När man minst anar det

Posted on 8 september, 2015 by Jonna

Det märks att dagarna är kortare nu. Under sommaren brukade jag komma igång på riktigt på kvällen. Först då var ljuset bra för att ge sig ut och fota och annat. Nu är det nattsvart ute vid nio tiden. Jag har verkligen inte vant mig vid det än. Men jag tycker om det också. Igår natt var det ett helt fantastiskt norrsken ute! Jag var ute med kameran förstås, så jag har några bilder som jag ska visa er sedan.

Idag har det varit en märklig dag. Rolig. Mycket nytt har hänt. En lite udda grej är att jag idag skrivit på en licensiering till världens största “viral media” företag. På morgonpromenaden med Nanook började plötsligt mail trilla in från hela världen. Olika företag som alla ville en och samma sak. Att jag skulle skriva avtal med dom, så att just dom skulle få rättigheter till att sälja och dela en video som jag gjort.

Jag höll på att vika mig av skratt. I flera år har jag skapat filmer. Vissa som jag lagt ner hela min själ och hjärta i. Men vilken video fick jag idag skriva avtal på och börja tjäna pengar på? NÄR NANOOK VÄNTAR PÅ KAKORNA PÅ BORDET. HAHA!
Den som jag la upp igår! Åh, internetvärlden är underbar. Knasig, men härlig på sitt sätt.
Jag är i alla fall nöjd! Det var en hektiskt dag med mycket mailande men nu är det klart. Det här triggar mig såklart att göra fler roliga videor med Nanook. Det är ofta jag tänker “Det här borde jag filma”. Så jag ska nog göra det. Det verkar ju uppenbarligen inte bara som om det är ni som gillar videor med Nanook i. Senast nu såg jag videon på Dailymail. Mitt lilla hjärta.
Han ska få många kakor framöver ♥

Nu ikväll har jag varit i skogen och filmat en intervju med mig själv som ska skickas vidare för ett eventuellt projekt. Jag har aldrig intervjuat mig själv och jag kan säga att det var första och sista gången. Det är väldigt svårt att prata naturligt. Jag slösade nästan upp hela minneskortet till kameran på feltagningar. Men tillslut så strunta jag i hur det blev och bara pratade på. Det får bli bra så.

Nu har jag nästan skrivit en hel roman här känner jag, men jag ville bara berätta om min dag. Nu ska jag koka lite kaffe, göra upp en eld och gå igenom lite mail. Sedan om jag hinner ska jag gå in i min ateljé och måla lite.

Ha en underbar kväll kära ni! ♥

I kväll nere vid den magiska tjärnen. Ja, den är faktiskt magisk.

När lugnet återkommer

Posted on 7 april, 2015 by Jonna

Så var påsken över. Det är vardag igen, och allt har återgått till det normala. Det är intressant att uppleva hur allt liksom lever upp här i byn när det är storhelger. De senaste dagarna har luften vibrerat av ljudet från skotrar och lukten av kolbullar och kaffe. Röster av skratt och prat i den annars så knäpptysta miljön. Människor som promenerar på vägen genom byn, där jag aldrig annars möter någon på promenaden med Nanook. Det blir en sådant kontrast, som man bara kan uppleva om man bor här året om. Men jag gillar det. Jag gillar att få båda delarna, och det är roligt när folk kommer hit som älskar Grundtjärn lika mycket som jag. Jag gillar att känna den där känslan av att byn är fylld med liv och människor.
Men helt ärligt, är det också ganska skönt efteråt när jag har byn nästan för mig själv igen. Ängarna, vägarna, sjön. Ingen ser mig när jag hittar på tokerier och Nanook har inte längre någon förbigående att skälla på. Tystnaden och lugnet blir som extra starkt just då.

Det kändes som en väldigt lång påskhelg denna gången. Kanske för att jag mesta tiden jobbat och tyckt det varit segt med heldagar då posten inte går och paket inte kan skickas. Haha. Men det var en mysig påsk. När påsken är över är det ju nästan vår. Även om det just nu fortfarande känns väldigt mitt emellan, så är ju den “värsta” tiden över. Det känns fantastiskt.

Hade ni en bra påskhelg? Hoppas det ♥ Kram på er

På påskafton fick jag besök av min mammas kusin Anna-Karin och hennes familj. Jag fick en jättefin påskblomma, bullar i massor och en underbar bok om inget mindre än VED! Hahaha. Jag som trodde att jag nästan redan var expert på denna ved som blivit min källa till liv sedan jag flyttade hit. Men nu kommer jag snart veta allt som går att veta. Jätterolig och intressant bok som jag redan börjat läsa ♥

När mörkret faller

Posted on 24 augusti, 2014 by Jonna

När snön smälter…

Posted on 13 mars, 2014 by Jonna

…så kommer all dynga som gömts i snön fram.
Min trädgård ser alldeles bedrövlig ut just nu. Kvarlevor från vinterns renovering i huset ligger utspritt över hela gräsmattan. Det är murbruk, träbitar, tegelstenar och annat smuts. Jag har ägnat en stund åt att försöka kratta upp en del så att det stackars gräset har någon chans att överleva och växa upp igen till sommaren.

Den här tiden när snön smälter bort, tycker jag utan tvekan är årets fulaste tid. Samtidigt som den är så underbar! Den har verkligen båda delarna.
Men varje gång den här tiden kommer så märker jag att jag får mycket mindre inspiration till att gå ut i naturen och fota, eller bara gå ut över huvudtaget.
Allt är blött och lerigt, snön är smutsig och det ser bara allmänt grått och dött ut överallt. Men ändå tycker jag om den här tiden jättemycket, eftersom det är slutet på vintern och allt bara ligger i vila nu tills våren exploderar ut 🙂

Så det är bara att bita ihop och glida runt i leran och smutsen ett tag till, och njuta av årstiden som är varken vinter eller vår. Snart vaknar naturen och färgerna till liv igen! ♥

Nanook ser inte heller så glad ut över röran i trädgården jag lämnat kvar efter renoveringen.

När huvudet får spratt

Posted on 23 november, 2013 by Jonna

Godkväll på er!
Hoppas ni haft en bra lördag och har en härlig kväll just nu!
Den här dagen har varit så konstig för mig. Har känt mig lite “borta” och haft migrän som äntligen börjat släppa. Så jag missade en rolig LRF-träff som jag hade sett fram emot idag. Konstigt med migrän, hur det bara slår till ibland.

Kommer aldrig glömma natten i augusti, när jag kom till Finland för att ta emot Mittnordenkommitténs kulturpris. Första natten på hotellet i Vasa var nog den värsta natten i mitt liv. Det var en viktig och stor dag för mig som väntade morgonen efter. Men jag fick ett migränanfall på natten och den smärtan jag hade då har jag aldrig upplevt i hela mitt liv. Mitt i natten ringde jag till receptionen och undrade om de hade någon värktablett, men de hade de inte. Och jag bara lade mig på sängen och grät. Jag trodde seriöst att jag skulle dö. Jag var tvungen att gunga mitt huvud fram och tillbaks för att det inte skulle sprängas av trycket. Och så fort jag blundade såg jag hemska scener spelas upp i huvudet i 300 km/h typ. Ja ni som haft migrän någon gång kan nog förstå vad jag menar. Vilken mardrömsnatt! Nu mera går jag aldrig någonstans utan värktabletter ifall det skulle slå till. Men oftast händer det när jag är nervös eller spänd inför något eller när något speciellt ska hända. Vilket är en väldigt dålig timing, eftersom det är då man vill vara på topp och vara med ju!

Jaja, sådant är livet. Nu sitter jag här med en kopp te och jobbar lite smått. Lyssnar på musik och tar det lite lugnt. Ska strax gå ut med Nanook och dela ut de där bilderna till grannarna som jag skulle gjort i morse som inte blev av.

Och tack föresten för era fina kommentarer om min fotokalender. Roligt att ni gillade mitt urval av bilder! 🙂

Ha nu en underbar lördagkväll! Kram på er från mig och Nanook ♥

Blev inget fotande idag så här kommer en bild från vackra september istället! 🙂

När allt stannar

Posted on 22 oktober, 2013 by Jonna

Så kommer en sådan där stund när man stannar upp, fast upplevelsen är att allt runtomkring har stannat. Energin som man hade för någon dag sedan är bortblåst. Och man undrar vart den tog vägen. Ingenting är väl egentligen annorlunda nu? Löven har fallit med så har det alltid varit. En sömnlös natt med tankar som “Vart är jag på väg?“, “Vad ska det bli av mig?” och andra diverse rädslor för framtiden.

Ingenting konstigt. Bara vanligt grubbel och jobbiga tankar som nog alla har emellanåt. Jag tänker mig att det är bra på sätt och vis, att ifrågasätta sig själv för att utvecklas och komma fram till saker. Men jag är också noga med att lära upp mig själv dagligen att det värsta man gör i livet är att spendera det genom att vara rädd för vad som kan hända, eller rädd för vad som inte kan hända. Det har jag redan ägnat allt för mycket tid till.

Så det är bara att låta tankarna komma och gå. Ibland när det känns som allt går riktigt trögt så har jag kommit på att det är bäst att bara sluta försöka så mycket, först då kan det där riktiga komma fram.

Yes, det var dagens grubbel. Nu är det nog dags för en kopp kaffe tror jag 🙂