Fäbodvallen på Norra Berget

Posted on by

I går var jag ju som sagt i Sundsvall och åkte runt till olika vackra ställen för att fotografera. Det första jag gjorde när jag kom dit tidigt på morgonen var att åka upp på Norra berget, som jag ofta hört många sundsvallsbor prata om. Eftersom jag knappt sett så mycket av Sundsvall tidigare så hade jag inte heller varit på Norra berget någon gång. Först var jag och tittade på den fina utsikten över staden i gryningen, och sedan gick jag vidare för att upptäcka mer. Det var då jag till min stora förvåningen kom till fäbodvallen.

Jag hade ingen aning om den här vackra oasen så nära stan, med en gammal gård och en helt otroligt vacker fäbodvall. Så när jag kom dit blev det kärlek vid första ögonkastet. Jag trodde jag hade råkat åka tillbaks till tiden. Och jag ville bara stanna där.
Platsen gav mig så mycket inspiration, och jag tog ett antal hundra bilder under denna vistelse. Så här kommer en bildbomb från fäbodvallen.

Solen var precis på väg upp när jag kom till fäbodvallen. De gamla timrade husen och de vackra gärdsgårdarna fick mig att bli alldeles tårögd. Så fantastiskt vackert.
Det är något med gamla gärdsgårdar som gör mig alldeles knäsvag. De är så vackra! Speciellt med ett lager av snö på.
Allt med den här platsen tilltalande mig. Om någon frågade mig hur mitt drömhus/gård ser ut, så skulle jag beskriva det som den här bilden.
Blev väldigt glad när jag fick syn på getterna!
Jag gick förbi en lada och tittade in lite hastigt, och fick då plötsligt syn på en häst. Jag bara stannade upp, och såg att den tittade på mig också. En våg av lycka sköljde över mig och med mycket glädje i rösten utbrast jag i ett “Åhhhh“. Det kändes som vi hade ett riktigt “moment” där, jag och hästen. Tills jag plötsligt närmade mig och insåg att det inte var en levande häst. Men det kändes väldigt verklighetstroget.
Varför var allt förr i tiden så obeskrivligt vackert? Det slitna träet. Det smutsiga golvet och de breda planket. Jag vet inte varför, men gamla saker och hus som bär på en historia fascinerar mig så djupt.
Jag gick upp i skogen som ligger intill fäbodvallen och blev där lika tagen av allt det vackra. Det var en väldigt speciell skog, med mycket gamla stora granar. Gamla granskogar är min absoluta favoritskog.

Snön, ljuset, stämningen. Allt kändes sagolikt. Hela dagen kändes precis sådär. Som om jag bara automatiskt fördes från den ena vackra platsen till den andra.
Jag spenderade hela morgonen på gården, fäbodvallen och skogen intill.  Ändå kände jag att jag hade så mycket kvar att upptäcka. Så jag kommer återkomma hit längre fram igen. Jag gillade den här platsen så starkt! Ser fram emot att komma hit en dimmig kväll i juni, och kula över fäbodvallen. Bara tanken ger mig rysningar av välbehag.
Resten av dagen spenderade jag mycket längs den vackra kusten. Jag besökte bland annat Alnö, Spikarna och Juniskär. Bilden ovan är en vy från Alnö.
Jag avslutade dagen med solnedgång från Södra berget. Solen lyste upp hela staden i ett varmt ljus och jag kände mig tacksam för den fina dagen i Sundsvall som blev över förväntan. Allt gick bra, och jag kunde sedan köra hemåt mot Grundtjärn igen. Tack Sundsvall för en fin dag ♥

En liten resa

Posted on by

Åh, vilket helt galet intensivt dygn jag haft. Just nu är jag så trött att jag nästan ser lite suddigt. Men jag är så otroligt lättad och glad så jag har lite energi kvar att ge innan dagen går mot sitt slut.

Igår kväll bestämde jag mig ganska hastigt för att bege mig till Sundsvall idag. Jag har ju ett fotouppdrag där jag ska leverera ett antal vinterbilder kring trakterna i Sundsvall. Eftersom det varit den konstigaste vintern i hela mitt liv där vädret totalt gjort uppror så har jag liksom gått på spänn inför detta sedan november och inväntat rätt väder. Men nu började tiden rinna ut så jag visste att jag var tvungen att bara ta första bästa dag med bra och kyligt väder, och hoppas på att lite vinter kan göra sig synligt i bilderna. Så igår såg jag att det skulle bli bra väder idag.

Så jag packade väskan, gick och la mig i tre timmar och klev sedan upp 03.00 på natten för att hinna köra till Sundsvall och vara där lagom till gryningen. Det var en härlig känsla när jag kom fram, och fick sitta där på Norra berget och blicka ut över staden som vaknade till liv.
Jag hade konstigt nog en sådan himla bra känsla i kroppen hela vägen till Sundsvall. Jag liksom kände på mig att det skulle bli en bra dag. Jag hade ingen direkt plan för vilka ställen jag skulle fota på men alltså…dagen blev bara så jäkla underbar. Den var den roligaste dagen på länge. Jag har upptäckt så otroligt många vackra platser i Sundsvall, och jag fick så mycket bättre bilder än vad jag hade vågat drömma om. Det var som om allt bara flöt på hela tiden. Så underbart när det blir så!

Jag hade ju planerat att stanna minst en natt i Sundsvall, men jag kände att jag fått det jag behövde så jag åkte faktiskt hem ikväll. Så nu har jag nyss kommit hem och tänkte bara snabbt säga hej och godnatt! Jag har en massa bilder från gårdagen att visa er, men jag orkar helt enkelt inte sätta mig och redigera det nu, så det får jag skjuta upp till i morgon istället. Däremot ska jag sätta mig och läsa och svara på alla era fina kommentarer på mitt tidigare inlägg. Det blir en härlig avslutning på den här långa dagen ♥

Vi hörs mer i morgon. Sov gott allihopa!
Kramar

Jag vann “Årets Normbrytare”

Posted on by

Jag sitter här i mitt arbetsrum som doftar av blombukett. Jag sneglar då och då på det vackra priset och diplomet som jag har bredvid mig. Jag ler inombords. Och jag är fortfarande alldeles upprymd av lycka efter den otroligt roliga Företagarkvällen i Örnsköldsvik igår, där jag fick den stora äran att ta hem utmärkelsen som “Årets Normbrytare“. Jag kan faktiskt inte sätta ord på hur jäkla roligt det här känns. Och det var så underbart fint att få dela kvällen med helt fantastiska människor, nya som gamla vänner.

Jag tänkte visa några bilder från kvällen nu! Jag börjar med några bilder som jag lånat från Allehanda.se, och som är tagna av fotografen Robbin Norgren. Eftersom bilderna är så små är det väldigt dålig kvalitet tyvärr, men ni får i alla fall se ungefär hur det såg ut när jag vann!

Alla nominerade i varje kategori hade en liten film med en intervju som visades innan vinnaren skulle utses, där man berättade lite om sig själv, sitt företag osv. I filmen så sa jag i slutet att om jag vinner så vill jag fira vinsten med att dansa twist på scenen. Så efter mitt tacktal så satte de på “Let’s twist again” med Chubby Checker och jag fick svänga loss inför 500 pers. Haha!

Önskar verkligen att jag hade haft bättre kvalitet på dessa bilder! Får hoppas jag får tillgång till större filer sedan. Men här har vi alla vinnarna till vänster. Från vänster; Årets företagare blev Regina Lindberg. Årets nyföretagare blev Jerry Engström. Årets Hallå blev Hoppets Stjärna. Och så jag som Årets Normbrytare. Årets ledare blev Catharina Karlsson, Årets Spotlight blev Cesam, och Årets handel- och turismpris gick till Ruben Madsen.

Och nu kommer lite av mina egna bilder från kvällen. Företagarkvällen hålls varje år på Fjällräven Center, där företag och företagsamma personer prisas. Utöver det är det spännande intervjuer och musikunderhållning. Det är så otroligt fint och välgjort allting.
Kvällens konferencierer var Åsa Ringlöv och Fredrik Holmgren.
Underbara bordsgrannar! Här ser vi Birgitta Ricklund som också var nominerad till Årets Normbrytare, och sen har vi ju min fina Johan, och sedan Marina Viström som är med i Mellansels IF som också var nominerad till Årets Normbrytare.
Det var fina bordsplaceringar och en trerätters middag. Lyxigt!
Glad och nervös!
Birgitta och Johan! Åh vilken glädjespridare Birgitta är. Och jag blev alldeles överlycklig när hon kom i sin kolt och näbbskor! Så himla vackert. Ni kan läsa mer om Birgitta HÄR. Det var verkligen en ära att få bli nominerad tillsammans med henne.

Tre färgglada damer! Viviane, jag och Birgitta.
Den här bilden togs en stund efter att jag vunnit det fina priset. Priset delades ut av affärsnätverket Klöverdam och Örnsköldsviks kommun. Så här står jag tillsammans med Birgitta Ricklind, Stina Haglund som är ordförande på Klöverdam, Liisi Hägglund som sitter i styrelsen för Klöverdam, Johan och Eva-Karin Öhman som är vice ordförande. TACK Klöverdam ♥
Efter att alla priser delats ut blev det dans och fest till Brolle! Så himla härligt avslut på en fantastisk kväll!
Det känns lite overkligt när jag kommer in i arbetsrummet nu och får se allt det här vackra. Utöver diplomet fick jag ett alldeles fantastiskt, unikt fat gjort av krukmakaren Anna-Karin Rask Nygren på Bruksgodset. Den är gjort specifikt för Årets Normbrytare.
Älskar tanken med det här vackra konstverket. Det ska få en hedersplats här hemma, och jag ska se det som en källa till inspiration.
Jag är så tacksam för det här! Vilken ära att få ta emot det här fina priset. Under tacktalet tackade jag bland annat er, alla mina läsare och följare, för all kärlek och värme ni skänker mig, och för all fantastisk respons och allt engagemang. Eftersom det inte finns på film (vad jag vet än) så vill jag bara säga det igen till er, TUSEN TACK! ♥

Nu ska jag försöka smälta den här fantastiska upplevelsen. Fortfarande lite svårt att förstå att jag inte drömt alltihop.
Så nu blir det en lång promenad med hunden! Hoppas ni får en jättehärlig fredag! Vi hörs snart. Kram på er ♥

En spännande månad

Posted on by


Nu är första februari här och jag började den nya månaden med att möblera om i arbetsrummet (igen) vid tolvslaget i natt. Jag skulle egentligen bara städa men plötsligt fick jag ett infall att vända på skrivbordet åt ett annat håll. Jag tyckte inte om att sitta med ryggen mot fönstret. Jag trodde jag hade provat alla lösningar på hur jag skulle möblera detta lilla rum, men tydligen hade jag sparat det bästa till sist. För nu känns det riktigt bra här inne. När jag vaknade i morse och tittade in så blev jag alldeles sprallig av glädje. Det är så det ska kännas.

Och som pricken över i:et fick jag ställa en blombukett på bordet. Det kändes som en bra början på denna månad som på många sätt blir en brakstart. Mycket kommer hända, stora jobb och roliga, spännande samarbeten. Galor och priser. Är lite nervös inför februari faktiskt. Nervös på ett bra sätt.
Tack snälla Öviks PwC för den jättefina buketten!
Kom på att jag inte tog någon helhetsbild över hur arbetsrummet ser ut nu, men ni får i alla fall en aning om hur jag gjort om här. Är i alla fall väldigt nöjd. Tänk vad lite ommöblering kan göra för välbefinnandet.

Åh jag får stundtals hjärtklappning av adrenalinet som pumpas ut i kroppen när jag tänker på i morgon (torsdag). Då är det den stora företagarkvällen i Örnsköldsvik, där jag är nominerad till Årets normbrytare. Det blir tre rätters middag, mingel och massor av festligheter. Brolle ska spela på scenen och priser ska delas ut. Har ju ingen aning om jag vinner eller inte men oavsett så kommer det bli en otroligt rolig kväll.

I kväll ska jag in till Övik för en liten genomgång av morgondagen med de andra nominerade. Och så ska jag passa på att leta efter ett par finskor. Och strumpbyxor. Jag har ett par gamla finskor som var på tok för små nu när jag provade dom. Har jag fått större fötter i Grundtjärn? Antagligen, för mina händer har typ blivit dubbelt så stora också. Så nu hoppas jag verkligen att jag i sista sekund hittar några passande skor, som är fina och som jag kan gå i.

Hoppas ni får en fortsatt fin dag! Stor kram till er alla ♥

Vaknar med värme och ljus

Posted on by

I morse när jag återigen vaknade till en vacker gryning så klädde jag bara på mig snabbt och gick raka vägen ut. Ibland känner jag att morgonens alla bestyr stoppar upp flödet. Det vackra kanske inte alltid finns kvar efter frukost, kaffe, hundpromenad, och allt annat som hör morgonen till. Då låter jag det vänta till efteråt istället, och springer ut och möter morgonen. Laddar med energi och vaknar upp till total stillhet. Då känner jag mig mycket mer redo att gå hem sedan och börja dagen.
En sovande björk fick värma mig en stund. Jag satt där och tänkte på hur märkligt det är. Trots att trädstammar inte är varma, så får jag alltid en värm känsla i kroppen av att luta mig mot ett träd. Det är som att de sänder ut en känsla av trygghet och närhet. Och det är så fint.
Jag satt där en lång stund med gryningsljuset i ansiktet och den bitande kylan i kinderna. Precis såhär ville jag vakna idag.

Nu blir det en sen frukost, och en varm kopp kaffe.
Önskar er en underbar tisdag!
Kramar ♥

En ny vecka och nya tag

Posted on by

Jag vaknade av ett varmt, rosaskimrande ljus som lyste upp i hela sovrummet. Jag hade aldrig sett något liknande. Jag antog genast att något väldigt extraordinärt måste utspela sig där ute. En explosion uppe i himlen eller en brand på ängarna. Med tvekande steg gick jag fram till fönstret.
Gryningen tog andan ur mig. Jag tänkte “Är jag verkligen vaken nu? Eller sover jag?” 

Jag sprang ned och hämtade kameran för att försöka få någon bild ljuset. Förmodligen det starkaste gryningsljus jag någonsin sett. Solen var inte uppe än på långa vägar. Men gryningen, den brann liksom lika start som solen själv.
Jag tog en bild genom fönsterrutan, för att försöka föreviga denna vackra morgonstund. Men inte ens kameran kunde återge de sanna färgerna. Det var verkligen helt otroligt. Ser ni pölen där nere till vänster? Det är också helt otroligt, att den finns redan nu. Den brukar komma i april när vintern tinar bort. Men vintern i år är ju bortom allt man tidigare varit med om. Så pölen ligger där på ängen och sprider vårkänslor i januari.
Jag sov länge idag. När jag sedan vaknade till blev det frukost, promenad och sedan raka vägen in till ateljén. För det mesta brukar jag ägna morgnar och förmiddagar här inne numera, då jag oftast har en eller flera beställningar som ska skickas iväg. Fotoprints ska slås in och paketeras, och tavlor ska monteras.
Små beställningar (som t.ex mindre fotoprints) kan jag skicka med lantbrevbäraren på dagarna. Då hänger man en liten skylt på brevlådan som visar att man har brev att skicka med. Superbra för oss som bor på landsbygden. När jag skickar större paket har jag dock en företagslösning. Då bokar jag hämtning av paket, så postbilen kör in på min gård och hämtar upp paketen som ska skickas. Det fungerar också superbra. Den enda jobbiga är att jag då måste vara beredd på att gå ut med paketen när postbilen kommer, någon gång mellan 12-14. Ibland har jag ju andra ärenden att göra så då kan det bli jobbigt att behöva passa en tid. Men det brukar inte vara några större problem. Är ju evigt tacksam att det fungerar.

Innan jag hade företagslösning för min webshop så var jag tvungen att åka in till Junsele för att skicka paket. Ni kan ju tänka er att det blev väldigt många körningar till Junsele under veckan. Dock blir det ändå en hel del körning till Junsele, för att t.ex hämta paket. Vissa större paket levererans inte med posten här, utan de får jag hämta ut. Men det funkar bra det med. Ibland stannar jag och fotar på vägen, så jag får två flugor i en smäll.
Ibland blir det felbeställningar. Som idag, när jag skulle skicka iväg den här bilden, och såg att jag fått den i fel fotopapper än det jag beställt. Det händer inte så ofta, men det blir ju såklart jobbigt eftersom jag har en kund som väntar på att få hem den. Man vet ju själv när man beställer från nätet, att man vill ha så kort leveranstid som möjligt.

Det är mycket att rodda med en webshop. Så mycket mer än jag kunde anat. Senaste halvåret är det ju som att jag adderat ännu ett jobb inom mitt företag. För att inte tala om allt packmaterial som typ tar upp halva vår övervåning haha. Det ska ju vara kartonger för olika storlekar, papptuber, tavelkartonger, olika typer av emballage och stötdämpning och inslagspapper och silkepapper och gudarna vet allt. Jag skulle behövt ett lager där jag fint och snyggt kan lägga upp allt så det blir mer ordning på det. Min ateljé just nu känns alldeles för liten för att rymma all verksamhet som pågår där inne haha. Men det är ett bra problem! Så jag ska absolut inte klaga. Att greja med beställningar inne i ateljén när något av det bästa jag vet.
Och åh…tog nyligen den här bilden då jag blev så överlycklig för solstrålarna som skiner in genom fönstret. Det är alltid så den här tiden på våren. Jag liksom stannar till när jag ser att solen når in igen. Känner ni igen den känslan?
Och forfarande kämpar jag med att hålla emot vårkänslorna som liksom vill explodera inom mig. Det är långt till vår men vädret säger något annat. Det är både positivt och negativt. Jag skulle gärna ha mer vinter, mest på grund av att jag har ett av mina viktigaste fotojobb kvar att göra; Fota vackra, vykortsliknande vinterbilder med rimfrost och snö i Sundsvall. Jag har bara en månad kvar på mig och för varje dag som går känns det mer och mer som april. För varje dag som går biter jag mig lite hårdare i läppen och inser att jag ännu en gång riskerar att fallera på grund av vädret. Prestationsångesten gör sig redo för entré, men jag tänker fasen inte låta det hända nu.
Blir det inte bättre än såhär får jag åka dit och göra mitt bästa av vädret som är. Jag kan inte tvinga fram vintern.
Så länge får jag glädja mig åt den vackra solen som skiner in i mitt kök idag. Nu ska jag ta mig en snabb kopp kaffe, och sen blir det en tur till Junsele.

Hoppas ni haft en underbar helg! (Ska svara på era kommentarer ikväll ♥)
Och så önskar jag er en härlig måndag!
Kramar!

En torsdag hemma hos mig

Posted on by

Hej på er!
Torsdag mitt på dagen, och jag sitter i mitt lilla arbetsrum och försöker få lite saker gjort. Vill först och främst passa på att tacka för allt engagemang på mitt förra inlägg. Det är ju definitivt ett ämne som berör, oavsett åsikt. Och Sundsvalls tidning och Allehanda skrev en artikel igår om mitt blogginlägg och mitt ställningstagande, dock måste man vara prenumerant för att kunna läsa artikeln. Men jag är väldigt glad att debatten får ta mycket plats.

Idag kommer största delen av dagen spenderas här inne framför datorn. Jag städade äntligen mitt arbetsrum igår, så äntligen känns det mysigt att sitta här inne igen. Senaste dagarna har jag suttit i köket istället eftersom jag rymt iväg från röran. Men plötsligt fick jag den där känslan av “get shit done” och röjde i stöket.

Så här ser det ut där jag sitter och jobbar om dagarna.
Nanook satt i köket och filosoferade. Det såg så lugnt och mysigt ut. Men några sekunder efter att bilden togs hörde Nanook en bil som körde genom byn och hoppade upp med frambenen på köksbordet för att titta ut genom fönstret, och välte ut koppen med kaffe över den nytvättade duken. Bleh.
Blev så glad när jag hittade min lilla varg när jag rotade i kameraväskan idag. Min maskot.
Jag fick den av min syster Jannike. Nej, hon är inte min biologiska syster, men jag kallar henne för min syster, för det känns så. Hon bor i Göteborg, så vi träffas vääääldigt sällan numera. Sist var 2011. Men hon är en nära vän till både mig och min mamma. När jag bodde i Göteborg så drömde både jag och Jannike om att ha en varghund. En blandning av varg och hund helt enkelt. Det var en sådan där romantisk dröm som säkerligen inte är lika romantisk i verkligheten. Men då fick jag den här lilla varg-valpen av Jannike. Sedan dess har jag haft den i min kameraväska. Den har legat där i 7 år! Den har följt med mig överallt. Dag ut och dag in. Över skogar och berg. Över atlanten och till andra sidan jorden. Och varje gång jag ser den när jag rotar i väskan för extra batterier eller något annat som ligger i det där lilla facket så blir jag så otroligt glad. Jag tänker att det är den är vargen som ser till att det blir bra bilder.
Och den här lilla ekorren hängde jag upp på väggen för ett tag sedan. Den gör mig också glad varje dag. Fick den i ett jättevackert brev från en läsare som heter Michelle, och är illustrerad av finskan Henna Adel. Den är så söt att jag inte kan annat än le när jag ser den.
I skrivande stund sitter jag och lyssnar på Att resa-podden. Jag fick äran att träffa Annika och Lisa som skapat den här podden när jag var på Winter Workation i Åre för två veckor sedan. De driver båda två varsin reseblogg och startade tillsammans Sveriges första rese-podd! När vi sågs i Åre så passade de på att göra ett avsnitt där de intervjuar några av oss.

Så i det här avsnittet intervjuar det mig om bland annat glädjen i att resa inom Sverige och upptäcka platser på nära håll. Jag ger tips på min absoluta favoritplats i Sverige, och jag svarar också på frågan om varför jag inte skrivit så mycket om Göteborg, där jag växte upp.
De intervjuar också Jennifer Sandström som driver bloggen Forever Abroad, och hon berättar riktigt intressant om hennes upplevelser från när hon bott utomlands. Både med och motgångar. Vi får också otroligt bra och tänkvärda fototips från fotografen och resebloggaren Katarina som driver bloggen Äntligen Vilse. Vill ni lyssna på avsnittet så hittar ni det här. 

Nu ska jag ta mig lite lunch. Lite senare i eftermiddag ska jag åka och hämta min storebror Isac på flygplatsen. En stor del av familjen kommer samlas nu till helgen. Inte av ett bra skäl egentligen. Vi ska på begravning för min nära släkting. Jag mår verkligen så dåligt inför begravningen då jag vet att sorgen kommer slå mig som ett slag i magen. Men samtidigt känns det fint att få samlas allihop och finnas där för varandra i livets tyngre stunder.

Nu hoppas jag att ni får en fortsatt fin torsdag! Sänder en stor kram till er alla ♥

Springtur i morgonsolen

Posted on by

Det var så otroligt skönt att kliva upp i morse, även om det var långt innan solen gått upp. Efter en helg med absolut inga måsten så kände jag mig sådär rejält utvilad. Det är ganska sällan jag inte är döds-morgontrött. Speciellt den här tiden på året. Men det är liksom något speciellt i luften idag. Eller så är det för att jag fick en ovanligt fin start på dagen.
Jag tog en springtur med Nanook på morgonen. En liten sväng runt byn, sådär alldeles lagom för att få blodet att rusa. Jag har länge tänk att jag vill börja ta springturer på morgonen, istället för på kvällen som det blir då och då. Och så hade Sara Rönne en tävling på sin blogg, som handlade just om att man skulle ta en springtur på morgonen. Så jag såg det lite som ett tecken på att jag nu skulle prova det.
Och alltså…jag vet inte vad som hände, men när jag mötte solens första strålar och kände doften av träden, pulsen i kroppen och den härliga känslan av att springa i precis samma takt som Nanook, så var det nästan som en religiös upplevelse haha. Jag trodde nästan att jag drömde. Allt var så vackert och jag fick ett rus av lyckokänslor. Nästan hela tiden önskade jag att jag hade haft kameran med, samtidigt som jag nog insåg att den här känslan inte riktigt gick att fånga på bild. Det var en kombination av den härliga morgonen och känslan av att springa med vinden i håret.

Jag stannade sedan till och gick in i skogen en bit och satte mig på en sten i solljuset och tog en liten paus, innan vi sedan sprang hemåt igen. Dessutom kom den här morgonen med de starkaste vårkänslor jag någonsin haft mitt i vintern. Det går för allt i världen inte att tro att det är januari. Snarare mitten av april. Det droppar från stuprännorna och hela känslan säger att det är vår. Trots att jag vet att det definitivt inte är vår. Men just nu, just idag, så låter jag mig tro det. Det känns så bra att känna så. 
När jag kom hem igen från springturen så kokade jag mig en kopp te och gick ut och satte mig med lite vacker musik i öronen och njöt av det vackra ljuset från soluppgången. Att få börja dagen såhär är min absoluta favorit.
Jag tog med mig min kalender ut för att planera dagen och resten av veckan. Det blev det bästa morgonmötet på länge.
Min planering för dagen innehåller bland annat; Gå igenom mailen, Svara kommentarer (på bloggen, Instagram och Facebook), Passa tid med postbilen och skicka iväg två tavlor, Åka till junsele och hämta paket, Städa arbetsrum och ateljé, Slå in tavla och gör klar för leverans, Skicka papper till Filip (min lillebror som sedan årskiftet nu jobbar som min revisor), Redigera bilder för fotojobb. 
Nayeli var med hon också.
Nanook busade med pinnar och försökte få igång lite lek.
Det var så mycket vår i luften att jag var tvungen att gå och titta så inte knopparna på björkarna börjat slå ut ännu. Egentligen vill jag ju inte ha vår än. Det är ju för sjutton januari. Men den här vintern har varit den mest knepiga vintern någonsin. Ena dagen är det +4, för att sedan inom några timmar sjunka till -25. Upp och ner.
Har ni vårkänslor hos er idag också? Eller är det bara här som värmen slagit till ordentligt? Oavsett så önskar jag er en fortsatt fin dag!
Kram på er ♥