i ett annat liv. Men idag är det exakt tre år sedan jag var på studentbalen. Det var en stor dag. En dag jag hade längtat efter så länge. Och det var verkligen roligt. Jag gick på balen med min bästa vän Torbjörn. Tänkte att jag skulle ladda upp en bild och visa er 🙂
Jag och min vän Torbjörn innan studentbalen, 2008 🙂
Nu har jag snart bott här i 8 månader. Herregud, jag kan knappt förstå att tiden gått så fort. Och när jag tänker tillbaks på hur mitt liv såg ut för ett år sedan och att jag då bodde i Göteborg så känns det så konstigt. Det känns som om det var i en annan värld.
För exakt ett år sedan levde jag ett helt vanligt liv. Jag bodde i en lägenhet i centrala Göteborg och pluggade till undersköterska. Jag minns att jag äntligen började känna att jag trivdes med mitt liv där i stan. Skolan gick bra, jag hade bra vänner och studiebidrag. Ändå hade jag sedan jag var 17 år haft en längtan att flytta till norrland. Men jag såg liksom aldrig någon möjlighet till att göra det, så hela tiden försökte jag att lägga ett lock på min längtan efter ett helt annat liv. Det kändes enklast så. Men jag är väldigt glad att jag senare faktiskt lyssnade på vad mitt hjärta sa, och gjorde verklighet av min dröm.
När jag sen flyttade hit så var det precis som om jag bara bytte liv helt och hållet, jag tänkte aldrig mer på livet jag hade i Göteborg och jag saknade aldrig någonting där heller. Jag bara flyttade hit och anpassade mig väldigt snabbt till livet här och nu känns det som om jag alltid har bott här. Ändå har jag bara bott här i 8 månader.
Livet är märkligt ibland 🙂
Bilden är tagen från Götaälvbron i Göteborg för ett år sedan. Dit gick jag alltid när jag kände att jag ville "komma bort" ett tag. Även om den är belägen mitt i stan och bilar och spårvagnar åker över bron hela tiden, så kände jag att den platsen gav mig en känsla av hopp och frihet.
