Det varma ljuset i den kyliga morgonen

Hej mina vackra vänner!
Nu är vardagen tillbaks igen efter påskhelgen. Jag hoppas att ni alla haft en mysig påsk!
Det har jag också haft! Hela min familj har varit samlad här uppe i Grundtjärn under helgen. Mamma, pappa, och mina bröder med familj. Det är så roligt när vi är samlade allihopa. Önskar verkligen att vi bodde närmare varandra så man kunde ses sådär lite nu och då. Fast nu har nyligen min lillebror Filip flyttat till Sollefteå från Östersund, så nu bor han inte alls långt bort från Grundtjärn, så då blir det ju att man kan ses lite oftare.

Och sen har vi också varit hos Johans familj i Järved utanför Örnsköldsvik. Är så glad att jag fått en sån fin familj från Johans sida också. Vilken bonus det är egentligen. Är så tacksam att vara omgiven av så mycket familj, kärlek och fina människor.
Som vanligt efter en lite längre helg har jag nästan längtat lite efter vardagen igen. Jag brukar nästan alltid älska måndagar eftersom det innebär att jag får återgå till mitt jobb och mina små projekt. Även om ledighet också är väldigt viktigt såklart.
I morse vaknade jag ovanligt tidigt, innan klockan ringde. Klockan 6 på morgonen gick jag upp och såg den vackra morgonsolen lysa där ute, så jag bestämde mig för att börja dagen med en riktigt lång promenad i morgonsolen. Åh herregud vilket bra beslut.
Lyckorus fick jag när jag såg solens trålar genom björkträden. Vårkänslorna väcks till liv i kroppen. Det blir ett spännande kontrast till den råa kylan. -15 grader var det ute på den här lilla promenaden. Det var så svårt att förstå det. Det såg varmare ut, så jag hade inte riktigt klätt mig ordentligt. På nätterna är det runt -20 just nu, så nog blir jag påmind om att de här vårkänslorna mest sitter i mitt eget huvud, som det brukar göra den här tiden på våren 🙂
Ändå värmer solens tidiga strålar i ansiktet. Det känns lite overkligt. Nästan…gudomligt. Ja jag finner inga ord. Varenda vår händer något märkligt med mig. Det är som om vintern programmerar om mig och startar om hela min själ. För något så här underbart kan jag väl aldrig någonsin ha varit med om? Samma känsla, samma tanke återupprepar sig varje år. Därför känns varje vår som den första tiden i mitt liv. Som om jag precis fötts på nytt, och möter ljuset för allra första gången. Ja, allting upplevs lika starkt och levande som om det vore den första gången.
Nayeli följde med på hela promenaden. Man ser att hon också njuter av solljuset. Och kanske får hon också vårkänslor av en grusig asfalts-väg utan snö och is. Det är något speciellt när man kan gå som vanligt igen.
Den här morgonstunden gav mycket energi. Dock ska tilläggas att jag fick lite frossa när jag kom hem så jag gick och la mig under täcket i sängen för att värma mig, och råkade somna i en och en halv timme haha. Men fy sjutton vad skönt det var. Det var nog precis vad som behövdes för att starta igång den här nya veckan.

Idag ska jag först jobba lite här hemma och sen åker jag iväg till studion. Den här veckan ska jag och Mats (musikern som jag jobbar med) börja med vår första riktiga låt till skivan! Det känns SÅ obeskrivligt roligt. För inte så längesedan kändes den här skivan som något ouppnåeligt. Något jag var tvungen att jobba med i motvind. Men senaste veckan när jag äntligen fick komma igång så känns det istället lätt och roligt och upplyftande! Som om vi har alla världens vindar med oss. Jag har senaste veckan varit i studion varje dag förutom på lördag, om än så bara några timmar varje gång. Jag sjunger så högt att jag nästan tror att glasrutorna ska spricka. Men det är så fantastiskt att få öppna upp och fullt ut få hitta sin egen röst och prova sig fram utan att behöva lägga band på sig själv för att man tror att man hörs för mycket. I studion får jag höras hur mycket jag vill.
Varenda minut jag spenderar med musiken jag vill skapa så kommer jag ett steg framåt. Det känns i hela hjärtat.
Det här kommer bli så bra.

Vad ni ska ni göra i veckan? Hoppas ni får en underbar tisdag!
Kram på er allihopa ♥

En stund i ljuset

Ljudet av skidorna i snön och mina egna andetag. Resten bara tystnad. En sån underbar liten stund som ger så mycket.
När jag igår insåg att det skulle bli en vacker solnedgång så rusade jag ut i ladan och tog fram skidorna för första gången denna vintern. Packade ned kameran och stativet i en ryggsäck och tog med mig Nanook ut på en liten skidtur ned till sjön.

Senast jag använda de här gamla fina träskidorna som jag fick av min släkting Sven-Olov var i början av april förra året, när jag åkte på en liten resa till Saltoluokta fjällstation där jag bodde i flera dygn. Ägnade mina dagar åt att upptäcka fjällen på skidor och fota och filma och basta. Det var underbart! Nästa gång jag åker till Saltoluokta vill jag ta med mig Johan dit så han får se och uppleva den vackra fjällvärlden.
Nanook var fullkomligt överlyckligt över att få följa med ut med skidorna igår. Han sprang som en vind längs skoterspåren.
Ljuset alltså. Finner inga ord. Det är bara så vackert att det nästan kniper till i hjärtat på mig.
Vi åkte inte så långt. Bara ned till sjön. Sen satte vi oss där en stund tills solen hade gått ned bakom skogarna. Nanook fick ett litet ben som belöning för att han hade varit så duktig.
Bättre avslut på veckan kunde jag knappast få. Jag kände mig glad att jag följde impulsen och drog ut innan solen hade gått ned. Oftast är det sådär att man liksom måste följa den där känslan när den sköljer över än. Det handlar ju om ögonblick som aldrig kommer tillbaks igen.
Jag vill inte missa mer vackra solnedgångar nu. Jag vill försöka vara där och uppleva dom istället.

Vill passa på att tacka för den helt OTROLIGA responsen jag fått på förra inlägget. Herregud alltså, vad ni gör mig glad och inspirerad. Kunde aldrig ana att det skulle bli så väl mottaget av er. TACK för alla fantastiska tips, och tack för era peppande ord.
Det känns så spännande att påbörja den här “resan” mot mer välmående och en lite sundare livsstil. Känner i varenda cell i kroppen att det är rätt. Och det känns ännu mer roligt att få dela det med er och få ta del av era egna tankar och erfarenheter. Tack för det, verkligen ♥

Nu önskar jag er alla en underbar start på den här nya veckan!
KRAM på er!

Första ljuset brinner

Jag började den här måndagen med att tända första ljuset i ljusstaken. Nu är det städat och pyntat här hemma. Julmattorna ligger på golvet och ljusstakarna står i fönstren. Jag känner redan en stark julkänsla. Det är något med doften från kartongen med julpynt. Och julstjärnan som sprider ett varmt ljus i köket och som lyser när man kliver upp i den mörka morgonen. Doften av stearinljus och såpa. Alla de där små detaljerna som skapar en stämning som jag älskar så mycket.

Önskar er en vacker måndag ♥

113001

113002

Ljuset har återvänt

Åh vad jag tycker det är skönt nu när vi ställt om till sommartid. Kvällarna blir så mycket ljusare. Jag satt nyss vid arbetsbänken och jobbade när jag tittade ut genom fönstret och såg hur det tjocka molntäcket som legat tungt över Grundtjärn hela dagen plötsligt sprack upp och solens strålar spred sig som guld över byn. Jag tittade på klockan och såg till min förvåning att den var 19.00, och jag kunde inte tro att det var sant, att det var så ljust ute vid denna tiden.

Jag släppte verktygen, sprang till hallen och drog på mig stövlarna med kameran runt halsen och sprang ut i den djupa snön för att få en bild av den vackra ljusa himlen.
Stövlarna fylldes med snö som smälte och gjorde strumporna blöta. Men det gjorde ingenting, för det var så vackert ute, och jag fick lite vårkänslor.

Jag blev så glad när jag såg att snön hade smält så mycket att den gamla vattenkannan tittat fram genom snön. Det var längesedan jag såg den sist.

Tar vara på ljuset

Klockan är tre på dagen och solen gick precis ner bakom skogen. Timmarna med ljus minskar för varje dag som går. Nu vill jag ta vara av varje ljus minut. Det behövs inför den kommande vintern. Jag var nyss ute och såg hur solen gick ner. Det var så vackert, som alltid. Och tanken på att det är november känns nästan overklig. Mitt livs vackraste november!

Ljuset

Åh vad underbart det är att vakna på morgonen och se solen skina ovanför träden. Det känns så skönt att veta att vi nu går mot ljuset istället för mörkret. Vi närmar oss våren för varje dag =)