Min onsdag

Denna onsdag har gått väldigt fort. Jag vaknade med panik i morse när jag insåg att jag glömt att dra ut soptunnan till vägen. Vi har sophämtning bara varannan onsdag och jag har en förmåga att glömma bort det vilket gör att min soptunna alltid är överfull. Så jag sprang ut och skottade fram den i meterhög snö och drog sedan ut den till vägen i hopp om att sopbilen inte kommit än. Jag hade tur, för sen kom den!

Sedan fick jag besök av Frida Bylund från grannbyn Myckelgensjö. Jag minns knappt senast vi sågs! Det var evigheter sedan. Ni som följt bloggen länge vet nog vem hon är. Hon är mjölkbonde och har en stor gård “Jon Salmens gård” i Myckelgensjö. Första veckan när jag hade flyttat hit så skrev jag till henne på facebook, eftersom jag hade träffat henne som hastigast under sommaren. “Hej Frida, nu är vi nästan grannar!”. Skrev jag. Då svarade hon något i stil med “Om du inte har något att göra får du gärna komma hit och måla ladugårdsväggarna”. Jag blev så glad så jag hoppade runt i hela köket. (HÄR är några gamla blogginlägg från den tiden)
Även om det var ett litet sommarjobb så betydde det ALLT för mig. Dels så visste jag att jag kunde bo kvar ett tag till och sedan var det en otroligt skön känsla att få komma in i gemenskapen, lära känna folk och känna att jag gjorde något vettigt. Och bara vetskapen om att jag faktiskt lyckades få ett litet jobb som bosatt i Grundtjärn. Trots att jag vart arbetslös i Göteborg i nästan ett år. Jag älskade känslan av att jag lyckades med något som alla trodde var omöjligt.

Så idag har jag och Frida suttit och fikat och pratat i tre timmar. Mycket att ta igen eftersom det var längesedan vi sågs. Dessutom väntar hon sitt andra barn nu! Tänk vad tiden går 🙂
Men jag tycker det är så himla skönt med sådana människor som man bara kan börja där man sluta sist. Även om man inte hörs på år och dar så är det ändå inget konstigt med det när man väl ses.

Så jag har haft en toppenbra onsdag. Nu ska jag sätta igång med lite jobb som jag inte gjort under dagen.
Hoppas ni haft en bra dag också! Kram ♥

020401

Frida hade med sin hund Nisse, så Nanook var såklart jätteglad för det. Vi lät dem leka tillsammans ute en stund.

020402

Vi drack nyponsoppa, te och kaffe och åt kakor tills vi blev mätta. Lite Nanook-pussar på det så var dagen komplett!

En viktig del i min vardag

Äntligen fredag! Veckans bästa dag.
Jag ska alldeles strax åka in till Sollefteå. Ska köpa en kalender för 2015. En sådan där som är som en liten bok som man kan skriva i. Jag brukar alltid se till att ha en redo för det nya året men av någon anledning glömde jag det den här gången. Har känt mig alldeles naken utan en sådan. Jag är en människa som har enorma brister när det kommer till planering, rutiner, tider osv. Så utan en kalender är en jag ren katastrof.

Men idag kommer jag äntligen att ha en kalender att kludda ner mina listor, tankar, måsten, dåliga dagar, förhoppningar osv. För jag använder den även som en liten dagbok. Jätteroligt att läsa i efterhand. Så nu ska jag åka sammanlagt 12 mil för att handla en kalender. Haha. Jajamen, så är det att bo ute i gelsbygden. Men vi har ju nära till annat. Skogen till exempel ♥ 😉

Nu ska jag dela med mig av några sidor från 2014 års kalender till er. Kanske lite nära inpå att dela så “privata” tankar men å andra sidan är det ju från förra året nu, och tillhör det förflutna! Så nu kan jag skratta åt mina “jävla skit dagar”.
Önskar er en fantastisk fredag! Kram på er ♥

011602011609011613011606011608011604011603

 

Min kamerautrustning

“Snälla snälla snälla Jonna kan du inte dela med dig av vad det är för kameror du använder? Både för fotografi och för film. Och vad använder du för program när du ska hantera bilderna? Jag vill så gärna lära mig och har ingen aning om var jag ska vända mig. Om du skulle kunna berätta lite om det så skulle jag vara evigt tacksam! Massor av kramar ifrån Moa

Självklart kan jag det! Det är en fråga jag ofta får och även om jag svarat på det tidigare så har jag nog aldrig gjort ett ordentligt blogginlägg där jag utförligt beskriver min kamerautrustning och vilka program jag använder mig av. Så det tänkte jag göra nu!

Systemkameran använder jag så klart mest. Det är en Nikon D800. En riktigt bra kamera som jag köpte i september förra året för pengarna jag vann från Mittnordenkommiténs kulturpris. Jag är riktigt nöjd med kameran. Den tar otroligt skarpa bilder. Jag använder denna kameran i det flesta bilder jag tar. Använder även denna när jag gör “finare” filmer som t.ex DENNA.  Till kameran har jag tre objektiv. Ett 28-300, ett fast makroobjektiv på 60 mm och ett 50 mm’s.
Jag köpte mitt 28-300 objektiv tillsammans med kameran. Det är jättebra zoom på det men såhär i efterhand skulle jag hellre valt ett annat objektiv. Det är sällan jag behöver använda så mycket zoom och då skulle det varit bättre med ett annat. Det är objektiven som gör bilderna! Jag använder faktiskt för det mesta mitt fasta 60 mm’s objektiv. Den tar skarpast bilder och det blir helt enkelt finare än med mitt stora objektiv.

Till systemkameran har jag ett Manfrotto-stativ och en fjärrutlösare. Den använder jag när jag tar bilder där jag själv är med, för att jag ska slippa springa fram och tillbaks till kameran. Fjärrutlösaren har en räckvidd på ca 80 meter och namnet på den är “Giga T Pro II- Hähnel”.

Utöver systemkameran har jag sedan i somras en underbar kompaktkamera som jag fått otroligt mycket användning för. Nu förstår jag inte hur jag klarade mig utan den. En “Canon Powershot G16“. Den är liten och lätt att ta med, samtidigt som den tar riktigt fina bilder! Den här kameran hade jag bland annat med mig när jag vandrade på kungsleden i somras, HÄR kan ni se filmerna och bilderna som jag tog med den kameran då. Även nu när jag åkte till Italien och vandrade i Dolomiterna tog jag endast med mig den. Det var också den här kameran som jag använde när jag filmade mötet med kungsörnen. Den är guld värd att ha när jag inte har plats eller ork att ta min stora kamera. Använder gärna denna lilla kameran när jag gör videobloggar eller när jag ska ta mer vardagliga bilder.

Nyligen fick jag också en GoPro kamera av en väldigt snäll vän. Jag har alltid velat ha en sådan. En pytteliten kamera som är supertålig och vattentät och filmar i vidvinkel. Jag testade den för första gången här om dagen när jag var ute i skogen och nere vid sjön. Det var med den kameran som jag gjorde filmen som jag lade upp här på bloggen för några dagar sedan. Riktigt cool kamera som jag kommer att använda mycket framöver.

Har även en modern polaroidkamera som jag skrivit ett inlägg om HÄR för de som vill läsa. Den använder jag inte för att ta bilder till bloggen, men brukar använda den lite då och då bara för kul. Gillar när bilderna ploppar ut på direkten 🙂 Lite vintage-känsla.

Min kamerautrustning.

Min kamerautrustning.

Programmet som jag använder för bildredigering är Photoshop CS6.

Photoshop Cs6

Photoshop Cs6

Alla bilder redigerar jag på något vis. Vanliga bilder brukar jag bara greja lite med ljus, kontrast eller vitbalans. Men så älskar jag också att exprimentera och leka mig fram med bilder och olika lager, som t.ex HÄR, eller HÄR. Tycker även om att måla digitalt och skapa digital konst. Det är något jag håller på att utveckla ännu mer.

iMovie.

iMovie.

 

När jag gör filmer eller videobloggar använder jag mig av programmet som finns inbyggt i MAC-datorer.  iMovie heter. Det går att likna med Windows Movie Maker. Det är egentligen ett väldigt simpelt program och lämpar sig bäst för enkla filmredigeringar. Jag vill egentligen ha ett program som heter Final Cut Pro X. Det är också enkelt att jobba i men ett mycket bättre program om man vill använda sig av mer avancerade funktioner och göra proffsigare filmer. Jag hade en 30-dagars prova-på av det programmet och jag tyckte väldigt mycket om det,så i framtiden ska jag köpa det programmet.

Om ni har några frågor så skriv gärna en kommentar! 🙂
102003

Min andra arbetsplats

Tänkte att jag skulle visa lite bilder på vart jag håller hus om dagarna. Senaste månaden så har jag jobbat intensivt med smyckestillverkningen. Efter ett långt sommaruppehåll så känns det så kul att komma igång igen. För er som inte vet så driver ju jag och min mamma företaget Nordkristall. Vi håller på med silversmide och designar och tillverkar smycken.

Vi håller ju även på att öppna upp ett galleri här i Grundtjärn, som egentligen skulle haft invigning i juli men som vi var tvungna att skjuta upp. Men vi hade öppet några gånger ändå under sommaren, lite inofficiellt sådär, bland annat när vi tog emot 50 pers på visning i juni, som ni kan läsa om här. Både jag och mamma är otroliga tidsoptimister när det gäller vissa saker. Eller, vi vill för mycket och tänker sällan på att det finns gränser för vad man orkar och hinner med. Vi båda har så mycket annat vid sidan om som vi gör. Därför kändes det väldigt skönt i somras när vi tog beslutet att skjuta fram öppningsdatumet till den dag vi känner att vi faktiskt är redo. Att fylla upp ett helt galleri/butik med smycken och konst endast skapat av oss, det tar sin tid. Alla smycken är handgjorda från råsilver (silvertråd och silverplåt). Så det är ingen masstillverkning av något slag. Det är skapande. Och då får det ta sin tid.

Nu har jag jobbat långa dagar och sena kvällar i verkstaden hemma hos min mamma. Det är intensivt och krävande, men också så otroligt roligt! Det känns så skönt att äntligen vara igång och känna att målet är nära. Den 1 november kommer vi ha den riktiga första öppningen av galleriet. Våra planer är att sedan ha öppet varje helg i december fram till jul. Det pirrar nästan i magen när jag tänker på det. Fy sjutton vad spännande och roligt det känns!

Det är fortfarande mycket att göra. Så det blir fortsatt intensivt jobb. Men det är roligt att se hur allt växer fram för varje dag som går. Jag älskar att gå in i galleriet en stund på kvällen och titta mig omkring. Planera vart tavlorna och fotona ska hänga. Hur smyckena ska läggas upp och vilka inredningsdetaljer som jag kan tillverka för att göra det ännu finare.

Nu vet ni vad jag gör som mest på dagarna. Här kommer några snabba bilder jag tog idag.
Ska absolut ta lite mer och bättre bilder sedan, så ni får se lite mer ingående i vad vi gör 🙂

Kram på er ♥

Arbetsplatsen :)

Arbetsplatsen 🙂

I morse. Trött som en gris men glad att komma igång med dagens tillverkning.

I morse. Trött som en gris men glad att komma igång med dagens tillverkning.

100702

Silversmeden och mamman Anita :)

Silversmeden och mamman Anita 🙂

100705

Min nya familjemedlem

060201Säg hej till……eller, hon har inget namn än. Men visst är hon söt? Jag är ganska säker på att det är en hona i alla fall. I början trodde jag det var en hane men nu har tre kattägare sagt att det är en hona. Vilket jag är glad för! Jag ville helst ha en honkatt.

Jag har ju länge funderat på att skaffa katt. Det är ju inte bara väldigt mysigt med en katt, de är också duktiga jägare och bra att ha när man bor i ett hus på landet. Jag tycker det är ganska otroligt att jag bott här i snart fyra år utan att skaffa katt. Jag har nog känt att Nanook har tagit upp nog mycket tid och ansvar för mig som bor ensam. Men nu kände jag att det var dags. Och den här katten kommer får vara ute mycket. Jag tror den kommer trivas bra här i Grundtjärn.

Det har dock inte varit helt lätta två dygn sedan jag skaffade henne. Nanook och katten går inte sådär jättebra ihop än. Nanook blir så nyfiken och glad och vill pussa på henne. Medan hon såklart blir rädd och snäser åt honom. Då blir han tokrädd och börjar skaka och gnälla. Jag har känt mig som en tvåbarnsmamma med två små barn som skriker samtidigt. En katt som jamar och en hund som gnäller. Och jag någonstans däremellan som vill att båda ska bli nöjda. Nanook har sovit i hallen två nätter nu. Han vägrar gå in i sovrummet om katten är där. Inte ens i köket vill han sova. Vilket får mig att må lite dåligt. För mig är det viktigast att Nanook inte ska behöva backa och vara rädd i sitt eget hem. Katter har då någon speciell kraft att få även de största hundar att darra.
060202

Men det har ju bara gått några dagar. Jag hoppas så innerligt nu att de ska komma bättre överens och inte vara så rädda för varandra. Om det finns några kattmänniskor där ute får ni gärna komma med lite tips på hur man ska få hund och katt att gå ihop!
Det är jätteviktigt för mig att både katten och Nanook ska må bra här hemma. Först då kan jag må bra.

Och sedan får ni hemskt gärna komma med namntips! Jag har tänkt massor på namn men jag tycker inte hon passar till något. Så hjälp mig gärna om ni kommer på något passande namn! 🙂

060203

Jag och min bror

Det skiljer tre år mellan mig och min lillebror Filip. Under hela min uppväxt var Filip den jag helst lekte med. När vi var små var vi med varandra jämt. Det fanns ingen jag hade så kul med som med han. Även om vi ibland också bråkade och retade gallfebern på varandra. Men så är det ju med alla syskon 🙂

För ett tag sedan hittade jag en massa gamla videoklipp från ca 10-7 år sedan. Det var så kul att titta på dem och minnas tillbaks. Speciellt Filips knäppa små filmer.
Jag satt i natt och redigerade ihop en liten film med lite blandade klipp från när vi var mindre. En hel del bråk, men också en hel del tokerier 😀

Som tur var godkände Filip att jag lade upp filmen här på bloggen. Det är ju faktiskt han som är filmens huvudroll haha 😀

Så, enjoy!

Inte min starka sida

Det var 21 år sedan sist, som jag stod på ett par skidor. Jag bodde i Sollefteå på den tiden. Bara en kort stund, men tillräckligt för att mitt hjärta skulle slå rot i Västernorrland så att jag många herrans år senare skulle flytta hem.

En vinterdag åkte vi skidor i Hallstabacken, jag och min familj. Jag minns det så väl. Jag var 3 år då. Barnbacken kändes som värsta stupet. Min stora fula hjälm skavde mot hakan och skidorna föll av precis hela tiden. Jag har en bild i huvudet av hur pappa försökte hjälpa mig på med dom igen medan jag stod med gråten i halsen och surade.
Jag fick lära mig att om man ville bromsa så skulle man vinkla skidorna in mot varandra, vilket resulterade i att jag gjorde det alldeles för mycket så att de gick i kors och jag gjorde ett antal kullerbyttor nedför barnbacken. Trots att jag var så liten så minns jag att jag tänkte att det var tur jag inte bröt nacken. Slå kullerbyttor med skidor på är en konst i sig.

Kanske var det minnet från den dåliga dagen i Hallstabacken som gjorde att jag inte haft något intresse i skidåkning på så många år. När jag gick i högstadiet anordnade skolan ibland skidresor till Sälen för de som ville. Jag vart inte ett dugg intresserad! Trots att alla mina vänner åkte på de där skidresorna stannade jag hellre hemma. Och nu, trots att jag bott här över tre år så har jag inte fixat en bra skidutrustning än.
Det känns nästan oförskämt att bo såhär som jag gör och inte åka ut på skidturer då och då.
Men jag är ganska säker på att mina tidiga minnen av skidåkning inte var tillräckligt bra för att jag skulle fastna för det. Nästan så jag undvikt det till och med. Det vart inte min grej helt enkelt. Men jag tror det snabbt kommer vända så fort jag verkligen lär mig, och gör ordning skidorna så det fungerar bra.

Jag provade bara lite snabbt idag, med Tegnäs skidorna som jag hittade i ladan för ett tag sedan. Jag har inte fixat dom än så de trillar av hela tiden, men jag ville bara känna “känslan” liksom! Men nog fick jag flashback från förr. När jag sätter fötterna i skidorna så känns det som jag “sitter fast” i något som gör mig osmidig och mindre snabb. Jag känner mig så fruktansvärt klumpig och hjälplös. Som en nyfödd kalv som stapplar fram på sina ynkliga ben. Har nog sällan känt mig så dålig på något som jag gör när jag står på ett par skidor.

Men, jag ska ta tag i saken! Tjära in dom, valla dom och byta ut spännena så stöveln sitter fast för en gångs skull. Jag ska banne mig lära mig åka skidor 😀