Förnyelsens tid

Det är något så obeskrivligt ljuvligt över dessa septemberkvällar. Nästan så det värker i hjärtat på mig. Det är märkligt hur något riktigt vackert och berörande väcker känslor som kan beskrivas som både lycka och sorg samtidigt.
Sjöarna ligger alldeles spegelblanka och allting känns orört på något märkligt vis. Så rent och så pånyttfött. En sådan där känsla i luften som bara september och maj kan ha.

Jag springer omkring i skogarna och försöker ta in allt det vackra. Försöker låta det mjuka ljuset och skogens reflektioner i vattnet sippra in i själen så att jag ta fram det när den långa vintern är kommen.
Jag börjat älska hösten första året jag flyttade hit. Först då började jag lägga märke till alla små förändringar som sker varje dag när en årstid förvandlas till en annan. Det är så underbart att få vara med om naturens förändringar, och sen också förstå att vi är en del av det. En förståelse för hur vi också påverkas av naturens cykler. Och jag älskar det. För varje år som går som lär jag mig mer och mer om hur årstiderna påverkar mig.

Det är som att få tillgång till en hel palett med färger som successivt delas ut till oss under årets gång. När man är trött på att måla med blått, så kommer plötsligt en ny färg och ger oss nya perspektiv, i en perfekt balans.
Vissa färger tilltalar oss inte lika mycket, men vi vet också att med tiden så kommer något annat. Något som passar oss mycket bättre.
Något som ger oss ny kraft.

Jag önskar er alla en underbar helg! Hoppas ni får njuta av höstluften! ♥
KRAM på er!

En doft av höstskog

Varje gång jag ger mig ut i bärskogen blir jag påmind om hur mycket jag tycker om just det. Att strosa runt i skog och mark och känna glädjen över att få fylla sin hink full av skogens eget skafferi. Det är en så härlig balans av allt. Någon slags instinktiv känsla av att samla och göra sig redo för vintern,  samtidigt som jag får gå runt och förundras över det vackra ljuset i skogen och känna doften av mossa och barr.

I söndags begav sig jag och min mamma Anita ut i skogen för att plocka lingon. Trodde vi.
Så länge jag har bott här så har skogarna varit fulla av lingon varje höst. Det är så mycket så man kan fylla en hel hink på tjugo minuter om man hittar rätt ställe. Men i år har verkligen torkan satt sina spår.
Vi åkte till flera olika ställen i olika skogar där det brukar finnas hur mycket lingon som helst, men nu hittade vi på de flesta ställen inte ett enda lingon. Inte ett enda!

Jag blev verkligen chockad. Just lingon har det alltid funnits gott om här. Jag har aldrig ens behövt fundera på om det är ett bra lingonår eller inte. Det är alltid bra.
Så jag blev så förvånad. Däremot har jag hört andra som plockat massor med lingon, så det finns säkert i andra skogar längre bort. Kanske mer åt kusten.
Så jag ska inte ge upp än!
När vi hade varit på alla ställena som vi brukar plocka lingon på, så var detta allt jag hade i min hink haha! Och då hade vi verkligen letat ordentligt. Så ni kan ju ana hur stor brist på lingon vi har här i skogarna just nu.
Men på sista stället vi var på så hittade vi lite längs grusvägen, så vi stannade där och plockade ett tag, men vi fick sammanlagt ihop kanske 3-4 dl.
Jag älskar att göra lingondricka. Helt osötad, då är den som allra nyttigast. Så jag hade tänkt plocka massvis med bär och frysa in så vi har lingondricka varje morgon under hela vintern. Jag hoppas hitta andra skogar som har mer bär. Kanske där sommarens torkan inte tagit lika hårt.
Men oavsett om vi hittade  bär eller inte, så är det bara så otroligt härligt att komma ut i skogen såhär. Det är ändå värt varenda minut. Och våra älskade hundar Nanook och Sinaaq fick såklart följa med, och det finns nog inget de tycker är roligare än att få följa med ut i skogen.
Och det viktigaste av allt är ju såklart kaffepausen. Det väcker så mycket minnen i mig från när jag var liten. Att plocka bär och bli sådär skönt trött i benen och sedan få sätta sig intill en grusväg och fika. Och den här kvällen var ju helt magisk. Ljuset av september som färgade hela skogen i ett varmt skimmer. Och den där klara, friska luften. Varken för varm eller för kall. Bara helt perfekt.
Det är verkligen sådana här gånger jag känner extra starkt att jag älskar att bo såhär. Långt ifrån staden, men nära skogen och lugnet. Att bara kunna ge sig ut en timma såhär och få fylla på med lite energi.
Har ni plockat några bär i år? Eller ska ni göra det?
Hoppas ni har en superfin kväll! KRAM på er allihopa ♥

En film om min resa

Hej mina älskade vänner!
Som jag skrev för några dagar sedan så höll jag på att jobba med en film som jag bland annat visade när jag var på IKEA förra veckan för lanseringen av min tavla. Den här filmen är en slags presentation av mig och en sammanfattning av mina år i Grundtjärn.
Min resa, från början till idag. Från en dröm till en verklighet.

Såklart, så finns det oändligt mycket detaljer och händelser som inte fick plats i filmen och som spelat stor roll under åren, men då hade filmen blivit flera timmar lång, så jag valde att göra en kort historia av en lång.

Jag berättar på engelska i filmen men det finns undertexter på svenska om ni klickar på knappen “settings” längst ned vid filmspelaren.
Titta gärna i HD om ni har möjlighet, och med bra ljud. Hoppas ni tycker om den!
För ni alla är ju faktiskt en del av min resa. En del av hur allting vecklade ut sig. Ni har varit en enorm inspiration och gett mig drivkraft att fortsätta.

Tack, från djupet av mitt hjärta, för att ni följt mig och stöttat mig under alla år

En stor dag

Hej mina vänner!
Åh vad skönt det känns med en ny vecka nu. Förra veckan var väldigt rolig och händelserik men också väldigt intensiv. Mycket jobb som skulle klämmas in i sista sekund och en hel del nervositet inför presentationen på IKEA i Sundsvall. Men sen också en massa fina stunder med både släkt och vänner. Och en hel helg i Övik med fest och middagar.
Jag kan säga att jag var helt slut igår kväll. Nöjd men trött.
Men nu är jag back on track!

Jag var ju i Sundsvall på torsdagen med Johan för att signera och avtäcka min tavla Snöstorp och vara med på Unboxing eventet. Det kändes så himla dumt att jag inte la upp ett inlägg här om det på fredagen men jag hann helt enkelt inte. Vi skulle fara till Övik strax efter lunch och på förmiddagen skulle jag och Frida flytta kvigorna här i Grundtjärn till en annan hage, och det kan alltid ta lite tid. MEN, jädrar var roligt det var denna gången när jag kände att Stjärna verkligen förstått och lärt sig att följa mig.
Jag cyklade framför och Stjärna sprang efter mig med resten av de 16 kvigorna. Den känslan var helt oslagbar! Jag önskar så att jag hade kunnat filmat på något sätt.

Men i alla fall, jag tänkte visa er några bilder från i torsdags när jag var med på IKEA’s event och avtäckte tavlan! 
Det var faktiskt första gången jag såg den i verkligheten. Det var en märklig känsla. Även om jag visste att den var enormt stor så kändes den ännu större i verkligheten. Som en helg vägg! Och det är väl tanken med den också, att det nästan ska bli som en fototapet som man fäster på väggen.
Jag höll ju till på min absoluta favoritavdelning Ram & Bild och klockan 17 skulle jag “avtäcka” tavlan och dra bort draperiet och sedan signera den. Min kontaktperson Kristin som var med och höll i själva Unboxing eventet var på plats och höll i taktpinnen!

När tavlan var avtäckt var det dags att signera den! Något som jag var lite nervös för! Det där med att signera när det verkligen gäller, det är lite läskigt. Man vill ju verkligen inte förstöra något med en signering som gick åt helskotta. För tro mig, det kan hända haha. Ofta innan jag signerar en tavla eller en fotoprint så övar jag innan så jag verkligen får in flowet. Men det gick bra! Tur!
Det var en fantastiskt rolig och givande dag på IKEA i Sundsvall. Jag fick så otroligt fint bemötande av personalen där och jag fick träffa så många fina människor, både bekanta och nya! Jag kände mig alldeles upplyft och varm i hjärtat när jag och Johan sedan åkte hem igen. En dag jag kommer minnas! ♥

I min drömateljé

För några dagar sedan tog jag en bild på mig själv inne i ladan, som jag la upp på mitt förra inlägg som ni kanske minns. Efter det kan man säga att jag fastnade i ladan.
Det var när jag var där inne och fotade (som jag väldigt ofta gör eftersom jag älskar ljuset där inne) som jag satte mig ned på huggkubben och bara njöt av lugnet och känslan där inne. Jag började fundera på vad det är som får mig att må så galet bra här inne. I så många år har jag suttit här inne små stunder under sommarhalvåret och myst.
Det är lite mystiskt på något vis. Men när jag är inne i ladan så känns det som jag både blir lugnare och mer kreativ. Som om spänningarna släpper och något väldigt harmoniskt tar vid.

Så när jag satt där fick jag en idé om att flytta in mina målargrejer in i ladan. Jag har drömt om att ha en sommarateljé här inne varenda sommar. Men alla “om” och “men” har kommit i vägen. Det har varit fullt med bröte och sen kommer alla tankar på “men det är kallt på kvällarna” och “myggen kommer in mellan bräderna” och “nu är ju snart sommaren slut, det är ingen idé” osv, osv.
Och med tanke på att sommaren snart går mot sitt slut, så kanske det absolut inte vore rätt tid att göra det nu. Och jag menar, ännu en flytt av grejer?! Ja hela mitt år har ju bestått av att pussla runt livsbitar och flytta omkring mina saker, jag vet inte vad jag håller på med haha. Jag bonar och bäddar och försöker hitta rätt plats åt min själspusselbit.  Och här inne, här får jag plats. Som en ångvält flyttade jag ut allt bröte i garaget och in med alla mina grejer.
Jag älskar när den kraften kommer fram. När någonting egentligen borde vara jobbigt men det går hur lätt som helst och man blir starkare än någonsin och kan flytta saker som man inte borde kunna flytta, eftersom man får en slags superkraft när man gör något som bara är sådär rätt. Allt går supersnabbt!
Det är precis samma typ av känsla som kommer när jag t.ex är ute och fotar och det är svinkallt och jag egentligen borde frysa sönder. Men jag är varmare än solen just i stunden. Som att man får hjälp för att kunna förverkliga det man vill.

Och denna lilla flytt av min ateljé, det kanske var det bästa jag gjort i sommar.
Ladan är som uppdelad i två delar. Och på andra sidan väggen ligger all ved som ska värma oss i vinter. Det doftar så otroligt gott här inne, av den torra björkveden och de gamla brädorna. Och sen älskar jag ljudet av vinden som dånar över taken och väggarna. Det låter så mysigt.

Det är något väldigt speciellt med ljuset här inne. Och som fotograf så är jag i ständig jakt efter det magiska ljuset. För det är ljuset som gör bilderna.
Och jag älskar att vara på ställen eller platser i vackert ljus. Jag mår så bra i mjukt ljus.

Jag älskar dimmer på lampor, så man kan mörka ned lite. Och jag hatar hotellbadrum när ljuset skriker in i ögonen på en. Eller skolor eller affärer med ljusrör. Eller solen mot snön en dag i mars. Det är ljus som är hårt, och de skär in i själen på en.
Så naturligt ljus som möjligt, det är det bästa. Att fota mitt på dagen går sig nästan aldrig för, inte om jag vill åt en viss känsla. Natten, kvällar eller morgnar.
Och här inne i ladan, så är det mjukt ljust, trots att det är mitt på dagen. Både mörkt och mysigt, och ljust och uppiggande på samma gång.
Jag fixade iordning här inne i lördags, så det är tredje dagen nu som jag spenderat en stor del av min tid här inne. Att bara gå in med en kopp te här och sitta en stund och fundera är bland det bästa jag vet just nu. När kvällen kommer sätter jag på en gammal värmefläkt för att hålla luften torr och varm. Det är viktigt också för målningarna, så att de torkar. Och ni ska bara se hur mysigt det ser ut när mörkret fallit utanför! Ska ta lite bilder någon kväll.
Jag har alltid älskat gamla grejer. Jag tycker det är något vackert med det som är använt och slitet. Där man kan se att tiden satt sina spår. Och jag tycker om kontrastet, att skapa något nytt i en miljö som påminner om det förflutna.
Jag vet att jag förmodligen inte kommer kunna hålla till här så väldigt länge till. Har jag tur så kan jag ha kvar ateljén till slutet av september om vi får en fin höst. Och det hoppas jag verkligen! Men jag känner ingen stress alls. Bara väldigt mycket glädje över varje minut som jag får spendera här inne. Att få vistas här inne i den här atmosfären, det är guld värt. Och till nästa sommar så kan jag flytta ut grejerna mycket tidigare, för nu vet jag hur otroligt mysigt och bra det gick att få här inne.

Vad tycker ni om min nya lilla ateljé inne i ladan? 🙂

Jag hoppas att ni har en superfin start på den här veckan!
KRAM på er! ♥

Tavelsignering i Sundsvall

Hej kära ni!

Tack för alla jättefina kommentarer som ni skrivit. Nu när jag haft ett uppehåll från bloggen ett tag så inser jag vad mycket jag saknar kontakten med er läsare. Det är alltid så skönt att skriva av sig och dela känslor här på bloggen för ni är alltid så himla många som förstår. Och att få känna sig förstådd är så otroligt värdefullt. Tack för att ni är så bäst ♥

Jag tänkte bara skriva ett litet inlägg nu och tipsa om ett event på IKEA i Sundsvall nu den 16 augusti. Det är årets “Unboxing event” där IKEA har lite olika aktiviteter mellan kl 16-20 och berättar om årets nyheter. Och som många av er redan vet så har jag ju fått ut en av mina bilder som en gigantisk tavla/väggcanvas på IKEA. Vill ni läsa inlägget från när jag berättade om det så hittar ni det här. Jag har dock fortfarande inte riktigt förstått att det är sant, men poletten kanske trillar ned nu när jag får se den i verkligheten för första gången.

I alla fall, jag kommer vara med på eventet och hålla till vid avdelningen för Ram & Bild på nedervåningen. Min ABSOLUTA favoritavdelning. Herregud vad många gånger jag snurrat omkring där och lastat kundvagnar fulla med ramar så jag knappt tar mig till kassorna sedan.
Så där kommer jag vara mellan kl 16-20 och bland annat få vara med och “avtäcka” tavlan kl 17 och sedan signera den (och den kommer tydligen lottas ut sen på IKEA’s instagram). Och de som köper den kan såklart också få den signerad av mig där på plats.

Så där kommer jag hålla till under kvällen, och bara hänga runt med kunder och kanske få krama om en och annan bloggläsare ♥ Jag ser jättemycket fram emot detta! Så jag ville såklart berätta detta för er om det är några av er som vill komma och säga hej eller bara kolla in nyheterna på IKEA. Det är så sällan jag är ute på event såhär men när jag väl gör det är det så himla roligt att få träffa lite följare i verkligheten. Vill ni läsa mer info om eventet så hittar ni det HÄR.
När vi ändå pratar om IKEA kan jag ju berätta om en helt galet bra nyhet, som jag inte heller riktigt har förstått är sant. Jag trodde det var i princip omöjligt att ens lyckas få med en av sina bilder som en tavla på IKEA. Nu har jag alldeles nyligen skrivit på ännu ett kontrakt. FÖR EN NY BILD!
Jag ska få ge ut ännu en tavla av en bild som jag tog förra året, som kommer lanseras världen över. Det ska bli till en canvas-tavla i lite mer normal storlek denna gången, inte som Snöstorp som är som en hel vägg. Men detta har ju liksom inte blivit officiellt ännu, den kommer inte lanseras förrän i augusti nästa år.
Jag är bara så otroligt glad. Och så chockad. Jag förstår inte hur…hur det är möjligt.

Jag satt och redigerade den bilden här om kvällen. Fixade till den i minsta detalj innan jag sedan skickade iväg den. Det var en märklig känsla.
När jag satt och redigerade den så tänkte jag på hur de ändringarna jag gör just nu, just ikväll, kommer finnas med på det slutliga resultatet som i framtiden kanske kommer hänga i tiotusentals människors hem världen över. Kanske hundratusentals, vem vet? Om jag ljusar upp den lite, eller gör dimman lite mörkare eller…ger den ett varmare ljus…det är liksom ändringar som ändrar så mycket, om ni förstår vad jag menar. Ja, det svårt att sätta ord på. Men vilken känsla alltså.

Jag är i alla fall så otroligt tacksam. Varje dag tackar jag universum för att det jag skapar får fortsätta spridas med vinden. För att jag får bo där jag bor, och får fortsätta göra det jag älskar.


Hoppas att ni alla har en fin torsdag! Och hoppas jag får träffa några av er på IKEA nästa vecka!
KRAM på er ♥

Sommarens reflektioner

Hej mina vackra vänner!

Det är inte klokt vad tiden gått fort sedan jag sist skrev. Det var nästan två veckor sedan nu. Jag bestämde ju mig för att ta en liten semester och ägna mindre tid vid datorn för att få mer tid åt allt annat som sommaren bjuder på. Kan ju säga att jag just nu i skrivande stund knappt kan komma på vad sjutton jag gjort sedan jag sist skrev haha. Det har varit lite allt möjligt!

Det är något med högsommaren alltså. Kanske den tid på året som jag på ett märkligt vis känner mig som mest stressad. Fast stressad är egentligen fel ordval. Men ni förstår säkert vad jag menar. För på något vis känner jag alltid att just semestertiderna har ett högre tempo än vardagen. Det är så mycket mer saker i rörelse runt omkring. Och det där “runt-omkringet” är jag så känslig för. Jag blir stressad av att se hur sommarens dagar inbokas en efter en. Aktiviteter, människor, händelser, småprojekt, fester och det vardagliga livet mitt i allt. Och allt ligger fint inpackat i den där gnagande “passa-på-att-njuta-medan-det-är-sommar-för-snart-är-den-slut” känslan.

Precis som alla andra somrar så känner jag mig mer än nöjd nu och ser fram emot sensommarens återkommande vardag med svala kvällar och mer tid för reflektion.
Ja, visst känns det lite märkligt att känna så. Jag kom på mig själv igår med att tänka “Wow, vad lyxigt det är med vardagen när jag kan ägna en hel dag oavbrutet till att hålla på med det jag vill göra“. Ändå en skön tanke, eftersom jag då vet att det jag jobbar med är exakt det jag skulle vilja göra om jag var helt ledig från allt.
Jag älskar sommaren såklart, och den är givande på så många andra sätt.
Men för varje år inser jag att om jag verkligen behöver koppla av och samla kraft, så är det nog inte en sommarsemester jag ska dra till med.
Det är som om man skulle hälla i sig en energidryck och en stark kopp kaffe när man egentligen behöver ett lugnande kamomillte med honung i.

Hur går era tankar om sommaren? Skulle vara så intressant att höra om någon kan känna igen sig eller om ni kanske känner helt tvärtom.
Vilken sprudlande Jonna ni fick tillbaks här på bloggen va? haha 😀
Jag är faktiskt jätteglad och mår toppen, jag känner mig bara full av tankar och insikter från sommaren, och det känns ju alltid så skönt att få dela tankar med er.
Nu är det ju fortfarande nästan en hel månad kvar av sommaren, och just den första delen och den här sista delen är mina favoriter. Maj, juni och slutet av augusti. Sen kommer september som en stor våg av ny energi. Tänk vad fint att vi får ha dessa årstider ändå. Och jag tror vi är många som i år fått en större kärlek till regn och rusk.
Allting behövs. Lugnet och stormen. Värmen och kylan. Ljuset och mörkret.

Jag hoppas att ni alla har en fin sommaren, oavsett vad ni gör eller vart ni är.
Den här söndagkvällen tänkte jag ägna åt lite målning. Regnet öser ned utanför fönstret och jag bara myser av ljudet från smattret på fönsterbräderna.
Vad har ni för er som mest just nu?

Stor varm kram till er alla ♥