Hej fantastiska ni!
Sen mitt senaste inlägg har jag hunnit fylla 30 år, och jag vill verkligen tacka för så många fina gratulationer jag fått under de senaste dagarna. Ni är underbara!
Jag hann aldrig göra något inlägg här på bloggen när jag fyllde år som jag annars brukar göra, för natten innan min födelsedag satt jag i bilen på väg norrut med iver i hjärtat och lyssnade till Stina Wolters sommarprat i P1.
Finns ingen väg jag älskar att köra på så mycket som vägen till bergen. Till stugan. Till de vilda forsarna och de snötäckta fjälltopparna.
Och speciellt om det är en ljus sommarnatt, när Johan ligger bredvid och sover, och Nanook som sitter där bak och doftar på natten genom det halvöppna fönstret. Jag riktigt ryser av välbehag.

Min enda önskan var att få fira min födelsedag på en fjälltopp i midnattssolen med Johan och Nanook. Jag hade liksom sett just den bilden framför mig så länge. Mitt hjärta längtade så starkt efter att få bli omringad av oändlig rymd, höga berg och midnattsljus.
Och ni anar inte vilken glädje jag kände när det blev verklighet! Fast tusen gånger bättre.
Vi var i himlen en stund. Precis så kändes det.

Det var -2 grader den natten, men jag kände inte av någon kyla alls. Bara frisk luft som gick så lätt att andas. Jag ville springa åt alla håll. Jag kände mig som en ko på grönbete.
Vi satt där länge i det mjuka nattljuset. Skrattade åt Nanook som såg så mänsklig ut där han satt och blickade ut. Vi undrade vad som försiggick i hans tankar.
Jag åt en chokladkaka för Angeliqa och tänkte att hon säkert vandrar någonstans här bland bergen en natt som denna.


Jag är så tacksam att jag fått bli 30 år. Att jag klarat mig igenom ungdomens stormiga, fartfyllda år och landat just här, denna natt, med min älskade Johan och Nanook.
Jag känner hur livet bara blir bättre och bättre. För varje år har jag mer och mer att vara tacksam över. För varje år har jag mer att älska.


Tidigt på morgonen när vi gick ned från berget så dansade dimmorna ovanför forsarna. Sen åkte vi hem till vår lilla fjällstuga, som vi äntligen fått bona in oss i. Vår hemliga lilla plats där inte ens mobiltäckningen når oss.
Vi spenderade hela helgen där och jag sov så hårt att det kändes som jag tog igen sömn från ett halvår tillbaks. Åh vad det gjorde gott.

Helgen i fjällen var det bästa på länge. Jag tror vi båda verkligen behövde komma iväg sådär en stund. Det var så längesen sist.
Men förhoppningsvis dröjer det inte så länge tills nästa gång.
Självklart så är det till fjällstugan vi far på vår “bröllopsresa” senare i sommar.
Snart kommer det en liten video från vår helg i fjällen och lite annat som hänt sedan sist!
Hoppas ni har en underbar vecka allihopa! STOR KRAM! ♥





Den här bilden till exempel, kanske vissa av er trogna läsare kan känna igen? Den är ju tagen från en plats jag berättat om många, många gånger. Den magiska skogstjärnen, som ligger i skogen intill Grundtjärn där jag bor. Där dimmorna dansar varje morgon tills solen stigit upp. I den nya kollektionen “
Och åhh..Stekenjokk. Fjällvärlden och de öppna vidderna. Stekenjokk finns också med på ett flertal bilder i kollektionen.
Kanske kan norrskenet bli det sista ett litet barn får se innan det somnar? Den här bilden tog jag vid Marsfjällen, den där natten förra året när jag hade kört vilse på små grusvägar i skogen. Men jag insåg att det fanns en mening med det. Jag fick ju den här bilden.
Ännu en vy från vackra Stekenjokk, med de blå fjällen som reser sig i fjärran.
Kanske äta middag intill en annan magisk skogstjärn mitt i skogen? Den här natten minns jag så väl. Jag och Johan var ute och körde mitt i natten på grusvägarna i skogarna där vi bor. Sen gick vi igenom en mörk skog och kom plötsligt fram till den här vyn. Ja, ni kan ju ana att vi båda trodde att vi kommit till himlen. På sjön simmade både ankor och svanar och dimmorna dansade som vackra väsen ovanför den stilla sjön som reflekterade nattljuset i sin spegel.
Vill man ha lite riktig karg nordisk vildmark så skulle nog denna passa bra. Den är tagen en natt i maj, några mil utanför Abisko. Och vet ni något roligt? Den här bilden tog jag exakt samma datum som vår första kollektion släpptes. Jag var nämligen ute i vildmarken i över en vecka just då. Så den här bilden blir som bron mellan båda kollektionerna.
Om ni är intresserade av att se resten av kollektionen så kan ni gå in och se den 
































