Vilken vild diskussion det blev om vindkraften i tidigare inlägg. Men det är helt förståeligt och jag tycker det är bra att man skapar diskussion kring vindkraft. Det är ju något som är väldigt aktuellt idag. Och det är viktigt att folk får tycka till.
Jag har egentligen tidigare varit väldigt rädd för att ta upp det här med vindkraft på bloggen. Jag känner inte att det är rätt “ställe” att ta upp debatten. Kanske rädd för att det ska bli mycket negativ respons och arga miner. Och det blir det ju. Därför att man tycker så himla olika om vindkraft och vissa berör det väldigt mycket. Som till exempel mig. Jag är en av de där människorna som hotas av en vindkraftspark utanför mitt fönster. Just därför är detta ett ämne som gör mig nästan gråtfärdig så fort jag tänker på det. I två år har jag gått och förnekat något som är på väg att hända. Tänkt att något kommer komma i vägen så att det inte blir av. Men det har inte gått att förtränga helt. Det har ändå legat där djupt inne och skapat en oro. En oro av att jag kanske kommer behöva lämna mitt vackra Grundtjärn. Därför att sveriges största vindkraftspark på över 150 verk, 210 meter höga planerats att byggas här. 210 METER HÖGA! Med högintensivt blinkande ljus, infraljud, buller och miltals av vägar i den vackra vildmarken.
Jag är den sämsta människan på att argumentera. Jag är helt seriös. När någon säger “Men vart ska vi få energin ifrån då? Det är ju grön energi, det är ju jättebra?” Så vet jag liksom inte på vilket sätt jag ska svara för att få personen att förstå vad jag menar. Kanske för att jag inte är så duktig när det gäller all fakta och vad som egentligen är “rätt” här. Om det nu finns något rätt. Jag har inte pluggat på allt vad det gäller energi, el och vindkraft osv. Och grön energi, det ju bra. Det är ju fri energi. MEN, på vilken bekostnad?
Det som jag inte förstår är att vi ska sätta upp tusentals vindkraftverk i våra vackra skogar, “grön energi”, samtidigt som vi skövlar naturen och djurlivet. Det går inte ihop i mitt huvud. Ibland undrar jag varför man inte bygger dem nära städerna istället. Dels för att det är där elen behövs, men också för att där är det redan buller, ljus och annat. Där blir det ju inte lika stor kontrast som här. Men jag förstår vad det är som håller på att hända. “Ner med folket till storstäderna, samla dem där för det är billigaste, sen bygger vi hela Norrland till en energi-industri“.
Jag fick en bra fråga i kommentarerna igår som jag tänkte försöka svara på.
Susanne – Inte för att vara sådan, men kan du inte berätta om varför du tycker att det är så illa med vindkraftverk? Alltså ur ditt perspektiv. Är lite nyfiken eftersom jag tycker att de är så bra. Men jag har aldrig bott i närheten av några så jag har ju aldrig ”störts” av dem.
Grejen är ju den att jag inte tycker illa om själva vindkraften. Det är nog så med de flesta, man tycker det är helt okej så länge man inte själv drabbas av dem. Jag har aldrig tidigare tänkt så mycket på vindkraft, om det är bra eller dåligt, fram till den dagen då jag fick ett brev i postlådan från FORSCA. Det var en bild tagen från Grundtjärn, med ca 200 vindkraftverk utplacerad i skogen runt om. Då först kunde jag förstå alla de där sura gubbarna och tanterna på radion som var arga för att vindkraftverk skulle byggas i just deras samhälle. För mig var det hjärtskärande att se bilden. Jag kunde inte tro att det var sant.
Att jag tycker det är så hemskt med de här vindkraftverken som skall byggas här har inget att göra med att jag är jättemycket emot vindkraft. Nej, det har bara att göra med att jag av hela mitt hjärta vill bo här. Det är så vackert, så fridfullt. Det är svårt att hitta en sådan här plats numera.
Man måste komma hit för att förstå den där tystnaden, det där lugnet, friheten. Om det åker en liten bil på andra sidan sjön på kvällen så nästan dånar det. Så tyst är det här. Och natthimlen, norrskenet….allting här är så äkta. Det är ingen anlagd park med träd och ett elljusspår. Det är på riktigt. Det är riktigt skog som ger mig en känsla som inte går att förklara.
Grundtjärn har alltid varit platsen där jag känner mig hemma, och naturen runt omkring här är helt makalöst vacker. Något som jag vill ska finnas kvar! Jag tror det är svårt att förstå hur mycket en sådan här stor vindkraftspark skulle förstöra. Det är lätt att tro att det kommer stå små fina vindsnurror där i skogen och inte ge ifrån sig ett knyst. Men så är det inte, det kommer bli som att bo i ett industriområde. Och bara alla de åren som kommer ta att bygga parken. Och stjärnorna, det kan jag glömma sedan.
Vi människor som bor här, i den här vackra naturen, bor här på grund av naturen, stillheten och tystnaden osv. Allt det jag flyttade hit för, allt det jag längtade efter när jag bodde i Göteborg, det kommer att försvinna med vindkraftsparken. Och det gör så ont. Så ont så ni anar inte. Jag vill bara gråta.
Jag kommer aldrig att vilja stanna om nu bygget sätter igång 2014. Blir det av så kommer jag att flytta. Jag skulle inte klara av att se hur mitt paradis förvandlas till något jag aldrig trodde skulle kunna hända. Och det gör så ont att ens skriva detta. Jag har länge gått och känt mig lite halv. Känslan av att inte kunna rota sig helt och hållet, därför att jag “kanske” kommer behöva flytta i framtiden. Det är en fruktansvärd känsla.
Trots att både Sollefteå och Örnsköldsviks kommun nu sagt ja så hoppas jag ändå. Jag hoppas av hela mitt hjärta att det inte blir av.
Så, vad tycker ni själva om vindkraft? Är det bra eller dåligt? Är det någon här som bor bredvid en vindkraftspark eller har någon erfarenhet av det? Dela gärna med er av era tankar.
Den här utsikten kan snart vara ett minne blott..
