Ute och möter våren
Tag Archives: och
Ledsen och glad
När jag sent igår kväll var ute och gick med Nanook i vårregnet önskade jag högt att något nytt, spännande och roligt skulle hända i mitt liv. Någonting som fick fart på mig igen. Något inspirerande.
När jag idag fick ett mail från Fotografiska slog mitt hjärta ett extra slag. Tänk om min önskning redan skulle slå in! Med andan i halsen öppnade jag mailet men glädjen han bara vara i någon sekund. Tyvärr hade inga av mina bidrag kommit vidare till Fotografiska’s Höstsalong 2014.
Min första reaktion var att jag ville lägga mig i sängen och dra täcket över huvudet och ligga kvar där resten av dagen. Eller helst resten av veckan. Men sedan tänkte jag att det verkligen inte skulle göra saken bättre. Jag gjorde mitt bästa och får istället glädjas åt de fotografer som lyckades komma med. Jag ska se till att åka på utställningen i höst någon gång mellan den 19 september och den 26 oktober. Har faktiskt aldrig varit på en sådan stor fotoutställning så det kommer bli roligt. Eller så kommer jag bara gå runt och tänka “MEH, var för kom DEN bilden med?” haha.
Förutom det så har dagen i alla fall varit riktigt bra. Jag, mamma och min gammelmorbror Tage (mammas morbror) åkte idag till Näsåker. Det var ett tag sedan jag var där nu. Det är så konstigt nu när morfar inte längre lever…förut åkte jag och mamma till Näsåker minst en gång i veckan för att hälsa på honom.
Nästan varje dag får jag en impuls att jag vill åka till morfar i Näsåker, men så kommer jag på att han inte finns där längre.
Men jag bestämde mig för att inte sluta åka dit ändå. Jag tycker verkligen om Näsåker. Det är så vackert där med Nämforsen och niporna. Och jag älskar att fika på Ingelas Café. Det är helt och hållet värt att åka de 3 milen dit bara för att få äta den goda Taco-tallriken.
Så vi gjorde det. Vi åkte iväg på en lite roadtrip tillsammans. Det blir alltid så roligt när vi tre gör något ihop. Speciellt eftersom Tage är så rolig. Han bjöd oss på fika på Ingelas Café och sedan åkte vi runt en sväng.
På vägen hem hittade jag några tussilago i diket. Jag blev så glad. Varje år slår dem ut på samma ställe, och det är verkligen ett tecken på att vintern övergått till vår.
Nu ska jag tröstäta påskgodis som jag köpte på affären förut.
Hoppas ni har en bra måndag! Kram på er ♥
På gott och ont
Håller på att rensa datorn lite. Går igenom alla tusentals bilder och kastar sådant som jag inte behöver. Ofta när jag fotar tar jag minst 20 bilder på varje motiv jag fotar för att vara säker att någon blir bra. Så det blir väldigt mycket dubbletter och onödiga bilder som bara ligger och tar plats.
Att gå igenom bilder på datorn är nästan som att gå igenom gamla fotoalbum. Jag fastnar hela tiden med att titta på bilder och minnas tillbaks. Fann några bilder nu ifrån juni förra året som gjorde att började längta något enormt efter juninätterna. Den bästa tiden på året enligt mig.
De här bilderna här nere är från en natt när jag sprang ut i bara nattlinne och kofta. Det var så himla vackert ljus ute och jag ville inte gå miste om en endaste sekund. Som pricken över i:et slängde jag också av mig mina skor när jag befann mig ute på ängen. Det var en härlig känsla just då. Men det fick jag lida för i en vecka efter det, då jag blev biten av hundratals knott och myggor på fötterna och benen. Nätterna efter det var en ren plåga, och jag har aldrig i mitt liv upplevt något så konstigt smärtsamt förut. Mina fötter såg ut som fotbollar och på natten fick jag panik av att det kliade så mycket. Fötterna skakade och darrade av sig själv av reflexerna att det kliade. Jag kan inte förklara i ord hur det kändes. Jag gick in i duschen flera gånger för att duscha dem med hett vatten för att dölja smärtan med en annan. Åh, det var så fruktansvärt. Känner nästan hur det kliar nu när jag börjar tänka på det, haha.
Jag vet inte om det var värt allt den smärtan för att springa barfota på ängen den natten. Men det blev i alla fall ett fint minne. En av de nätter som jag minns bäst från förra sommaren.
Hallen före och efter
Hallen är äntligen målad nu. Det blev många varv med vitfärg för att täcka det gula och blåa. Ett tag kändes det som jag aldrig skulle bli klar. Men nu kan jag äntligen njuta av en ljus och fräsch hall. Det är helt otroligt vad det gjorde mycket för resten av huset att få hallen så fin. Det blev en helt ny känsla här. Och hallen är väl lite som första intrycket när man kommer in i någons hem.
Åh, nu kan jag pusta ut. Jag är helt slut på att renovera nu. Men jag är så glad att jag tog tag i renoveringen under vintern. För nu när våren är här känns det så bra att ha allting klart. När jag öppnar dörren in till huset nu så känner jag bara sådan glädje över att få bo i ett så vackert och mysigt och VARMT hem.
Här kommer några före och efter bilder! 😀
Gulhallen kallade jag den. Men den hade även inslag av limegrönt, blå och lila lite här och där.
Den här bilden tog jag innan jag skulle börja måla. Timmerväggen som syns är husets riktiga timmervägg, över 100 år gammal 🙂
Så här ser det ut nu när man kommer in genom dörren!
Lite ljusare än innan 😉
Jag och min bror
Det skiljer tre år mellan mig och min lillebror Filip. Under hela min uppväxt var Filip den jag helst lekte med. När vi var små var vi med varandra jämt. Det fanns ingen jag hade så kul med som med han. Även om vi ibland också bråkade och retade gallfebern på varandra. Men så är det ju med alla syskon 🙂
För ett tag sedan hittade jag en massa gamla videoklipp från ca 10-7 år sedan. Det var så kul att titta på dem och minnas tillbaks. Speciellt Filips knäppa små filmer.
Jag satt i natt och redigerade ihop en liten film med lite blandade klipp från när vi var mindre. En hel del bråk, men också en hel del tokerier 😀
Som tur var godkände Filip att jag lade upp filmen här på bloggen. Det är ju faktiskt han som är filmens huvudroll haha 😀
Så, enjoy!
Sol, skog och mystiskt spår.
Solen kom äntligen fram idag, så i morse tog jag bilen och åkte ut i skogen en sväng med Nanook. Det blåste något enormt, och det gör det fortfarande. Men det gjorde inget för det var så underbart att äntligen få lite sol igen.
Följde ett konstigt spår i snön ett tag. Jättestora “tassar”. Hade ingen aning vad det var för spår, tills jag började tänka på om det kanske kunde vara en nyvaken björn jag följde? Men jag såg liksom inga klor i spåret. Jag har ingen aning, är så dålig på sånt. Någon som har en gissning?
Soooool!
Bigfoot. Men vad för djur?
Bland snö och moln
Tack kära ni för alla fina kommentarer om köket. Så glad att ni tyckte om det! Det är inte klokt vad lite färg kan förändra mycket i ett rum.
Snön yr utanför fönstret. Det är snöstorm och det blåser så det dånar i hela huset. Jag har nyss varit ute till vedboden och burit in några lass med ved. Nu går det åt lite mer ved när man kan lägga i en hel drös med vedklabbar åt gången i pannan. Jag behöver inte heller klyva varenda vedträd i mindre bitar som jag behövde innan. Nu kan jag bara gå till vedboden och fylla påsen med ved i alla olika storlekar och längder. Vilken tid jag sparar!
Nu har jag ved så jag klarar mig över helgen. Jag går fortfarande runt som på moln här hemma. Jag har än inte vant mig vid att det är varmt i alla rum. Jag stänger dörrar om mig även om jag inte behöver. Det känns inte som jag tror på det än. Som om jag snart kommer vakna och inse att allt var en dröm. Vakna upp på madrassen i köket till 5 grader igen. Men nej, i morse vaknade jag i min säng, till 17 grader. Och om det inte är en dröm så kommer jag få fortsätta göra det. Tänk vad värme betyder mycket för att man ska må bra. Nu när jag inser skillnaden förstår jag inte hur jag stod ut i tre vintrar. Men samtidigt är jag så glad att jag fick uppleva det också. Jag har lärt mig så mycket och jag kommer nog aldrig sluta vara tacksam för värmen i mitt hus 🙂
Nu är det fredag! Önskar er en underbar helg ♥
Ute i snöstormen och hämtar in ved.
Nanook hälsar 😉
Före och efterbilder!
Nu kommer lite före och efter-bilder på kökets förvandling! Det var ju inte bara ett värmesystem och en ny kamin/panna som kom på plats. Passade ju även på att måla om i köket. Och jag är riktigt nöjd! Vad tycker ni? 😀
Före. Mysigt, men lite mörkt.
Före. Andra sidan av köket.
Efter! 😀
Nanook har redan funnit sin favoritplats. Som även är min favoritplats.
Sladden som går där tvärs genom köket är bara tillfälligt. Elektrikern kommer hit någon dag snart och drar om elen till cirkulationspumpen.
Köksbordet. Och min fåtölj där jag alltid sitter och skriver. Där jag sitter precis just nu 🙂